Summan bestäms utifrån vad en person beräknas tjäna på arbete under ett år. Det lägsta SGI-beloppet är 24 proc av prisbasbeloppet (39.500 kr 2005) och det högsta är 7,5 gånger prisbasbeloppet.
Som regel är det personens aktuella inkomst som ligger till grund när hans/hennes SGI räknas ut. Men även en tidigare inkomst kan komma i fråga. Som regel tar Försäkringskassan enbart hänsyn till arbetsinkomster som varar under minst sex månader eller återkommer årligen.
Reglerna för hur Försäkringskassan räknar ut årsinkomst och SGI skiljer sig om man är anställd eller har eget företag.
Årsinkomsten
Årsinkomsten räknar Försäkringskassan fram utifrån vad en person tjänar totalt före skatt. Även ersättningar som OB-ersättning, vikariatstillägg och provision kan ingå som underlag. Vissa inkomster står dock utanför:
* sjuk-, föräldrapenning eller annan dagersättning
* studiestöd
* arbetslöshetsersättning
* pension
* inkomst av kapital
* skattepliktiga förmåner
* förmåner som är skattepliktiga, fri bil, kost eller logi
* kostnadsersättningar, t.ex. traktamenten
* avgångsvederlag
Så här skulle en uträkning kunna se ut:
Månadslönen x 12 månader
eller
Veckolönen x 52 veckor
eller
Timlönen x 2080 timmar
I fall där en person inte har helgersättning multiplicerar kassan antingen vad han/hon tjänar under en vecka eller timlönen med 50 veckor respektive 2.000 timmar.
För den som hyr en dator av sin arbetsgivare och betalar av den på lönen sänks SGI med motsvarande belopp.
Årsarbetstiden
Med årsarbetstid menar Försäkringskassan den ordinarie arbetstid en person förväntas ha under det närmaste året. Då räknas även semestertid in. Om man arbetar övertid eller mertid så ingår inte det. För den som har en arbetstid som varierar så räknar Försäkringskassan ut en genomsnittsarbetstid. Om en ersättning ska timdagberäknas används årsarbetstiden som underlag.
Den som är egen företagare ska uppge en beräknad nettointäkt för företaget per år. Då ska avdrag för kostnader, avsättningar och avgifter före skatt dras bort. Företagare kan välja mellan tre eller 30 dagars karenstid. Det innebär att:
* sjukförsäkringsavgiften blir lägre om karenstiden är längre
* ingen sjukpenning under karenstiden
* karenstiden påverkar inte tillfällig eller vanlig föräldrapenning
Om man inte har någon inkomst av arbete längre så gäller huvudregeln att tidigare SGI slutar gälla. I vissa lägen kan dock personer få behålla SGI:n. Det gäller:
* är arbetslös, anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen och söker arbete aktivt
* avbryter eller minskar delen arbete under slutet av en graviditet eller tar hand om barn under ett år.
* avbryter en anställning under en kortare tid än tre månader
* får ersättning för t.ex. praktik, studier eller start av eget företag genom sk trygghetsavtal
Viktigt att veta:
* Den som är utan jobb helt eller delvis kan ha rätt att räkna upp sin SGI årligen i linje med förändringen av konsumentprisindex.
* Är man arbetslös och har varit sjuk så måste man anmäla sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen första vardagen efter en avslutad sjukperiod för att få behålla sin SGI.
* Den som studerar måste även anmäla sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen första vardagen efter avslutade eller avbrutna studier för att behålla sin SGI. Det gäller enbart för den som inte har arbete.
* När han/hon börjar arbeta igen kan de få ett nytt SGI uträknat.
Den som har hel sjukersättning/hel aktivitetsgaranti har inte rätt att behålla sin SGI. Om han/hon börjar jobba eller aktivitetsersättningen upphör beräknas SGI på den nya inkomsten. För den som är arbetslös går det i vissa fall att få tillbaka den SGI som man hade före man fick ersättning.
Fotnot: Prisbasbeloppet är ett mått på prisutvecklingen i samhället. Summan fastställs av regeringen varje år efter uträkningar som Statistiska centralbyrån gjort.
Källa: Försäkringskassan