Traditionen har varit att tronföljarna är söner till kung Saud, som på 1920-talet grundade Saudiarabien. Så var även den nu avlidne kung Abdullah.

Traditionen har också varit att den sittande kungen utser en efterträdare. Den döde kungen utsåg den 79-årige halvbrodern Salman. Han tog redan under Abdullahs livstid över en del av kungens plikter och har varit försvarsminister. Han är den sjätte av Sauds söner som blir kung.

Kort regeringstid

Men Salman är sjuklig. Det talas till och med om demens, men uppgifterna är oklara. Men man vet att han är rörelsehindrad efter en stroke.

Även om de saudiska kungarna blir gamla räknar många bedömare med att Salmans regeringstid kan bli kort.

Salman har dock tidigare bland annat gjort sig känd för att vara ansvarig för rekryteringen av islamiska krigare (mujaheddin) som bekämpade den sovjetiska ockupationen av Afghanistan under 1980-talet. Resultatet av det blev att en krigare vid namn Osama bin Ladin fick makt.

Salman har dock ett rykte om sig att vara en god administratör i provinsen Riyadh, där huvudstaden ligger. Men kungens död har redan riktat uppmärksamheten längre fram i tiden – mot den som ska efterträda Salman.

Utsåg vice kronprins

Den avlidne Abdullah gjorde under sin livstid något som ingen annan saudisk härskare gjort: Han utsåg en vice kronprins. Den nu 69- eller 71-årige prins Moqren (uppgifterna om åldern skiftar).

Han har tidigare varit chef för underrättelsetjänsten. Han är statsgrundaren kung Sauds yngste son. Moqren anses ha ett gott rykte även i befolkningen. Han har alltså nu blivit kung Salmans kronprins.

Men det står klart att det snart är en ny generation prinsar som kommer att höra till kungakandidaterna.

För Salman utsåg på fredagen också en ny vice kronprins. Det var inrikesministern prins Mohammed bin Nayef. Det är alltså nu dags för tredje generationen i kungahuset. Prinsen anses vara mycket USA-vänlig.

Svår tid

Det är i en svår tid som kungaskiftet sker. Och det är frågan vilka reformer som kung Salman kan tänka sig. Abdullah ansågs försiktigt reformvillig – bland annat öppnade han trots religiösa protester ett universitet där kvinnor och män studerar sida vid sida.

I en intervju 2010 sade dåvarande kronprins Salman att Saudiarabien inte kan bli en demokrati, för då blev varje stam ett parti och landet skulle bli som Irak och allt skulle sluta i kaos.

Det väntas att Salman i stort kommer att fullfölja den avgångne kungens politik, men just nu ser man mest hans regenttid som ett mellanspel.

Saudiarabien har fått dåligt rykte därför att regimen kränker de mänskliga rättigheterna – som i fallet med den saudiske bloggaren Raif Badavi som ska straffas med tusen piskrapp.

Utrikespolitiska problem

En rad utrikespolitiska problem tränger sig också på de styrande. Det gäller också för Saudiarabien att kontrollera de krafter i landet som lämnar stöd till extremt extremistiska terrorgrupper i den muslimska världen.

I grannlandet Jemen håller samhället på att rasa samman. Shiitiska upprorsgrupper håller på att få makten och Saudiarabien misstänker att de har anknytning till Saudiarabiens värste konkurrent Iran. Det är en mardröm för Saudiarabien att få en shiitiskt dominerad regim i ryggen.

Denna kris i grannlandet kan innebära en enorm påfrestning för den arabiska halvön, eftersom den också kan stärka al-Qaidas ställning.

Oense med USA

Till det kommer att saudierna driver ett slags ställföreträdande krig mot Iran – i Syrien. Iran och Syrien är allierade och Saudiarabien har beväpnat radikalt religiösa grupper i Syrien för att bekämpa den syriske diktatorn.

Till råga på allt är grannlandet Irak i full upplösning och den islamistiska terrororganisationen Islamiska staten, IS, behärskar en stor del av Iraks territorium, som gränsar mot Saudiarabien.

Trots alla lovord som president Obama uttalat om den döde kungen finns det ett stort problem i relationerna mellan USA och Saudiarabien, som Salman ärver. Det är att USA hoppas på ett avtal med Iran om landets misstänkta atomprogram.

Stora påfrestningar

För Saudiarabien skulle detta innebära stora påfrestningar eftersom Obama ser ett sådant atomavtal som inkörsporten för ett ökat samarbete Iran-USA, vilket skulle försvaga Saudiarabiens ställning i regionen.

I kampen mot Iran har Saudiarabien dessutom höjt produktionen av olja med fallande världspriser som följd, en aktion som medvetet drabbar motståndaren Irans ekonomi. Den nye kungen väntas fortsätta den politiken.