Det är morgon, och den gassande solen stiger över skyskraporna som dominerar vyn över Kuwait City. Dammet hänger över staden och samlas längs med vägarna, där det sopas upp av städare i en sorts evig kamp mot öknen.

Det är varmt här – riktigt varmt – och termometern visar 46 grader. De som kan håller sig inne med skugga och luftkonditionering. Andra har inte råd med den lyxen.

I skuggan av en trädkrona söker palmskötaren Salman Meri Naziriwand skydd från solen. Han vet mycket väl vad det innebär att arbeta ute i hettan, och beskriver en händelse han minns.

– Luftfuktigheten var mycket hög och jag jobbade nere vid havet. Jag stod och arbetade vid ett stort palmträd när jag plötsligt kollapsade, säger han.

Salmans arbetsgivare kom fram med vatten och Salman fick chans att vila upp sig, men hans historia är bekant för många som jobbar ute i värmen.

Kontroversiellt på hemmaplan

Kuwait är ett av världens varmaste länder och här om året nådde temperaturen 54 grader. Och värmen fortsätter bara att stiga – mellan 2010 och 2035 väntas landets genomsnittstemperatur stiga med 1,6 procent till 29 grader, enligt nationella miljömyndigheten EPA.

Trots detta uttrycker sig flera kuwaitiska experter försiktigt kring hotet från global uppvärmning.

– Klimatförändringar är på väg. Vi vet ännu inte helt säkert hur de kommer att påverka oss, men förändringarna kommer, säger Yasser al-Balushi vid Kuwaits meteorologiska institut.

al-Balushi visar runt i institutets museum där han visar olika nya och gamla mätverktyg. Extrema väderfenomen av olika slag tilltar i Kuwait, säger al-Balushi. Det gäller hettan och sandstormarna, men enligt honom också mängden regn, om än vid enskilda korta tillfällen. Han ger till och med uttryckt för en kontroversiell klimatoptimism.

– Om det skulle innebära att det regnar mer så skulle det till och med kunna vara bra för Kuwait.

Miljöaktivister: Vi tystas

Andra är mindre försiktiga i sina ordval – som exempelvis organisationen Green Line. Men att kritisera myndigheter och statliga företag i Kuwait är förbundet med stora risker. Särskilt kopplingen till oljeindustrin, källa till såväl stora rikedomar som nationell stolthet, ses som opatriotiskt och tangerar farlig kritik av systemet.

– Sanningen är att vi har att göra med myndigheter som inte är seriösa gällande de här problemen, säger Green Lines ordförande Khalid al-Hajri.

Kuwait anses vara ett av Arabiska halvöns friaste länder, men det jämfört med Saudiarabien eller Bahrain. Flera av Green Lines medarbetare, inklusive Khalid al-Hajri, har förlorat sina jobb. Gruppen har stämts många gånger av företag och myndigheter som anser att Green Line svärtar ner deras rykte.

Särskilt problematisk är, enligt Green Line, artikel 126 i miljölagen. Den förbjuder spridandet av falsk information som väcker allmän oro eller panik om miljön. I själva verket används den och andra lagar för att tysta miljöaktivister, säger Khalid al-Hajri.

– Det här är det som gör oss ledsna, som gör oss arga. Det är vårt samhälle, våra barn, vårt land. Varför får vi inte berätta sanningen för folk? Det är den stora frågan.

Oklar framtid

Det är ont om pålitliga opinionsundersökningar kring vad folk i Kuwait och resten av länderna på Arabiska halvön tycker och tänker om miljö och klimat. En undersökning från företaget Yougov från i fjol pekar i varje fall på att mer än nio av tio unga i regionen ser klimatförändringar som ett stort hot, och lika många anser att hotet växt jämfört med 20 år sedan. 

Och experter här uttrycker oro för att det på sikt blir omöjligt att bo i delar av regionen, och förstås att som palmskötaren Salman arbeta ute.

– Vi sitter här och väntar på jobb. Får vi det så tar vi det såklart, säger han.

– Det är vårt levebröd, vad annars kan vi göra?