Kraftig ökning av livstidsdomar i Finland

Uppdaterad
Publicerad

Antalet livstidsdomar fördubblades i Finland i början av 2000-talet, men det här betyder ändå inte att det skulle ha begåtts flera mord under 2000-talet utan snarare att färre brottslingar numera anses vara sjuka nog för att slippa livstidsfängelse. Nu har de som dömdes i början av 2000-talet avtjänat sina straff och släpps på fri fot igen.

Tidigare var det vanligt att de som begått mord ansågs vara för psykiskt sjuka för att kunna sitta inne på livstid i Finland. Istället ordinerades de psykiatrisk vård. Men sedan synen på vad som kan klassas som psykisk sjukdom ändrades i början av 2000-talet har antalet livstidsdomar fördubblats.

– Den största orsaken är att de rättspsykiatriska undersökningarna blev strängare för drygt 15 år sedan. Numera anser man mer sällan att en person som begått mord ska placeras på en psykisk vårdanstalt, utan att denne snarare bör få livstidsfängelse, säger Marja-Liisa Muiluvuori som är specialforskare på Brottspåföljdsmyndigheten.

#LIVSTID

Många livstidsdömda nu på fri fot

Just nu friges många av de som dömts till livstidsstraff i början av 2000-talet, eftersom en dom på livstid sällan innebär att den intagna sitter fängslad livet ut, utan i medeltalet 14,5 år. Därför märks fördubblingen av livstidsdomar i början av 2000-talet tydligt i de senaste årens statistik över frigivningar. Sedan år 2014 har rekordmånga av de som avtjänat livstidsstaff för mord släppts på fri fot igen.

En dom på livstid innebär i Finland att den intagna sitter i fängelse i minst 12 år. Efter att 12 år har förlöpt kan den intagna be om nåd av Helsingfors tingsrätt. I tingsrätten tas uppförandet under fängelsetiden i beaktande, liksom risker vid en möjlig frigivning och graden på det brott som den intagna dömts för. Tingsrätten bedömer också risken för att den dömda kan komma att falla tillbaka i sina gamla mönster på andra sidan murarna.

Jobb, middagar och studier i fängelset

Vardagen i fängelset skiljer sig inte så mycket från livet utanför murarna. De intagna jobbar hela dagarna, äter middag om kvällarna och träffar familj och vänner under helgarna. Om kvällarna är det många som studerar eller tränar.

Enligt Tuomo Kärjenmäki, fängelsechef för Tavastehus fängelse, strävar man efter att de intagna ska ha en så normal vardag som möjligt för att längre fram också klara av livet också utanför murarna.

– Problemen utanför murarna finns kvar när de kommer ut igen, problemen försvinner inte av sig själv. De har ofta barn som blivit omhändertagna och våldsamma relationer i baggaget. Allt det här finns kvar och väntar på dem när de kommer ut. Det krävs styrka och självdisciplin för att lyckas ta sig ur dessa gamla mönster. Men omöjligt är det inte.

I Finland sitter ca 3000 intagna bakom lås och bom. Drygt 200 av dessa är dömda till livstidsfängelse för mord.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#LIVSTID

Mer i ämnet