Manifestationerna handlar om vår rätt till sjukvård, arbete och utbildning. Foto: TT

Hon leder proteströrelsen i Marocko: ”Vi är inga gangsters”

Uppdaterad
Publicerad

Den tilltagande Rif-rörelsen, som kräver sociala reformer i Marockos norra regioner, har skapat svallvågor i resten av landet. Manifestationer har nu spridit sig till flera städer.
– Vi är en folkrörelse, inga gangsters, säger en av de ledande aktivisterna Nawal Ben Aissa till SVT Nyheter.

Ett spänt läge råder i det nordafrikanska kungadömet. Från staden Al Hoceima, en av de största städerna i Rif-regionen i norra Marocko, kommer ett ständigt flöde av bilder och live-videor från upploppsliknande scener.

– Manifestationerna pågår just nu överallt i regionen. Men vi märker att polisen ringar in oss mer och mer, säger aktivisten Nawal Ben Aissa, som befinner sig i Al Hoceima när SVT Nyheter når henne.

Aktivisten Nawal Ben Aissa. Foto: TT/AFP

Lång historia av konflikt

Staden spelar en central roll i protesterna, som väcktes till liv i samband med fiskhandlaren Mohcine Fikris död i oktober förra året. Fikri, som sålde svärdfisk trots ett säsongsbetonat förbud, krossades till döds när han hoppade ner i en sopkompressor där polisen hade slängt hans fångst. Händelsen bevittnades av flera och fångades på film, vilket skapade starka reaktioner. Dagarna därpå fylldes gatorna med människor som krävde en utredning av händelsen.

LÄS MER: Protester i Marocko efter fiskhandlares död

Relationen mellan Rif-regionen, som främst bebos av ursprungsbefolkningen berber, och det marockanska kungahuset har sedan länge varit spänd. Redan på 1920-talet utropade en militär ledare Republiken Rif i protest mot den spanska kolonialmakten. Regionen har sedan dess gjort flera försök att frigöra sig från Marocko, med blodiga motattacker från regimen som följd.

Sociala rättigheter bland kraven

I dag är den bergiga regionen ett av Marockos mest socioekonomiskt utsatta områden, med hög arbetslöshet och fattigdom.

-  Manifestationerna handlar om vår rätt till sjukvård, arbete och utbildning. Men det viktigaste just nu är att de gripna aktivisterna släpps, säger Nawal Ben Aissa.

Den senaste veckans protester har framförallt organiserats i stöd för Nasser Zefzafi, som av många ses som Rif-rörelsens officiella ledare. Zefzafi greps under måndagen, anklagad för att ha att avbrutit en imam under sin predikan, för att uppmana besökarna att delta i protesterna. Han sitter nu anhållen i Casablanca och riskerar ett flera år långt fängelsestraff.

Enligt officiella uppgifter har även ett 40-tal demonstranter från Al Hoceima gripits.

”Vi är inga gangsters”

Nawal Ben Aissa har varit en av nyckelpersonerna sedan rörelsen vaknade till liv i oktober. Hon anses idag vara Zefzafis efterträdare, men ser sig själv snarare som ett språkrör än en ledare.

Den 36-åriga fyrbarnsmamman har flera gånger uppmanat Rif-aktivisterna att inte använda våld.

– Vi är en folkrörelse, säger hon, och fortsätter:

Nawal Ben Aissa under en protestmarsch.

– Vi är inga gangsters – vi vill att manifestationerna ska fortsätta vara fredliga. Vi protesterar för att få våra sociala rättigheter.

Fler städer demonstrerar

Under veckan har manifestationer till stöd för Rif-rörelsen ägt rum i flera stora städer, bland annat i huvudstaden Rabat och kuststaden Tanger.

– Vi demonstrerade till stöd för de gripna aktivisterna, och för att säga ifrån mot myndigheternas orättvisor, säger studenten Omar Guendeli, som deltog i en manifestation i Casablanca under tisdagkvällen, till SVT Nyheter.

På flera ställen skedde sammandrabbningar mellan demonstranter och motdemonstranter, och polis som splittrade folksamlingarna med batonger, skriver den marockanska tidningen Le Desk.

LÄS MER: Marockoturist? Var försiktig, men inte orolig

Regeringen: uppmuntra inte separatister

Från politiskt håll anklagas Rif-rörelsens aktivister för att vara anti-nationalister och separatister, något som rörelsen officiellt förnekar. När den islamistledda koalitionsregeringen samlades i Al Hoceima i slutet av maj uttalade sig premiärminister Saad Eddine El Othmani på följande sätt:

”Protesterna ska mötas med respekt för lagen. Men aktivisterna måste sluta förstöra privat och allmän egendom, och sluta underblåsa separatistiska strömningar”.

Vädjar till kungen: kliv in

Till SVT Nyheter säger Nawal Ben Aissa att regeringsbesöket var ett spel för gallerierna snarare än ett försök att stävja situationen.

– Vad ville vi? Vi ville sätta oss runt förhandlingsbordet, och ha en öppen diskussion med de ansvariga politikerna. Men de vill inte sätta sig ner med oss.

Istället vädjar hon till den marockanska kungen, som har den yttersta politiska makten i Marocko. Mohammed VI har ännu inte yttrat sig officiellt kring protesterna.

– Befolkningen i Rif älskar kungen och litar på honom. Därför ber vi att han kliver in nu, eftersom regeringen inte verkar kunna göra det, säger Nawal Ben Aissa.

”Vi kommer att fortsätta”

Omfattande politiska protester är ovanliga i Marocko. Senaste gången en nationell rörelse svepte genom landet var under arabiska våren 2011, i Marocko kallat 20-februarirörelsen. Protesterna handlade även då om sociala reformer och krafttag mot den utbredda korruptionen, men även krav på politisk maktfördelning mellan kungen och parlamentet.

När en ny konstitution antogs några månader därpå hade rörelsen avtagit. Men missnöjet över sociala orättvisor lever kvar i många delar av landet.

– Om myndigheterna fortsätter att slå dövörat till folkets röst så kommer situationen att eskalera, och andra marginaliserade regioner att resa sig. Det är det jag är rädd för, säger Omar Guendeli.

Nawal Ben Aissa försäkrar att manifestationerna kommer fortsätta.

– Om de inte lyssnar på oss kommer vi att fortsätta demonstrera, och rörelsen kommer att sprida sig till fler städer.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer