Finsk-nigerianska Mattila blev förtjust i modellyrket när hon en dag år 2012 kollade på Finlands Next Top Model och såg modellen Polina Hiekkala, som gjorde allt som hon också ville göra. Från och med den dagen har hon gjort allt i sin makt för att nå sina drömmar.

Hon har inte låtit Down's syndrom eller fördomar om hennes bakgrund stoppa henne, och nu har det äntligen burit frukt.

Nyligen blev hon uppmärksammad över hela världen då engelska BBC publicerade en artikel på förstasidan om henne.

Trotsat alla hinder

Till BBC berättar Mattila hur hon efter upplevelsen med Next Top Model spenderade flera timmar av dagarna med att studera catwalktekniker på Youtube.

– Det förändrade allt, jag började träna på hur jag går hemma framför spegeln.

Hennes mamma, Anna-Erika Mattila, erkänner att det i början var svårt att stödja dotterns drömmar.

–  Jag ville att hon skulle ha mer realistiska mål i livet, säger hon.

I skolan var Maija mobbad på grund av sin hudfärg. Med en pappa från Nigeria och en mamma från Finland var det inte alltid lätt.

– Utöver det har hon hon Down's syndrom, fortsätter mamma Anna-Erika.

Trots alla hinder har Maija nått sitt mål, med stöd av familj och vänner.

Video på nätet

När Maija fyllde 18 år gav en familjevän henne ett presentkort för en professionell fotografering, ett ögonblick som kom att förändra hennes liv.

Fotograferingen gjordes på YLE, där ett team som ansvarade för ungdomsnyheter fick nys om Maija och gjorde ett inslag om henne till programmet. Det inslaget kom att delas världen över.

Kort därefter gjorde hon radio och TV intervjuer, och mer fotograferingar.

– Det största jag gjort hittills är nog Kalevala Koru, en av Finlands kändaste juvelerare. Utöver det var det jättekul att göra catwalken på African Fashion week i Helsingfors.

Vill vara ett exempel

Trots att det finns väldigt få modeller med Down's syndrom tror mamma Anna-Erika att tiden är inne för en mer inkluderande modellindustri. 

När Maija var yngre hade hon svårt att förstå varför hennes hudfärg var mörkare än mammas, och folk brukar fråga var ifrån Maija är adopterad.

– Det här är inget som stör henne, folk är naturligtvis nyfikna och hon är också det, säger Anna-Erika.

Maija Mattila hoppas också att hon en dag kan inspirera andra som delar en liknande berättelse som henne.

– Jag vill vara ett gott exempel för andra och uppmuntra folk att alltid följa sina drömmar och vara stolta över vilka de är och över sin hudfärg.