Svårt att hitta ”svarta lådan”

Uppdaterad
Publicerad

En flygplansstol, några vita metallbitar, en orange boj och små fläckar av olja och flygbränsle är de enda spåren efter flight AF447, på väg från Rio till Paris. Ännu så länge har man varken hittat planet eller dess ”svarta låda”.

Enligt den franska haverikommissionen BEA kan flygplanets ”svarta låda” klara sig ända ned till 6.000 meters djup och skicka iväg pejlingssignaler i en månads tid. Men haverikommissionen säger sig inte vara ”helt optimistisk” om chanserna att lyckas i sitt sökande.

– Även om pejlingssignalerna kan upptäckas så påverkas de av djupet, havstemperaturen, salthalten och strömmarna i området, säger BEA:s taleskvinna Martine Del Bono.

Troligtvis på 3.700 meters djup

Franske ministern Jean-Louis Borloo sade i fransk radio på onsdagen att planet och dess ”svarta låda” troligtvis befinner sig på cirka 3.700 meters djup.

Det största djup som en ljudregistrator hittills plockats upp ifrån tros vara drygt 4.200 meter. Lådan tillhörde en jumbojet från South African Airways som störtade i havet utanför Mauritius i Indiska Oceanen 1987.

Består av två enheter

”Svarta lådan” är egentligen orange och består av två enheter: en färdregisrator som bevarar uppgifter om hastighet, höjd och riktning, samt en ljudregistrator som spelar in samtalen mellan piloterna och flygledningen.

Enligt haverikommissionen finns inget som tyder på att planet hade problem före avfärden från Brasilien. AF447 hörde senast av sig i form av en rad automatiska felmeddelanden.

Alla funktioner hade gått sönder

– Ingen hypotes vinner över någon annan för tillfället. Det enda vi är säkra på är att vi inte fick någon nödsignal från planet, men att de automatiska signaler som skickades under tre minuters tid indikerar att alla funktioner hade gått sönder, sade franske premiärministern Francois Fillon igår.

En första rapport om vad som har hänt Air France-planet väntas i slutet av juni.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.