David Nazarov lever på hemlig ort i Sverige efter mordförsök på hans far. Foto: TT

Därför är det svårt att utvisa uzbeker

Publicerad

Den misstänkte terroristen Rakhmat Akilov är en av de 12.500 personer i Sverige som fått beslut om utvisning men som gått under jorden. Det finns i dag 123 uzbeker som lever i Sverige och som har fått avslag på sina asylansökningar. Migrationsverket vet inte hur många som avvikit genom åren eller om de finns kvar i Sverige.

När polisen fick över ärendet som gällde utvisning av Rakhmat Akilov fanns ingen adress eller andra kontaktuppgifter till honom. Han efterlystes men hans fall blev inte prioriterat.

– Ärenden där det inte finns spaningsbar information kan vi inte prioritera när vi har 12.500 efterlysta, sa Patrik Engström, chef för gränspolisen, i gårdagens Aktuellt.

Polisen hoppas

Han sa också att det polisen kan göra är att  ”hoppas att mannen kommer att fastna i någon av de inre utlänningskontrollerna eller de arbetsplatskontroller som polisen genomför”.

Antalet kontroller av utlänningar har minskat de senaste åren, enligt polisens statistik. Det utfördes hälften så många kontroller förra året som 2011, delvis på grund av de ökande gränskontrollerna.

Mer pengar till polisen

Regeringen har skjutit till ytterligare 700 miljoner kronor till polisen efter terrordådet.

Men inrikesminister Anders Ygeman säger att man även behöver ett fungerande samarbete med de länder dit personer ska avvisas.

Det är ett stort problem när det gäller Uzbekistan som är ett slutet land med en totalitär regim.

Svårt att utvisa uzbeker

Eftersom Uzbekistan är ett land där oliktänkande förföljs kan svensk polis inte följa med den utvisade ända fram till landets gräns. Om det kommer fram till myndigheterna i Uzbekistan att en uzbekisk medborgare sökt asyl kan hen riskera fängelse och tortyr. Polisen måste vara särskilt försiktiga med utvisningar dit, enligt en dom från EU-domstolen från 2012 och en rättslig kommentar från Migrationsverket.

– Det är ett hårt klimat där. Minsta misstanke att någon sökt asyl eller uttalat kritik kan leda till gripanden och tortyr, säger Madelaine Seidlitz, jurist på människorättsorganisationen Amnesty International, till SVT Nyheter.

LÄS MER: ”Fattigdom i Uzbekistan – en grogrund för terrorism”

Amnesty International har i en rapport nyligen avslöjat massövervakning av uzbeker i och utanför landet. Myndigheter i Uzbekistan trakasserar och hotar ofta familjer för att tvinga till sig information om personer vars åsikter de inte gillar.

Mordförsök i Sverige

I Sverige dömdes en uzbekisk man för ett mordförsök 2012 på imamen Obidhon Nazarov. Hans son David misstänker att den uzbekiska säkerhetstjänsten låg bakom mordet för att tysta en regimkritiker. Han och hans far lever nu på hemlig ort med polisskydd.

– Den uzbekiska säkerhetstjänsten har många gånger försökt att påverka och manipulera andra stater. De har intresse av att vilseleda och uzbeker i Sverige och svenska myndigheter, säger David Nazarov.

Han befarar att terrordådet i Stockholm kommer att leda till att uzbeker inte får asyl i Sverige i framtiden, trots att många har skyddsbehov av politiska och religiösa skäl.

LÄS MER: Analys: IS rekryterar uzbeker som fotsoldater

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Terrordådet i Stockholm

Mer i ämnet