Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Ilona Szatmari Waldau (V) under den EU-politiska debatten i riksdagen. Foto: Yves Logghe/Carl-Olof Zimmerman/TT

Svagt ja för EU:s coronastöd – M och KD lade ner rösterna

Uppdaterad
Publicerad

SD och V röstade gemensamt nej. M och KD avstod. Regeringen och samarbetspartierna C och L fick ge grönt ljus i riksdagen för finansieringen av EU:s långtidsbudget och coronastödfond på 750 miljarder lånade euro på egen hand.

Bakgrunden är den historiska uppgörelsen mellan EU-ländernas ledare på ett maratontoppmöte i Bryssel i juli förra året. Efter långa nätter gjorde de upp om en långtidsbudget för EU för åren 2021–2027 och en stor återhämtningsfond för att stötta medlemsländerna ut ur coronapandemin.

Aldrig tidigare har EU bett EU-kommissionen låna upp pengar till utgifter i budgeten. Det handlar om de 750 miljarderna euro till coronafonden som sedan ska betalas av under en 30-årsperiod ur medlemsländernas budgetar.

Från början var förslaget att de 750 miljarderna skulle ges i två delar till medlemsländer efter behov och storlek, en idé med stark uppbackning av Frankrike och Tyskland. 500 miljarder skulle gå som bidrag och inte behöva återbetalas, och 250 miljarder som lån. Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna ville att allt skulle vara lån, men slutuppgörelsen blev 390 miljarder i bidrag och 360 i lån.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
EU:s stödpaket, den enorma återhämtningsfonden, ska få medlemsländernas ekonomier på fötter igen efter pandemin. Foto: TT/SVT

Oppositionen kritisk

Varken Oscar Sjöstedt (SD) eller Ilona Szatmari Waldau (V) är imponerade av regeringens förhandling. Inte heller av M och KD.

V och SD ville se regeringen, och riksdagen, säga nej då som nu, när uppgörelsen ska godkännas av de 27 EU-ländernas parlament för att börja användas.

– I slutändan vek de flesta partier ner sig, säger Szatmari Waldau.

Hon noterade att regeringens proposition går igenom trots att bara en minoritet röstar för den, eftersom M och KD lade ner sina röster.

– Regeringen var först emot men orkade inte stå upp för de svenska skattebetalarna, säger Oscar Sjöstedt.

S: ”Det är en bedrift”

Sjöstedt underströk att han är besviken på M och KD, och undrade om de går i takt med sina väljare.

– Den kompromiss som gjordes i somras blev inte en framgång för Sverige, tvärtom. Men när vi väl var framme vid att att fatta beslut stod vi i praktiken i valet mellan att säga ja till kompromissen eller att ställa Sverige vid sidan av, med oöverstigliga konsekvenser för oss och för EU som helhet, säger Hampus Hagman (KD) som förklaring till varför de och M avstod.

Björn Wiechel (S) anser att regeringen har levt upp till det riksdagen ställt som villkor.

– Att Sverige med de förutsättningar som rådde lyckades alliera sig med några få likasinnade och hålla emot de stora och många länderna som tyckte att vi skulle betala mer, och lyckades hålla nere medlemsavgiften, det är en bedrift, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer