En av de stora vägarna i Jal el Dib norr om Beirut blockerades genom att bränna bildäck. Foto: AFP/TT

“Vredens vecka” har utlysts i Libanon

Uppdaterad
Publicerad

På den 90 dagen av protesterna som rasat i Libanon, sedan den 17 oktober, utlyses nu en “vredens vecka” av demonstranterna.
– Alla de fredliga metoderna, demonstrationer och sittstrejker på torgen, nära bankerna, ministerier, företag som stjäl och utanför korrupta ministrars hem har inte blivit hörda. Politikerna verkar bara höra vägblockaderna, säger demonstranten Joseph Nader till AP.

Stora och viktiga vägar har än en gång blockerats av libaneserna. Med hjälp av brända bildäck, soptunnor och bråte hindrar man bilarna från att ta sig fram. Och demonstranterna skanderar nu: Revolutionen är tillbaka!

I centrala Beirut har militären försökt skingra massorna genom att ta till med våld, enligt videor som delats på sociala medier.

”Vi kan inte ta det längre”

Protesterna i Libanon har pågått i snart tre månader. Efter att de avtagit något under julledigheterna har de nu fått ny kraft. 

– Vi har gått tillbaka till att stänga av vägarna för att vi inte kan ta det längre. Det vi tjänar i dag är inte tillräckligt för att ens köpa det allra mest basala, säger Laila Youssed som medverkar i protesterna till AFP. 

Djup ekonomisk kris

Libanon befinner sig i sin värsta ekonomiska kris på decennier, skriver Al Jazeera.

Många har blivit av med sina jobb eller fått sina löner halverade. Banker har infört tak på hur mycket pengar som får tas ut per vecka och valutan har mer än halverats i relation till den amerikanska dollarn som också används som valuta i landet, skriver AFP.

– Jag vill veta varför politikerna fortfarande sitter kvar på sina poster, säger Elie Zhgaib till AP.

Ännu ingen regering

Den före detta premiärministern Saad Hariri och hans regering avgick redan 13 dagar efter att protesterna bröt ut. Och det var många turer av nygamla namn som florerade innan man slutligen den 19 december utsåg en ny premiärminister.

Uppdraget att forma en ny regering föll på tidigare utbildningsministern Hassan Diab.

Men hittills har inget hänt.

Demonstranterna kräver en regering som grundar sig på expertis, en så kallad teknokrati. Man vill bryta upp med det nuvarande sekteristiska politiska system som landets konstitution grundar sig på. Libanons maktdelningssystem kräver att presidenten är kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och parlamentets talman shiamuslim.

Aoun: ”Tar tid”

En regering skulle ha varit på plats redan förra veckan, men i ett tv-sänt tal under tisdagen sa presidenten Michel Aoun att bildandet inte var möjligt på grund av “hinder”.

– Bildandet av den här regeringen kräver att kompetenta individer utses som förtjänar folkets och parlamentets förtroende, vilket tar tid, säger Michel Aoun. 

Fakta: Protesterna i Libanon

Visa

När: Sedan den 17 oktober.

Utlösande faktor: En föreslagen skatt på samtal via meddelandeappar. Det mynnade ut i massdemonstrationer mot korruption, bristande samhällsservice och religiösa motsättningar.

Läget: Den 29 oktober avgick premiärminister Saad al-Hariri som en följd av protesterna. Strax innan hade hans regering dragit tillbaka skatteförslaget och lovat ekonomiska reformer. Trots det fortsätter protesterna med krav på att hela regeringen ska bytas ut och ersättas av teknokrater.

Källa: TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer