Hösten 2006, före finanskrisen, köper Danske bank finländska Sampo bank. I köpet ingår Sampo banks filial i Estland. Från 2007 till 2015 flödar 1 500 miljarder danska kronor från utländska kunder genom den estniska filialen.

En stor del av transaktionerna har efter en granskning visat sig vara misstänkt penningtvätt.

Hjälpte ryska kriminella

Hösten 2013, slår en anställd larm om att det förekommer misstänkt penningtvätt. Utländska medborgare, framförallt från Ryssland, påstås använda sina konton i banken för att tvätta och gömma pengar från brottslighet och korruption. Banken genomför en revision men tonar ner händelserna.

2017 avslöjar danska Berglingske Business den verkliga omfattningen av den misstänkta brottsligheten. De anställda vid filialen ska ha hjälpt tusentals kunder, bland annat ryska kriminella nätverk, att hålla pengar borta från myndigheter.

Efter att historien om den misstänkta penningstvätten rullats upp lämnar Danske banks dåvarande direktör Thomas Borgen banken 2018 och 2019 stängs den estniska filialen.

USA stämmer Danske bank

Nu skriver tidningen Børsen att den amerikanska staten stämmer banken och Thomas Borgen på miljontals kronor.

Stämningsansökan från den amerikanska staten lämnades in i Köpenhamns tingsrätt i september förra året. Kravet ligger på 10 miljoner danska kronor, omkring 14 miljoner svenska kronor, men anonyma källor uppger för Børsen att beloppet kan stiga till ”ett stort tresiffrigt miljonbelopp”.

Bakom stämningen står den amerikanska staten och en av de största pensionsfonderna för statligt anställda i USA. Varken Danske bank eller advokaten som representerar den amerikanska staten har velat kommentera saken, skriver Børsen.

Børsen: Stäms på 15 miljarder

Men det är inte bara den amerikanska staten som lämnat in stämningsansökningar mot Danske bank.

Enligt Børsen har 340 stämningar lämnats in med med samlade krav på 15,1 miljarder danska kronor.