Personer som överlevde massakern på Utöya väntar på att få lämna ön, 20 augusti 2011 Foto: TT

Terroristen Anders Behring Breivik dödade 77 människor

Uppdaterad
Publicerad

Den 22 juli 2011 kom att bli en av de mörkaste dagarna i Norges historia. En dag då 77 människor brutalt mördades, många av dem ungdomar i tonåren.

Anders Behring Breivik åkte på förmiddagen den 22 juli 2011 till regeringskvarteren i Oslo i en skåpbil lastad med en bomb gjord av konstgödsel. Bomben dödade åtta personer och flera skadades allvarligt samtidigt som ett helt kvarter förstördes vid detonationen.

Han åkte därefter ut till ön Utöya där Arbeiderpartiets ungdomsavdelning hade sitt årliga sommafirande. Utklädd till polis låtsades han vara där på grund av attentatet i Oslo och lyckades ta sig över till ön. Väl på ön började han besinninglöst skjuta de människor han stöter på. De flesta han dödar är ungdomar i tonåren.

Totalt dödar han 69 människor på ön den dagen och flera av de som överlevde har fortfarande allvarliga skador efter attacken.

Norsk polis på semester

Den norska polisen hade semester och det mesta gick fel när de försökte ingripa den dagen. Det fanns till exempel ingen personal som kunde flyga helikopter och tips som gjorde att Breivik hade kunnat gripas innan han kom fram till Utöya slarvades bort.

Polisens insatsstyrka åkte först till fel strand. När de sen skulle åka över till ön för att gripa Breivik, stannade båten på grund av att den var överlastad. En statlig kommission tillsattes efter dåden som riktade skarp kritik mot polisen och dess organisation. De flesta människoliv som sparades den dagen berodde mycket på semesterfirande norrmän som åkte ut i sina privata båtar och plockade upp ungdomar som i desperation simmade från ön.

Planerade dådet i flera år

Under rättegångarna framkom det att han hade planerat attentaten i flera år. Han ångrade sig inte, utan sa bland annat att det enda han önskade sig var att han hade dödat fler. Han ansåg att ungdomar som var med på Arbeiderpartiets ungdomsläger var ”legala mål” eftersom de stöttade den politik som fördes av regeringen.

Hans politiska övertygelse var högerextrem men han sade sig stötta Israel och menade att det största hotet mot Norge var de muslimer som kommit till landet. Under sina år i fängelse har han ändrat åsikt och anser sig nu stötta nazismens ideologier.

Kan sitta resten av livet i fängelse

Vid den första tingsrättsförhandlingen ansågs han psykiskt sjuk, men vid hovrättsförhandlingen gjorde man en annan bedömning. Straffet blev 21 års fängelse med förvaring. Det innebär att han måste sitta minst 10 år i fängelse men hans dom prövas vart femte år och han kan därför i princip sitta resten av sitt liv i fängelse.

Under 2015 stämde Breivik den norska staten för att ha kränkt hans mänskliga rättigheter enligt Europakonventionen. Tingsrätten ansåg att han delvis hade rätt i sina argument i en dom 2016. Både Anders Behring Breivik och den norska staten har överklagat domen som nu alltså tas upp i en högre instans. Staten anser sig inte ha behandlat honom fel och Breivik anser att han måste få ytterligare lättnader på fängelset. Rättegången kommer att hållas i det fängelse i Skien där Breivik avtjänar sitt straff.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.