– Den största utmaningen har varit att få fram flyg, förklarar Magnus Hagelsteen, rådgivare för katastrofinsatser vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
På lördag lyfter ett fraktplan från Arlanda i Stockholm. Utöver det blir det försvarsmaktens transportflyg som flyger från Örebro. C-17 planet är ett USA-tillverkat militärt transportplan, som normalt står i Ungern. Vilket det tredje planet blir är ännu oklart.
Sammanlagt 20 svenskar skickas till Haiti. De är byggtekniker, elektriker och vvs-personal och ska bygga campen på plats. Personalen är rekryterad ur MSBs personalpool som utbildats speciellt för utlandsinsatser och kommer att stanna i Haiti mellan 6 och 12 veckor. Teamet är självförsörjande med mat och förnödenheter för att inte belasta Haitis egna resurser.
– Det första planet beräknas landa på lördag, lokal tid. Efter avlastning och transport till platsen för campen i närheten av huvudstaden Port-au-Prince börjar bygget av ett basläger. Det tar mellan 2 och 3 dagar innan FN-personalen kan flytta in och börja arbeta, berättar Magnus Hagelsteen.
Transporterna är ett samarbete med de nordiska länderna. Danmark, Finland och Norge bidrar också med ett basläger. Tillsammas kan de båda baslägren ta emot 300 hjälparbetare. De får mat och husrum, sanitet och kontorslokaler med internet.
All hjälp styrs av FN
Alla internationella hjälpinsatser i Haiti beslutas av FNs enhet för humanitär samverkan, i samråd med Haitis myndigheter. De tar hjälp av FN-teamet UNDAC vars uppgift är att underlätta koordineringen och stötta landets myndigheter. Jordbävningen raserade FN:s högkvarter i Port-au-Prince och upp emot 150 anställda rapporterades saknade, bland dem FN-chefen på plats.
Det som skedde först var att ett första team från UNDAC reste till Haiti igår kväll för att bedöma vilka behov som finns. Två svenska IT-experter ingår i teamet. Därefter skickades begäran om hjälp av olika länder.
Varför skickar inte Sverige räddningsteam med sökhundar?
– Vi fick inte den förfrågan, säger Magnus Hagelsteen.
Bra på basläger
Redan i förrgår kom en informell förfrågan om att stötta hjälparbetare med ett basläger. Enligt Magnus Hagelsteen är svenskarna kända för att vara väldigt duktiga på basläger.
– Dels för att få upp dem snabbt, dels för vår beredskap. Vi är också bra på att lösa problem som uppstår på plats, säger Magnus Hagelsteen.
Fotnot: Den svenska insatsen i Haiti finansieras av Sida.
Yvonne Åstrand