Bengt Niska Foto: SVT

”En del säger att det aldrig har hänt”

Uppdaterad
Publicerad

I en utredning som tornedalingar och ungdomsförbundet Met Nuoret gjort, framgår det att meänkielitalande blivit utsatta för rasbiologisk forskning av staten under 1800 och 1900-talet.

Tornedalingarna tillsammans med Met Nuoret, ungdomsförbundet för meänkielitalande, har idag lämnat in en utredning till kulturminister Alice Bah Kuhnke.

Bengt Niska som är ordförande i Svenska Tornedalingars riksförbund, säger att det är viktigt att undersöka den så fort som möjligt.

– De personerna som fortfarande kommer ihåg de här sakerna blir färre för varje år. Det är ett känsligt ämne som tornedalingar inte talat så mycket om. Därför är det viktigt att man undersöker det nu.

Utsatta för rasforskning

Rasbiologi, eller raslära var ett akademiskt ämne som studerade människoraser. Den svenske antropologen Anders Retzius indelade på 1840-talet människoraser efter skallindex.

Bengt Niska säger att det är tydligt i undersökningen att tornedalingar och meänkielitalande blivit utsatta för det.

– Man har hittat 154 personer som fotats och vars huvuden har mäts. Det framkommer klart och tydligt att det har hänt, och en del menar fortfarande att det aldrig har hänt.

Långvariga effekter

Den rasbiologiska informationen man hittat i biblioteken i Uppsala visar att mätningarna har gjorts. Bengt Niska menar att det har långvariga effekter.

– Halva Norrbottens befolkning härstammar från människor som talade meänkieli, säger Niska och fortsätter.

– Att man gick med på att klä av folk nakna, fota dem ur olika vinklar och utföra skallmätningar. Hur var det möjligt och vem finansierade det?

Tornedalingarna hoppas att staten grundar en sannings- och försoningskommission för att få svar på obesvarade frågor.

– Vi vill ha en ursäkt från staten. Ursäkt och försoning, så att vi kan lämna det här såret bakom oss.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.