Foto: SVT

Vitrysk diktator väntas ta hem segern igen

Uppdaterad
Publicerad

Aleksandr Lukasjenko har vunnit alla val i Vitryssland de senaste 20 åren och i dag är det dags igen. Allt talar för att mannen som kallas för Europas sista diktator kommer att ta hem segern ännu en gång i ett land där oppositionen är splittrad och röster höjs för bojkott.

En mindre grupp åhörare och journalister har samlats utanför varuhuset Tsum i centrala Minsk. Här ska 38-åriga Tatjana Korotkevitj från rörelsen ”Tala sanning” hålla ett valmöte.

– Hon är duktig och värdig presidentposten, säger Larissa Chorkina som är en av de som stannat till för att lyssna.

”Förvägras hålla möten”

Men de flesta verkar bara titta ganska ointresserat på den lilla skaran med människor innan de fortsätter skynda förbi längs Självständighets-gatan.

Strax innan valmötet träffas vi på hennes kontor. Totalt är det tre kandidater som utmanar sittande president Aleksandr Lukasjenko, men Korotkevitj ser sig som den enda kandidaten som företräder den demokratiska oppositionen. De andra två är i praktiken stöd-kandidater åt Lukasjenko. Korotkevitj berättar att hon bedriver sin kampanj i stark motvind.

– Särskilt svårt är det ute i regionerna där vi förvägras hålla möten på arbetsplatser eller träffa studenter. Och arbetsledare avråder ofta sina anställda från att träffa mig, säger hon.

Många förtidsröstande

Runt om i Minsk syns massor av skyltar som uppmanar folk att rösta men politiska kampanjer är det ont om. En enda valdebatt har hållits på tv och Lukasjenko, som styrt Vitryssland med järnhand sedan 1994, deltog inte i den. Han väntas vinna ändå. Enligt en opinionsundersökning, som genomfördes i september, väntas Lukasjenko få 64 procent och Korotkevitj 25 procent av rösterna. Och valobservatörer menar att det slutgiltiga resultatet kommer att ge honom kring 80 procent som i förra presidentvalet 2010.

Lukasjenka skulle förmodligen vinna även om valet var helt fritt och rättvist, men oberoende observatörer menar att regimen tar det säkra för det osäkra. Ett sätt är att få så många som möjligt att förtidsrösta för att det ger goda möjligheter till manipulation av resultatet.

I år har antalet förtidsröstande stigit till 36 procent, enligt officiella siffror. Människorättsorganisationen Vjasna menar att regimen medvetet blåser upp antalet förtidsröstande. I en rapport som släpptes på söndagen konstaterar Vjasna att oberoende observatörer upptäckt stora skillnader mellan sina uppgifter och valmyndighetens när det gäller antal förtidsröstande.

Taxichauffören Vitalij har redan förtidsröstat på Lukasjenko. Någon annan person kan han inte tänka sig.

– För att fabrikerna fungerar, det är rent och ordning och reda. Om det kommer någon annan så säljer de ut allt, då blir det kaos, säger Vitalij som kört taxi i 36 år. Han gillar inte oppositionen.

– Vilken opposition? De får betalt och det är väst som finansierar dem. Precis som i Ukraina!

Många bojkottar

Många av de jag talar med här säger att de inte tänker rösta överhuvudtaget.

– Alla vet att resultatet är givet på förhand, säger 34-årige Vasilij. Han tänker visserligen rösta men säger att han kommer att kryssa ”mot alla” på valsedeln.

Den vitryska oppositionen är splittrad. De före detta presidentkandidaterna Andrej Sannikov och Mikola Statkevitj menar att Korotkevitj bidrar till att ge Lukasjenko legitimitet genom att kandidera.

– Jag är egentligen emot bojkott men i det här fallet har vi inget annat val. Det finns inga demokratiska kandidater i det här valet. Bara Lukasjenko och hans konstgjorda motståndare, säger Mikola Statkevitj.

”Lukasjenko behöver pengar”

I sambans med protester mot resultatet i presidentvalet 2010 misshandlades och greps hundratals demonstranter, bland annat flera presidentkandidater. Det ledde till att EU och USA införde ekonomiska sanktioner mot Vitryssland. Statkevitj dömdes till sex års fängelse anklagad för ”organisering av massupplopp” och kan därför inte kandidera längre. Men i augusti i år släpptes han och sex andra oppositionella.

– Jag släpptes för att Lukasjenko behöver mer pengar. Men jag kan när som helst sättas i fängelse igen eftersom jag står under polisövervakning. Det är som en sorts handel med gisslan, säger Statkevitj.

Vitryssland har drabbats hårt av den ekonomiska krisen i Ryssland och kriget i Ukraina eftersom de länderna är Vitrysslands viktigaste handelspartners. Av den anledningen försöker Aleksandr Lukasjenko förbättra relationerna med EU.

Kan häva sanktionerna

Organisationen för fred och säkerhet i Europa, OSSE, har 450 observatörer på plats. Kent Härstedt, som leder observatörsstyrkan, säger sig ha märkt att den vitryska ledningen är mer samarbetsvillig i år än vid tidigare val.

– De visar stor öppenhet och säger sig gör allt för att det här valet ska gå rätt till men om det verkligen blir så vet vi först på måndag, säger han.

Målet för Lukasjenko är att förmå EU att häva sanktionerna. Och det ser ut som om han kommer att få som han vill. Källor inom unionen säger att EU kommer att häva sanktionerna efter valet.

Några massprotester efter det här valet är inte troligt, enligt bedömare. Den här gången har oppositionens demonstrationer inför valet samlat på sin höjd några hundra människor. En manifestation på lördagen samlade visserligen ett par tusen demonstranter i centrala Minsk, men det är fortfarande mycket färre än under massprotesterna 2010 då tiotusentals människor demonstrerade mot regimen.

Fakta/Vitryssland

  • Vitryssland har 9,4 miljoner invånare och ligger inklämt mellan EU, Ukraina och Ryssland.
  • Sedan 1994 har landet styrts av den före detta kolchos-direktören Aleksandr Lukasjenko som kontrolleras hela maktapparaten.
  • Oppositionen är förtryckt och massmedierna är hårt styrda av staten.
  • När oppositionen hävdade att valfusk förekommit i samband med presidentvalet 2010 gick tiotusentals människor ut på gatorna och demonstrerade. Men protesterna slogs ner våldsamt av kravallpolis och hundratals människor greps. Det ledde till att EU och USA införde sanktioner mot landet.

Källa: Landguiden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.