Kubanerna protesterade mot regeringens covid-hantering och öns ekonomiska kollaps. Foto: REUTERS

Största gatuprotesterna på årtionden i krisande Kuba

Uppdaterad
Publicerad

”Frihet!” och ”Ner med diktaturen!” – regeringskritiska protester vars like inte setts på årtionden skakar det kommunistiska Kuba.

Tusentals ilskna aktivister marscherade under helgen i bland annat Kubas huvudstad Havanna och i landets näst största stad Santiago, med krav på presidenten Díaz-Canels avgång. De uttryckte frustration över landets pandemihantering och den ständiga bristen på varor och medicin.

– Vi befinner oss i väldigt svåra tider. Vi behöver ett systemskifte, säger dansläraren Miranda Lazara, som deltog i demonstrationerna i Havanna, till nyhetsbyrån Reuters.

Snabbinsatt tv-tal

Polis och specialstyrkor syntes på huvudstadens gator och enligt vittnen ska ett tjugotal personer ha gripits. Kravallpolis använde pepparsprej och batonger mot några aktivister i Havanna, men lämnade de flesta i fred, skriver tidningen Financial Times. Majoriteten av demonstranterna uppges ha respekterat det utegångsförbud som på grund av coronaviruspandemin råder från klockan 21.

President Díaz-Canel, som även är ordförande i Kommunistpartiet, försökte stävja upprördheten genom ett snabbinsatt tv-tal till sina landsmän – mitt i en fotbollssändning. I det skyllde han oroligheterna på USA, som skärpt sitt handelsembargo mot ö-nationen. Han sade att många aktivister manipulerats av USA-styrda sociala medier och varnade för att fortsatta ”provokationer” inte kommer att tolereras.

– Vi kommer inte att tillåta att någon manipulerar oss. . .  En order om strid har givits, revolutionärer till gatorna, dundrade Díaz-Canel.

Samtidigt syntes mindre stödprotester för regimen i Havanna på söndagen. De höll upp kubanska flaggor och skanderade ”Fidel”, med hänvisning till landets tidigare mångårige ledare Fidel Castro.

Stödprotester i Miami

Regeringskritiska manifestationer hölls i ett stort antal städer, men demonstrationsvågen började i San Antonio de los Baños, söder om Havanna, skriver Financial Times. Där krävde demonstranterna stopp för virusrestriktioner och de ständiga strömavbrotten. Missnöjesyttringarna uppges vara de största sedan sommaren 1994.

Stödprotester hölls även i Miami i Florida i USA, där ett stort antal exilkubaner bor.

Fakta: Kuba – en kommunistisk enpartistat

Kuba i Västindien är ett av de sista kommunistländerna i världen. Landet är en kommunistisk enpartistat, som fortfarande präglas starkt av revolutionen 1959, då Fidel Castro tvingade diktatorn Fulgencio Batista på flykt och övertog makten i Havanna.

Kubas nya författning, som trädde i kraft 2019, slår liksom den tidigare fast att kommunistpartiet (Partido Comunista de Cuba, PCC) ska spela den ledande rollen i samhället och staten. Inga andra partier är tillåtna.

Kommunistpartiet kontrollerar alla styrande organ från regeringen ned till kommunfullmäktige. Sedan 1992 hålls allmänna val till parlamentet, nationalförsamlingen, till provinsförsamlingar och till kommunalfullmäktige. Men alla kandidater måste på förhand godkännas av partiet.

Fram till 2006 var Fidel Castro ordförande i statsrådet, men lämnade då av hälsoskäl över makten till sin bror Raúl Castro. 2018 utsågs vice president Miguel Díaz-Canel till Raúl Castros efterträdare och republikens president. I april i år blev han även ledare för kommunistpartiet, vilket anses vara den mäktigaste positionen i landet.

Kuba har drygt 11 miljoner invånare. Det senaste decenniet har vissa marknadsekonomiska reformer genomförts, men ekonomin är fortfarande till största del statsstyrd. Turism och mineralexport är viktiga intäktskällor.

Källa: UI/Landguiden med flera

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.