Två timmar senare kom ett nytt larm om att en man klädd som polis sköt ungdomar på Utöya, där Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF höll sommarläger.

De första rapporterna talade om nio eller tio som dödats på Utöya – först senare stod hela vidden klar av vad som hade hänt. På Utöya dödades totalt 69 personer, i Oslo åtta.

Omkring en timme efter det andra larmet greps norrmannen Anders Behring Breivik, som har erkänt båda dåden.

Rättegången mot honom ska börja måndagen den 16 april 2012 i Oslo tingsrätt.

Här finns en samlad minut-för-minut-rapportering om de första kaotiska dygnen efter terrordåden.

Nedan följer en sammanställning av en del av det som hänt i fallet från slutet av juli 2011 fram till i dag:

26 juli 2011: Över hela Norge samlades människor i fackeltåg för att hedra offren för terrorattackerna. Oslos gator fylldes av blommor och sörjande människor.

29 juli: Socialdemokrater från hela Skandinavien samlades i Folkets Hus i Oslo för att hedra offren för terrorattackerna. Från Sverige kom Håkan Juholt och SSU:s Jytte Guteland.

1 augusti: Så många ville vara med på 17-åriga Gizem Dogans begravning i Trondheim att ceremonin fick flyttas från moskén till Kolstad fotbollsstadion.

4 augusti: Över hela landet är det begravningar för offren för terrordåden. Ceremonier hålls för 18 personer, och nästa dag för 31 personer.

9 augusti: Norska polisen medger att den tog en lång omväg och hade alldeles för liten båt när den ryckte ut på larmet från Utöya. Gummibåten blev överlastad, tog in vatten, fick motorstopp och polisen fick ta hjälp av en turist. Insatsstyrkan samlades inte vid den närmaste kajen utan vid Storöya på 3,6 km avstånd från Utöya. Polisen visste inte heller att en helikopter stod redo i Oslo och hade kunnat ta 8-10 personer plus utrustning till Utöya på tio minuter.

12 augusti: Norges statsminister Jens Stoltenberg berättar om 22-juli-kommissionen, som regeringen tillsatt för att utreda terrordåden. Den ska ha tio medlemmar och ledas av juristen Alexandra Bech Gjörv. Bland annat ska den utreda de norska myndigheternas misstag och problem under de första timmarna efter terrordåden.

13 augusti: Anders Behring Breivik vallades på Utöya under en åtta timmar lång rekonstruktion av hur det gick till när han dödade 69 människor på ön den 22 juli. Enligt hans försvarare Geir Lippestad hade han goda minnesbilder av samtliga mord. Det var första gången han lämnade fängelset sedan han greps.

18 augusti: Telefonsamtalen mellan Breivik och polisen offentliggörs. Två gånger kom Breivik fram till polisen och båda gångerna bröt han själv samtalen. Han sade att han ville överlämna sig. När han ringt första samtalet, där han presenterade sig som kommendör, fick inte insatsstyrkan vetskap om samtalet. Kort efter det andra samtalet greps han.

19 augusti: Omkring 500 anhöriga till offren på Utöya fick besöka ön för första gången efter massakern. En av dem var Trine Aamodt, mamma till 19-årige Diderik som var en av dem som dog på ön. -Jag vill gärna hitta den platsen där han blev skjuten och slänga blommor i vattnet, sade hon till NRK.

20 augusti: De överlevande fick göra återbesök på Utöya. Varje överlevande fick ta med sig en person och sammanlagt över 1.000 personer åkte till ön med båtar i skytteltrafik. Vårdpersonal och psykologer fanns på plats tillsammans med polisens utredare, som var klädda i en uniform som inte liknade den klädsel som Anders Bering Breivik bar vid massakern den 22 juli. Norges statsminister Jens Stoltenberg var också med.

21 augusti: Nationell minnesceremoni i Oslo för de 77 som dog i terrordåden. 6.700 personer i arenan Spektrum, bland dem representanter för alla Nordens regeringar och kungahus. Från Sverige kom statsminister Fredrik Reinfeldt och kronprinsessan Victoria. Norges kung Harald V föll i tårar när han skulle hålla sitt minnestal.

26 augusti: Flera anhöriga till offren från Utöya har stark kritik mot polisen. Bland annat hamnade de i telefonkö när de ringde nödnumret 112. Den lokala polisstationen Nordre Buskerud medger att man hade 40 nödsamtal i kö medan massmordet pågick på Utöya.

19 september: Breivik omhäktas ytterligare åtta veckor. Det var tredje gången det hölls omhäktningsförhandlingar i fallet.

3 oktober: Journalister får besöka Utöya för första gången efter terrordåden.

28 oktober: Breiviks försvarare Geir Lippestad hävdar att Brevik bör få straffrabatt, skriver VG. Norsk lag ger 30 procents straffrabatt när en misstänkt erkänner och samarbetar i utredningen. Andra skäl till straffrabatt är att Breivik skonade de minsta barnen på Utöya och att dålig säkerhet och alarmberedskap gjorde att det tog lång tid innan han greps, vilket bidrog till att antalet döda blev så högt.

