Superrågen från 1500-talet får ny chans i Dalarna

Uppdaterad
Publicerad

En gammal rågsort har hittat tillbaka. Svedjerågen som kom till mellersta Sverige med skogsfinnar från Savolax på 1500- och 1600-talet odlas nu igen i Nås, Dalarna.

Jonny Axelsson har med hacka och spett röjt igenvuxna åkrar på sin gamla finngård i Digerliden, Vilhula på finska. Han skördar rågen för hand med en skära.

– Det är en underlig varelse de hade med sig från Finland. Ett kilo utsäde kan ge hundra kilo skörd. Som mest har jag fått 150 kilo efter att ha sått drygt ett kilo, säger han.

För Jonny Axelsson är det viktigt att bevara finnmarkernas kulturarv och han har planer på att återställa mer mark till odling.

SVEDJERÅG

Svedjeråg har också kallats för finnråg, tuvråg, midsommarråg eller johannesråg.

Rågsorten bildar tuvor och i svedjebruk såddes den i svedjornas varma aska. Sådden skedde vid midsommar och brodden höstbetades av kreaturen för att stimulera skottbildning.

Året efter växte rågen hög, mellan 1,7 – 2,5 meter. Varje tuva kunde ha 20-30 strån och varje ax kunde ha 30-80 korn.

Ett kilo utsäde kunde ge en hundrafaldig skörd.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.