Svenskar på väg mot Estonias vrak

Uppdaterad
Publicerad

Under måndagen inleds årets andra expedition för att undersöka Estonias vrak som ligger på Östersjöns botten.  Målet är att dokumentera och bedöma hålen i styrbordssidan av fartyget.

I slutet av maj genomfördes en laserscanning av Estonias vrak under en expedition som upphandlats och leddes av den estländska haverikommissionen.

De kommande dagarna ska den havererade passagerarfärjan åter undersökas. Den här gången med hjälp av fotogrammetri under ledning av Statens haverikommission (SHK).

– Det vi ska göra nu handlar främst om att dokumentera fartyget med fotografi och ta ett mycket stort antal fotografier som kan sättas samman till en 3D-bild av fartyget, säger SHK:s ställföreträdande generaldirektör Jonas Bäckstrand till SVT.

– Så att vi tydligt kan se detaljer och kan analysera eventuella skador på fartyget och få en tydlig överblick av fartyget, fortsätter han.

Okända hål

Både den svenska och den estniska haverikommissionen kommer att vara ombord för att leda och styra arbetet.

Fotogrammetriundersökningen beräknas ta mellan 12 och 16 dagar beroende på väderförhållanden vid vraket.

Bakgrunden till de nya undersökningarna vid förlisningsplatsen, som inleddes förra sommaren, är dokumentären ”Estonia – fyndet som förändrar allt” som sändes 2020. I dokumentären visades tidigare okända hål i fartygets styrbordssida, vilket ledde till nya spekulationer om orsaken till katastrofen 1994.

Andra upptäckter

Vid undersökningarna som genomfördes förra sommaren dokumenterades de hål i skrovet som visades i dokumentären om förlisningen men det gjordes även andra upptäckter, bland annat rörande bottenförhållanden, som inte framkom i den ursprungliga haveriutredningen som gjordes 1994.

När sommarens undersökningar är avslutade kommer det att dröja ytterligare några månader innan materialet analyserats och ett resultat kan presenteras.

Fakta: Estoniakatastrofen

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.

Efter dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.

För att kunna göra nya dykningar vid vrakplatsen begärde Statens haverikommission att regeringen skulle ändra lagen om gravfrid.

Den 1 juli 2021 trädde en ändring av lagen om gravfrid i kraft. I den finns ett undantag från förbudet mot dykning som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland, Finland, med avsikt utreda fartygets förlisning.

I juli förra året genomförde Statens haverikommission i samarbete med sin estniska motsvarighet nya undersökningar av olycksplatsen och Estonias vrak. Då dokumenterades bland annat hål i fartygets skrov samt konstaterades att botten i anslutning till hålen består av berggrund.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.