I en oas i öknen ligger staden Palmyra dit tusentals turister har vallfärdat för att se den handelsplats där tankar, varor och idéer mellan öst och väst utbyttes för flera årtusenden sedan. Det sönderbombade templet skapades till den semitiska krigar- och fruktbarhetsguden Baals ära och är en av de viktigaste byggnaderna i staden. Nyligen mördades den 82-årige chefsarkeologen Khaled al-Asaad. Han hade vigt sitt yrkesverksamma liv åt Palmyra, som finns med på FN-organet Unesco:s världsarvslista, när han halshöggs och kroppen bands upp på en påle som sattes upp i stadens ruiner.

– Han vägrade att samarbeta med IS och berätta vart kulturskatterna har förflyttats, säger Eva Myrdal, som är forskare vid Världskulturmuseerna.

Detaljkunskap förlorad

När IS för några månader sedan tog över staden hade stora delar av de lösa samlingarna förflyttats, men nu har extremistgruppen börjat spränga de ovärderliga ruinerna som byggdes för omkring 2000 år sedan. Eva Myrdal har besökt Palmyra vid flera tillfällen, senast i april 2011, och beskriver hur arkeologiska utgrävningar pågått nästan fram tills kriget bröt ut och att området därför är väldokumenterat.

– Visuellt kommer det gå att återställa kolonnerna som fallit, men givetvis går en massa detaljkunskap förlorad när en byggnad fallit, säger hon.

Enorm illegal handel

Den globala illegala handeln med kulturarvsföremål omsätter, enligt Rikspolisstyrelsen, lika mycket pengar som exempelvis illegal narkotikahandel eller illegal vapenhandel. Plundringarna sker ofta i krigszoner och är en viktig inkomstkälla för IS.

– Rensningen av kulturskatter i Syrien och Irak är den värsta sedan andra världskriget. Det är ett försök att utplåna en stor del av vår gemensamma historia som kan störa den världsbild IS målar upp, säger Mats Djurberg, generalsekreterare för FN-organet Unesco Sverige.

Myndigheter samarbetar

FN-organet Unesco kallar den senaste bombningen av Baalshamintemplet som ett krigsbrott, samtidigt som den illegala handeln av kulturskatter från staden är ett faktum. Det är främst förmögna konsthandlare eller privata samlare som är potentiella kunder, men även Medelhavsmuseet har vid ett par tillfällen blivit kontaktad av personer som velat sälja föremål som troligen varit stulna.

– Vi har sedan i våras ett nära samarbete mellan alla berörda myndigheter som vi larmar om vi blir kontaktade igen, säger Eva Myrdal.