Fredrik Lindström är språkvetare och stand up komiker. Foto: TT

Svenskan som talas i Finland likt stockholmska – från 1500-talet

Uppdaterad
Publicerad

Språkvetaren Fredrik Lindström hävdar att Närpesmålet liknar den svenska som talades i Stockholm på 1500-talet, medan dagens Åbodialekt liknar 1800-talets stockholmska.

Fredrik Lindström, bland annat känd från SVT programmen “Värsta språket” och “Svenska dialektmysterier”, turnerar i mars i svenskfinland med sin stand up.

I en intervju till svenska YLE säger han att skillnaden mellan rikssvenskan och finlandssvenskan inte alls var lika tydlig några hundra år sedan som i dag.

– Det finns en föreställning om att finlandssvenskan är mera ursprunglig och mer lik rikssvenskan från förr, och det stämmer.

Århundraden av svenska

Lindström, som har en bakgrund som språkvetare, har samtidigt gjort karriär som stand up komiker.

Språk är något som är vanligt förekommande när han står på scenen.

– När jag har rest i Österbotten så har folk sagt att du inte kommer att förstå någonting av Närpesmålet. Men jag förstår och det beror inte på att jag har studerat det, utan för att det är så likt stockholmska från 1500- och 1600-talet.

Åbodialekten är i sin tur väldigt lik den svenska man talade i Stockholm på 1800-talet.

– På Åland säger man fortfarande sådant som var typiskt för Stockholm för några generationer sedan. Man kan till exempel säga norra och södra byrålådan. Det finns mycket som lever kvar i finlandssvenskan.

Rikssvenskan har förändrats

En av de viktigaste anledningarna till att rikssvenska och finlandssvenska låter så olika i dag, är att man i Sverige började tala “byggmästarsvenska”. Det innebar att man började uttala orden på samma sätt som de skrevs.

–  I de första svenska språklärorna på 1830-talet står det att man skriver huset, men man säger huse, t:et är stumt. Man skriver bröd, men säger brö. Om man då uttalade det så gjorde man bort sig lite, för det kallades byggmästarsvenska.

Men sedan tog medelklassen över i Sverige och började uttala orden som de skrevs, vilket blev normen.

I Finland har man däremot mera bevarat skillnaderna mellan talspråk och skrift.

– Förklaringen till skillnaderna mellan finlandssvenskan och rikssvenskan är att rikssvenskan har blivit mera ängslig och föränderlig, säger Lindström.

Språk väcker känslor

Språk är något som väcker känslor, och vad som är rätt eller fel sätt att säga eller skriva kan leda till eldiga debatter.

Lindström har funderat på det här och menar att det helt enkelt handlar om vilket perspektiv man har.

– Om man lever sitt vanliga liv, och inte till exempel håller på att breaka internationellt, utan stiger upp och går till jobbet, då har man en tendens att känna sig hotad av förändringar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer