Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet får du se kulturkanonkommitténs ordförande Lars Trägårdh kommentera och reagera på de sverigefinska verken av bland annat Markoolio och Susanna Alakoski. Foto: SVT/Tomas Hallstan

Kan sverigefinska klassiker ha en plats i en svensk kulturkanon?

Publicerad

En statlig kommitté har inlett arbetet med en egen svensk kulturkanon. Syftet med en svensk kulturkanon är att göra kulturen tillgänglig för fler. I kommitténs uppdrag ingår också att föra en dialog med de nationella minoriteterna, till exempel sverigefinnarna.

I december förra året presenterade regeringen riktlinjer för Sveriges framtida kulturkanon. Kulturkanon är ett nationellt verktyg för att identifiera de viktigaste verken eller kulturområdena i landet. Ordförande för kommittén är professorn och historikern Lars Trägårdh.

Hur kommer det sverigefinska att synas i en svensk kulturkanon?

– Det är för tidigt att säga något konkret om det. Vi är inte bara intresserade av texter och litteratur, utan också av händelser och människor, och det ökar möjligheterna, säger Trägårdh.

Kulturkanon

Senast i augusti nästa år ska uppdraget redovisas. Förutom Trägårdh består kommittén av fyra andra ledamöter.

– Vi är ganska blygsamma just nu eftersom vi befinner oss i en inhämtnings- och inlärningsfas, så att säga. Om det finns områden som vi vet mindre om tar vi hjälp av experter inom olika områden.

I klippet får du se när Lars Trägårdh, ordförande för kulturkanonkommittén, bekantar sig med Susanna Alakoskis, Mika Ronkainens och Markoolios verk som har valts ut av SVT Uutisets redaktion.

DET HÄR ÄR EN NATIONELL MINORITET

Sverige har erkänt sverigefinnar, samer, tornedalingar, romer och judar som nationella minoriteter.

Det innebär bland annat att samhället ska underlätta för personer som tillhör dessa grupper att bevara sitt minoritetsspråk och sin kultur.

Gemensamt för de nationella minoriteterna är bland annat att de har historiska band till Sverige och har befolkat landet under lång tid.

De nationella minoriteternas rättigheter regleras i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk som kom år 2010 och uppdaterades 2019.

Det är principen om självidentifikation som styr vem som tillhör en nationell minoritet, vilket innebär att varje person själv bestämmer om man gör det.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kulturkanon

Mer i ämnet