Professor Jim Cummins är född irländare men arbetar numera i Kanada och till viss del vid Åbo Akademi i Vasa.

Han har fortskat inom invandrarnas språk, språkbyte och identitet. Något som följer samma mönster överallt i världen.

– Andra generationen kommer att prata språket hemma, men prata majoritetspråket i skolan. Ofta vill de bli av med sitt hemspråk för att de inte vill ses som annorlunda. Om till exempel mamman pratar språket offentligt blir de generade, säger Jim och fortsätter.

– Men när de kommer till tonåren känner de plötsligt att de vill lära sig modersmålet. De blir arga för att ingen tvingade dem.

Språket kan räddas

Andra generationens invandrare vill ofta föra språket vidare till nästkommande generation.

Men vad gör man om den egna finskan brister?

– Kan barnen sättas i finsk förskola är det viktigt att göra det. Läs och skrivkunnigheten är viktig. Att läsa böcker på finska för barnen. att hjälpa de bli nyfikna på finskan. Allt det kan göra stor skillnad.

All kontakt bra

Jim Cummins säger att språket inte bevaras utan en viss insats. Man bör ge barnet alla möjligheter att komma i kontakt med finska under trevliga omständigheter.

– Vad gör man om barnet vägrar prata finska med föräldern?

– Föräldern kan säga: ”Tala vilket språk du vill men mitt språk är finska.” Det utvecklar den mottagliga förmågan. När barnet blir äldre och inser att de vill tala finska har de redan en grund i språket. Barnen kommer att tacka sina föräldrar.

Tre timmar finska inte nog

De tre timmar finskundervisning som professor Jarmo Lainio föreslagit räcker inte för att barnet ska känna att de behärskar minoritetsspråket säger Jim Cummins.

– Språket som skolämne är inte lika effektivt som när det är ett undervisningsspråk. Det finns fortfarande finska skolor i Sverige. Det är där eleverna blir tvåspråkiga.