Riksdagen sade i veckan nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Bland motionerna fanns även frågan om tornedalingarnas urfolksstatus.

Renskötseln har varit skamligt

Eva Kvist lever av renskötsel, liksom hennes far. Även Kvists son är intresserad av att fortsätta med renskötsel.

Tornedalingars koppling till renskötsel har varit okänd för många. Tornedalingars osynlighet inom renskötseln är enligt Kvist ett resultat av assimilationspolitiken.

– Jag har själv skämts över att jag är renägare. Jag förstår väl att staten har velat marginalisera oss i denna fråga, att renskötsel inte hör till oss.

Urfolkets status skulle ge inflytande

Enligt Eva Kvist skulle statusen ge minoriteten inflytande och möjligheter att påverka sin egen situation. I slutbetänkande av sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset föreslås att regeringen utreder tornedalingarnas möjliga urfolkstatus.

Forskning har visat att finskspråkiga har fått sin näring på samma sätt som samerna från området kring Talma sameby sedan åtminstone 1300-talet. Forskningen gjordes på begäran av justitiekanslern (JK) eftersom Talma sameby stämt staten för ensamrätt till jakt och fiske på marker ovanför odlingsgränsen.

”Urfolkets status skulle inte ta något från samerna”

Eva Kvist betonar att den långa samexistensen har varit naturlig i århundraden, och att tornedalingarnas möjliga status som urfolk inte skulle vara något som de tar från samerna.

– Detta är tornedalingarnas egen resa. Vi tar inte bort rättigheter från någon.

Samerna är för närvarande Europas enda urfolk. Begäran om att utreda tornedalingarnas, samt kvänernas och lantalaisets urfolkstatus ligger nu hos regeringen.