Stockholms enda kommunala och helt finskspråkiga förskola i Slussen ska byta lokal inom ett år. Föräldrarna har hoppats på att få en helt egen separat lokal där verksamheten kan drivas, men Stockholms stad har planerat att förskolan ska dela lokaler med svenskspråkiga förskolegrupper.

– Barnen är på skolgården nästan hälften av tiden. Skolgården delas med två svenska förskolegrupper, och vi vet att våra barn direkt byter till svenska om alla i deras omgivning pratar det, säger föräldern Enni Paul och fortsätter.

– Här har vi finskspråkiga pedagoger som har sett till att barnen pratar finska.

Många besvikna

Lena Kullberg-Boman är avdelningschef på Stockholm stad. Hon har förstått att förslaget inte är populärt bland föräldrarna.

– Föräldrarna tycker inte att det förslaget vi har är bra. Det vill säga Rosenlundsparkens förskola som kommer att byggas i två stycken huskroppar där finska förskolan ska ta del av den ena, och den andra delen blir en svensk förskola. På den svenska förskolan går också flerspråkiga barn.

Flytten till nya lokaler ska ske i februari 2020. Det slutgiltliga beslutet om de nya lokalerna väntas före sommaren.

Många föräldrar var besvikna efter mötet.

– Man tar helt klart inte hänsyn till minoritetsfrågor och våra rättigheter, säger Enni Paul.

– Det handlar om prioriteringar. Man vill inte att de svenska föräldrarna i den svenska förskolan dit vi skulle kunna flytta blir arga över förslaget.

Föräldern Anna Havula är också skeptisk till flytten.

– Kommunen säger att de vill fortsätta verksamheten som förut nu när vi måste byta lokaler. Men när vi flyttar dit vi ska flytta så går det inte. Därför kräver vi en egen lokal.

– Vi är väldigt oroliga att den här förskolan förändras så mycket med flytten att inte våra barn lär sig finska lika bra som här.

Långa avstånd

Många familjer behöver ofta åka långa avstånd för att kunna lägga sina barn i finskspråkiga skolor, ett problem som utökas med flytten, säger Seija Sjöstedt från Sverigefinska samrådsgruppen.

– Det här kämpar man med i många kommuner. I vissa har man gjort framsteg, i andra går det sämre. Därför kommer det barn hit från grannkommunerna, det finns inga andra alternativ.