”Ja...det här är femte dagen av toppmötet och ordföranden har just återkallat de 27 stats- och regeringscheferna till 05.15”, skriver ordförande Charles Michels presstalesperson Barend Leyts på Twitter.
Michel lade i går kväll fram ett kompromissförslag som Sverige sade ja till. Budet innehåller bland annat något mindre bidrag och lite mer lån än tidigare förslag, vilket Sverige och de andra ”sparsamma” länderna har slagits för.
Statssekreterare Paula Carvalho Olovsson förklarade strax efter kl 23 i går kväll för den svenska presskåren varför Sverige nu är redo att säga ja.
– I det förslaget som ligger nu så ser vi flera saker som har gått vår väg, vad gäller klimatambitioner, rabatter och villkor, sade hon.
– Frågan om rättsstatsprincipen har vid sidan om bidragen varit den allra svåraste, men jag tror att den kan gå vägen, gör den inte det så blir det ingen uppgörelse, sade Carvalho Olovsson.
OK från EU-nämnden
Sent på kvällen gav också riksdagens EU-nämnd grönt ljus. Nämndens ordförande Åsa Westlund (S) meddelade att det är fritt fram för Stefan Löfven att godkänna förslaget.
– Jag skulle säga att han har fått ett väldigt tydligt mandat att säga ja, säger hon till TT.
Men det är fortfarande oklart om alla länder kan acceptera mötesordföranden Charles Michels senaste kompromissförslag. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har till exempel hotat att lägga in sitt veto mot en uppgörelse som gör det möjligt att stoppa EU-stöd till länder som inte lever upp till rättsstatliga principer.
Bidragsdelen reducerad ytterligare
När det gäller stödpaketet har bidragsdelen i stödpaketet sänkts till 390 miljarder euro, medan lånedelen ligger på 360 miljarder. Fördelningen innebär en relativt stor förskjutning från utgångsläget med 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån, men ligger ännu längre från Sveriges och de fyra andra sparsamma ländernas utgångsbud på att hela paketet skulle bestå av lån. Under helgens förhandlingar sträckte sig ”de sparsamma” till att 375 miljarder kunde betalas ut som bidrag.
I det nya budet för långtidsbudgeten för åren 2021–2027 föreslås den svenska rabatten på medlemsavgiften bli 1 069 miljoner euro per år, drygt 10 miljarder kronor. Det innebär 236 miljoner euro mer per år jämfört med det förra kompromissbudet.