Många svenska familjer fick betala ett högt pris för sitt deltagande. Bland de finns Olof Antell, vars morfar förlorade livet i inbördeskriget

– Morfar som hette Olof Palme, farbror till stasminister Olof Palme, stupade utanför Tammerfors den tredje april 1918. Då lämnade han min mormor med fyra barn och ett barn i magen. Vi har alltid varit så arga på honom för det.

Olof Antell deltog i ett seminarium om finska inbördeskriget arrangerat av svenska Arbetarrörelsens arkiv. Antells morfar var en av de ca 1000 frivilliga svenskar som deltog i kriget.

Bra för industrin

Föreningen Finlands Vänner stod bakom de frivilliga, och det var särskilt svenska trädindustribolag som finansierade föreningen i hopp om nya marknadsandelar i Finland, säger historikern Anne Héden från Södertörns högskola.

– Man trodde inte att ryska revolutionen skulle lyckas hålla sig på banan. Man trodde att det skulle bli ommöbleringar. Helt enkelt trodde man att det fanns mycket att hämta, menar Héden.

– Finland hade ju varit en del av Ryssland så på något vis gick det här ihop och man hade stora förhoppningar om att kunna expandera på de här industriella områdena.

– I Sverige har intresset för finska inbördeskriget ökat under några år. Så mycket att man nu förstår att kriget verkligen väckte reaktioner här, säger den finländska historikern Aapo Roselius.

– Man följde intensivt både det ”vita” och ”röda” Finland i Sverige..

Delat även i Sverige

Arbetarrörelsen i Sverige hjälpte de röda i kriget, men regeringen stöttade de vita.

– Socialdemokraterna som satt i den liberalsocialdemokraatiska regeringen tillät ett ganska robust praktiskt stöd till den vita sidan. Man gick bland annat med på att låta den svenska marinen beskydda finska trupper på väg till det vita Finland som hade utbildats i Tyskland och hade med sig tyska vapentransporter, säger Anne Héden och fortsätter.

– Svenska officerare fick ledigt eller fick säga upp sig tillfälligt för att delta i konflikten på den vita sidan.

I Olof Antells släkt har morfars val diskuterats mycket.

– Vi har diskuterat till och från. Gjorde han rätt? Då kan man ställa den kontrafaktiska frågan, vad hade hänt om den vita sidan inte hade vunnit? Hur många hade dött och avrättats då, säger Olof.

– Det var ju en katastrof som hände, det var ju 37 000 människor som dog, många av fångenskap, av svält och sjukdom, men det kanske hade blivit ännu värre och Finland kanske aldrig hade blivit fritt, vem vet.