Javascript är avstängt
”Jag har inte lärt mig att hålla tyst om tornedalingarnas upplevelser”
Ett DNA-test visade att familjens rötter sträcker sig över Tornedalen och Meänmaa. Hannahs nyfikenhet har väckt nya samtal – och gett både henne och mamma Eva-Marie en helt ny förståelse för en historia som länge varit tyst.
När Hannah Rane gjorde ett DNA-test tillsammans med sin mamma Eva-Marie öppnades en oväntad dörr bakåt i tiden. Testet visade att de tillhör den tornedalska minoriteten – något som funnits i familjen, men som aldrig riktigt talats om. Genom Hannahs nyfikenhet börjar nu också Eva-Marie förstå varför tystnaden varit så stark.
– Det var inget man pratade om när jag växte upp. Mina far- och morföräldrar pratade byfinska sinsemellan, men det var inget som förklarades för oss barn, säger Eva-Marie.
Eva-Marie beskriver hur en släktings minnen av att bestraffas i skolan för meänkieli fortsatte som en skugga genom generationerna.
15 minuter från Uutiset
En ny generation som vågar berätta
När Hannah började dela sin resa på sociala medier hände något.
– Jag började i rätt tid. Det känns som att saker rasslar loss nu – kyrkans ursäkt, kulturministerns besök, ärkebiskopen som hälsade på...Det händer saker, och jag får vara med, säger hon.
Responsen har varit positiv: människor hör av sig, vill lära sig och vågar berätta egna familjehistorier som Hannah sedan för vidare på sitt konto. Starka berättelser om till exempel tvångssterilisering av barn och misshandel.
Också Hannahs mormors bror Åke, som växte upp i Tornedalen, ser hur mycket som förändrats. Han är stolt över Hannahs engagemang.
Berättelser som andra delar
För Hannah har engagemanget lokalt växt till ett större ändamål globalt.
– Jag vill att historierna från dem som inte längre finns ska få höras. Vi måste höja våra röster. Jag hoppas att när vi pratar mer, vågar kanske andra minoriteter och urfolk också göra det, säger hon.
Människor från olika minoriteter och ursprungsfolk – till exempel från USA och Australien – har tagit kontakt och berättat att de känner igen sig i samma erfarenheter.
– Vi kan vara varandras stödnätverk, säger hon.
Försvenskningspolitikens påverkan på tornedalingar
Några exempel:
Arbetsstugor
Arbetsstugorna fungerade som internat med fri kost och logi men barnen skulle också lära sig att utföra vissa sysslor, följa regler, prata svenska och ta till sig svensk kultur. Barnen som bodde på arbetsstugan skiljdes från sin familj och åkte oftast hem bara i samband med skollov.
Skallmätningar
Rasbiologerna undersökte tornedalingar och resultat delades bland annat upp i långskallar och kortskallar. Tornedalingarna ansågs vara kortskallar och därmed lägre stående personer.
Förbud mot att prata meänkieli
Förbud mot att prata modersmålet i skolan – barnen blev slagna ifall de ertappades med att prata meänkieli. Detta ledde till att många föräldrar slutade prata meänkieli med sina barn.
Relaterat
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.