Sveriges utrikesminister Margot Wallström anser att det kan ses som ett bakslag att det inte fanns en majoritet för ja-sidan i de stora turkiska städerna. Foto: TT

Wallström: Resultatet ett bakslag för Erdogan

Uppdaterad
Publicerad

Utrikesminister Margot Wallström (S) beskriver resultatet i den turkiska folkomröstningen som ett bakslag för president Recep Tayyip Erdogan – trots att det blev majoritet för en kraftigt utökad presidentmakt.

– Det blev ju förstås en snävare seger än vad presidenten hade räknat med verkar det som, och det är klart att man kan fundera på vad som hade hänt om oppositionspolitiker inte hade suttit fängslade och så, säger Wallström till SR Ekot.

Wallström är också inne på att det kan ses som ett stort bakslag att det inte fanns en majoritet för ja-sidan i de stora städerna. Hon tilläger att det är av stor betydelse hur utfallet av omröstningen nu följs upp av den turkiska regeringen.

– Nu har också ODIHR som övervakade folkomröstningen haft synpunkter på hur det här gått till, säger hon.

LÄS MER: Observatörer: ”Valet genomfördes inte på lika villkor”

Ojämlika förutsättningar

I ett skriftligt uttalande till TT säger Wallström att hon ser med oro på de preliminära slutsatserna valobservatörer från den europeiska säkerhets- samarbetsorganisationen OSSE har presenterat.

”Bland annat lyfter de fram de ojämlika förutsättningarna för ja- respektive nej-sidan att bedriva kampanj samt att undantagstillståndet använts för att begränsa grundläggande friheter”, skriver hon.

 ”Strategisk partner till EU”

Utrikesministern anser att det mot den bakgrunden är viktigt att Turkiets regering nu samarbetar med alla delar av samhället och att rättsstatens principer och mänskliga rättigheter fullt ut respekteras.

Wallström betonar dock vikten av en fortsatt relation till Turkiet:

”Turkiet är en strategisk partner till EU. Sverige är redo att fortsätta bidra till en dialog med Turkiet inom områden av gemensamt intresse.”

Merkel uttalade sig

Tysklands förbundskansler Angela Merkel kommenterade resultatet via ett skriftligt uttalande, som skrevs tillsammans med utrikesminister Sigmar Gabriel. I uttalande skrev man att den tyska regeringen respekterar det turkiska folkets rätt att bestämma över landets konstitution, men understryker samtidigt att landets president nu har ett stort ansvar för nästa steg som Turkiet tar.

”Resultatet av omröstningen visar att Turkiet är djupt splittrat. Det innebär ett stort ansvar för den turkiska regeringen. Vi väntar oss att den turkiska regeringen nu försöker få i gång en respektfull dialog med alla politiska och sociala krafter i Turkiet”.

LÄS MER: Knapp seger till ja-sidan i turkiska folkomröstningen

Tysklands förbundskansler Angela Merkel har i ett uttalande kommenterat valresultatet. Foto: TT

Avvaktande från Europa

Reaktionerna från Europa har hittills varit avvaktande till resultatet, men ett uttalande från EU-kommissionen på söndagskvällen hade liknande tongångar:

”I skenet av det jämna resultatet och de långtgående konsekvenserna av tilläggen till konstitutionen, så manar vi de turkiska myndigheterna att söka största möjliga nationella konsensus i implementeringen av dem”, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, utrikeschefen Federica Mogherini och utvidgningskommissionär Johannes Hahn i uttalandet.

LÄS MER: Fem frågor och svar – detta handlar folkomröstningen om

Ja-anhängare i folkomröstningen firade på Istanbuls gator efter segern som ger president Erdogan betydligt mycket mer makt. Foto: TT
  • Ersätter dagens parlamentariska styre med ett presidentstyre.
  • Ger presidenten makt att utnämna ministrar och myndighetschefer.
  • Ger presidenten befogenhet att utse en majoritet av landets viktigaste domare.
  • Ger presidenten makt att styra genom dekret på de områden där lagstiftning inte existerar.
  • Avskaffar premiärministerposten och ger presidenten möjlighet att utse en eller flera vicepresidenter.
  • Ger presidenten utökade möjligheter att införa undantagstillstånd.
  • Utökar antalet parlamentsledamöter från 550 till 600.
  • Slår fast att parlamentsval ska ske vart femte år (i stället för vart fjärde). Parlamentsval ska ske samtidigt som presidentvalet.
  • Minskar parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars, bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas.
  • Ger presidenten möjlighet att sitta vid makten i 15 år vilket gör att Erdogan, som tillträdde 2014, kan bli kvar på posten till 2029.

Källor: AFP, al-Jazira och Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Folkomröstningen i Turkiet

Mer i ämnet