10 november: Nya uppgifter om gripandet av Breivik. Enligt Norges justitieminister Knut Storberget greps han mellan kl 18.32 och 18.34. Tidigare angavs klockslaget till 18.27.

14 november: Den första häktningsförhandlingen med Breivik som är öppen för allmänheten. Drygt 200 fick plats i salen, ytterligare omkring 400 följde förhandlingen på storbildsskärmar. Breivik omhäktas på 12 veckor och ska fortsatt vara isolerad. Startdatum för rättegången bestäms till 16 april.

18 november: Av polisförhören med Anders Behring Breivik, som Verdens Gang tagit del av, framgår att att hans huvudmål vid attentaten var utrikesminister Jonas Gahr Störe och tidigare statsministern Gro Harlem Brundtland. Också ledaren för Arbeiderpartiets ungdomsförbund (AUF), Eskil Pedersen, var ett mål. Utöya var ”plan B”.

29 november: Anders Behring Breivik är psykotisk och därmed straffrättsligt otillräknelig. Den slutsatsen drar psykiatrikerna Synne Sörheim och Torgeir Husby i sin rapport som lämnas in till Oslo tingsrätt. De har haft totalt 13 samtal med Breivik. Enligt dem lider Breivik av en paranoid schizofreni som under ”en lång tid har format honom och gjort honom till den han är i dag”.

Psykiatrikerna menar att Breivik har ”grandiosa vanföreställningar” och att han har sett sig som ”utvald att bestämma vilka som ska leva och vilka som ska dö”.

Rapporten är dock inte slutgiltig utan en rättsmedicinsk kommission ska göra en egen bedömning av den.

30 november: Beskedet om Breiviks diagnos får kritik. Många politiska kommentarer går ut på att det är ”fel att ge högerextremism en sjukdomsdiagnos”. Att Breivik med den diagnosen troligen döms till tvångsvård i stället för fängelse väcker oro bland många, inte minst för att statistik visar att var tredje norsk våldsförbrytare som dömts till tvångsvård de senaste tio åren är på fri fot.

1 december: Breivik, som först inte accepterat psykiatrikernas diagnos på honom, ändrar sig och ser i stället ”möjligheter” med diagnosen, säger hans advokat Geir Lippestad.

7 december: Psykiatriprofessorn Johan Cullberg skriver på Dagens Nyheters debattsida att det är stötande oprofessionellt och fantasilöst att frikänna Breivik från tillräknelighet och straff på grund av sjukdom. Cullberg har läst undersökningsprotokollet och anser att det mesta i det talar mot diagnosen.

23 december: Breiviks försvarare Geir Lippestad meddelar att Breivik inte kommer att begära att den rättspsykiatriska undersökningen görs om, även om han inte håller med om slutsatserna.

23 december: Domarna i rättegången mot Anders Behring Breivik har utsetts. Det blir Wenche Elizabeth Arntzen och Arne Lyng som leder huvudförhandlingarna.

8 januari 2012: Beslut om att Breivik ska få ta emot besök, samt få tillgång till till sin stora brevskörd. Alla besök ska kontroller, avlyssnas och bevakas och ska ske i ett rum med glasvägg.

13 januari: Tingsrätten i Oslo beslöt att en ny psykiatrisk undersökning av Breivik ska göras. Detta sedan de tidigare experterna förklarat honom psykotisk vid terrordådet och att han därmed var otillräknelig. Frågan om hur rätten ser på Breiviks psykiska hälsa blir avgörande för om de kommer att döma honom till fängelse eller vård.

6 februari: Omhäktningsförhandlingar. Sammanlagt 103 berörda – efterlevande, överlevande och vårdnadshavare – hade anmält att de ville vara med i rättssalen.

Processen var en ren procedurfråga, där polisen krävde att Breivik skulle vara fortsatt häktad i tolv veckor. Men Breivik tog tillfället i akt att uttala sig och ansåg att han omedelbart borde bli frisläppt.

-Angreppen mot regeringskvarteret och AUF:s läger var ett angrepp mot dem som verkar för de islamska grupperingarna i Norge, sade Breivik bland annat.

Då domaren frågade om han kände till vad han anklagades för svarade Breivik att han erkänner sina handlingar men inte sin skuld.

15 februari: Norges högsta domsol avslog Breiviks överklagande av beslutet att han ska tvångsundersökas av ny rättspsykiatrisk expertis. Den förra undersökningen, från november i fjol, satte diagnosen paranoid schizofreni och kritiserades häftigt, varvid en ny undersökning beordrades av domstolen. Utlåtandet ska vara klart senast den 10 april, sex dagar innan rättegången startar.

2 mars: Åtalet mot Anders Behring Breivik klart. Det innehåller en 18 sidor lång beskrivning av massmördarens handlingar i Oslo och på Utöya den 22 juli i fjol.

7 mars: Anders Behring Breivik fick ta del av åtalet mot honom och därefter presenterades det av åklagarna vid en presskonferens i Oslo och är alltså nu offentligt. Det namnger alla 77 personer som dödades av Breivik och omkring 40 av dem som skadades men överlevde.

Maria Holmin

maria.holmin@svt.se