Fredagen den 22 juli 2011 är en svart dag i den norska historien. Det var dagen då 77 människor miste livet och många hundra skadades i ett terrordåd i den norska huvudstaden och i massakern på den lilla ön Utöya.

Det första dådet inträffade på eftermiddagen, då regeringskvarteren i de centrala delarna av Oslo skakas av en kraftig explosion.

Sprängladdningen orsakade en enorm förödelse och vittnesmål från platsen har senare beskrivit hur centrala Oslo såg ut som en krigszon efter dådet.

Ett par timmar efter explosionen får norsk polis ytterligare ett larm om skottlossning på ön Utöya, utanför Oslo, där ett sommarläger för ungdomar pågår. Lägret har arrangerats av det norska Arbeiderpartiets ungdomsförbund, och över 500 ungdomar befann sig på ön.

Många döda

När norsk polis en timme senare kommer till platsen möts de av en fasansfull syn. Döda ungdomar ligger utspridda på ön, och många av dem har skjutits i vattnet då de försökt fly från skytten genom att simma ifrån honom.

Under fredagsnatten fortsätter polisen därefter att söka igenom ön i jakt på fler dödsoffer.

På lördagsmorgonen vaknar ett Norge i chock till beskedet att upp till 80 personer ska ha dödats på Utöya, en siffra som därefter kommer att korrigeras till 69.

Under lördagen identifieras även skytten som Anders Behring Breivik, en 32-årig norrman som beskrivs som högerextrem.

Behring Breivik har flera vapen registerade i sitt namn och erkänner under kvällen att han ligger bakom såväl bomdådet i Oslo som massakern på Utöya.

Rättegången mot Anders Behring Breivik inleds i april 2012, och i augusti samma år döms han till 21 års fängelse. Behring Breivik bedöms ha varit tillräknelig och inte psykiskt sjuk då han genomförde dåden.

Kontroversiellt konstverk

Såren i Norge efter händelserna 2011 är fortfarande öppna. I år hamnade den svenske konstnären Jonas Dahlberg i blåsväder efter att ha presenterat ett förslag till ett minnesmonument.

Hans förslag ”Memory Wound”, som beskrivs som ett ”sår i naturen”, består av ett snitt i berget på fastlandet mittemot Utøya. På var sin sida av berget vill den svenske konstnären därefter gravera in namnen på de 69 som omkom på Utøya för att sen placera den andra delen av stenen i regeringskvarteren i Oslo.

Men anhöriga och boende i området har reagerat kritiskt på förslaget, då de inte vill bli påminda om händelserna på ön.

– Det blir så iögonfallande och vi som bor här kommer att se det varje dag. Det går inte att undvika.  Vi accepterar inte att bli påminda om 22 juli resten av livet, säger Ole Morten Jensen.

Vill driva nytt läger

Även Arbeiderpartiets ungdomsförbund utsätts för kritik efter att ha planerat att riva kafébyggnaden på Utöya, där 13 människor miste livet under massakern.

Ungdomsförbundet, som planerat att nästa år återigen bedriva lägerverksamhet på ön, beslutar dock efter hård kritik från många av offrens anhöriga att bevara stora delar av det gamla kaféet.

– Kafébyggnaden är det enda stället på ön där det finns tydliga spår efter den 22 juli, och det är ett ställe där efterlevande har behov av att minnas dem som blev dräpta, säger Eskil Pedersen, ordförande för det norska socialdemokratiska ungdomsförbundet, till NRK.

I de nordiska länderna och i FN:s generalförsamling hålls den 25 juli en tyst minut för att hedra offren för dåden.