Uutiset

Vad händer med Åland vid ett Natomedlemskap?

Uppdaterad
Publicerad

Ålands status som demilitariserad zon och hur den påverkas om Finland går med i Nato diskuteras nu livligt i Finland. En forskare på Utrikespolitiska institutet ser statusen som förlegad och vill dra in den – medan Åland litar på politikernas löften om att inga förändringar behövs.

Ålands särställning fastlogs för första gången i ett fredsavtal 1856, efter Krimkrigets slut. Åland har varit demilitariserat sedan dess bortsett från korta ockupationer under de båda världskrigen. Nu diskuteras det livligt i Finland om den åländska modellen är föråldrad.

– I dagens värld vore det orimligt att kräva av ett land att det ansvarar för att försvara ett visst område, men att landet ändå inte fullt får förbereda samma försvar, säger forskare Charly Salonius-Pasternak.

Se i videon vad forskare Charly Salonius-Pasternak från Utrikespolitiska institutet i Finland och Veronica Thörnroos, lantråd på Åland, anser om Ålands ställning ifall Finland går med i Nato.

Demilitarisering i korthet

– Åland får inte befästas.

– Inga militära styrkor får vara på Åland.

– Tillverkning, införsel och transitering av vapen och krigsmateriel är förbjuden.

– Finland kan låta endast lätta krigsfartyg (inte exempelvis ubåtar) besöka öarna ibland.

– Endast Finlands stridsplan får flyga över Åland, men inte landa annat än i nödfall.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.