Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
I videon svarar forskaren på tre frågor om Finlands utrikes- och säkerhetspolitik genom åren. Foto: SVT Arkiv

Natomedlemskap var inte ett alternativ i kalla krigets Finland

Uppdaterad
Publicerad

Finlands utrikespolitiska rörelseutrymme var väldigt litet eller obefintligt efter andra världskriget. Landet fick underkasta sig Sovjetunionens vilja och föll mellan stolarna i förhållande till öst och väst, säger forskaren Iro Särkkä.

Efter andra världskriget slöt Finland och Sovjetunionen avtal om vänskap, samverkan och bistånd, så kallade VSB-avtal.

– Det innebar i praktiken att Finland inte kunde ansluta sig till någon militärallians, säger Iro Särkkä, forskare vid Helsingfors universitet.

Efter kalla krigets slut på 1990-talet var Finland inte redo att gå med i försvarsalliansen Nato. Däremot blev Finland medlem i Europeiska unionen.

– Vi slöt oss till det internationella samfundet genom att alliera oss politiskt.

1940-talet: Finland var förlorande part i andra världskriget.

1948: Vänskaps-, samarbets- och biståndsavtal slöts mellan Sovjetunionen och Finland.

1955: Finland blev medlem i FN och Nordiska rådet.

1989-1991: Berlinmuren föll 1989, Sovjetunionen upplöstes 1991. Kalla kriget var över.

1995: Finland blev medlem i EU, samma år som Sverige och Österrike.

2010-talet: Sverige och Finland inledde ett fördjupat förvarssamarbete. Även samarbetet med Nato fördjupades.

maj 2022: Finland är på väg mot medlemskap i Nato.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer