Hans slutsats är att dagens ”antiterroroperation” är ett sätt för Azerbajdzjan att utnyttja sitt militära överläge för att tvinga den armeniska befolkningen i enklaven till underkastelse.
– De ställs inför en situation att antingen göra motstånd, vilket är svårt, eller att bli föremål för etnisk rensning.
Armenien har historiskt sett varit nära allierade med Ryssland men enligt Rasmus Canbäck har relationen försämrats drastiskt den senaste tiden. Inte minst eftersom Armenien anser att Ryssland inte levt upp till sina löften om att garantera säkerheten för befolkningen i Nagorno Karabach efter kriget 2020.
Samtidigt har Ryssland närmat sig Azerbajdzjan, inte minst som mellanhand för att runda sanktionerna och kunna exportera gas till Europa.
Azerbajdzjan: Konflikten avslutad
Azerbajdzjan ser konflikten som avslutad och vill avväpna området. Ett tilltagande missnöje har byggts upp, enligt Jakob Hedenskog vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.
– Man anser att Armenien drar benen efter sig i förhandlingarna, och att armenierna i Nagorno-Karabach är azeriska medborgare och redan har samma rättigheter och skyldigheter som alla andra. Men Azerbajdzjan är en väldigt auktoritär stat och det finns inga rättigheter till autonomi, lokalt självstyre eller egentligen någon form av demokrati.
Vad handlar konflikten i Nagorno-Karabach om? Se en sammanfattning på 60 sekunder i videon nedan.
