Vad bestämmer vår hudfärg?

Publicerad
Vår hudfärg bestäms av den breddgrad vi lever på, brukar det heta. Men är det så enkelt? Nya studier visar att nyanserna i de flesta fall är en anpassning till solens ultravioletta strålning.

Fast i många områden är folk mörkare än förväntat, i andra ljusare. Och kvinnor är alltid ljusare än män.

Bakom studierna står två amerikanska forskare, paleoantropologerna Nina Jablonski och George Chaplin vid California Academy of Sciences. De har utfört beräkningar av den reflekterande förmågan hos huden på 85 olika folkslag från hela jorden. Dessa har sedan jämförts med den ultravioletta strålningen i folkens hemländer.

Hudfärg bestäms av hur mycket melanin som finns i huden. Melanin är ett pigment som kan sägas fungera som en inbyggt solskydd. Höga nivåer av pigmentet ger mörk hudfärg, och tvärtom.

Länge undrade forskarna varför inte alla människor var mörka. Vad är det för vits med att ha ljus hudfärg? Svaret är enkelt: den ultravioletta strålningen är viktig för vår förmåga att kunna tillgodogöra oss D-vitaminer. Den ljusa huden är en anpassning till solbrist. Utan den skulle människor knappast ha kunnat leva norr om 40:e breddgraden, åtminstone inte före vitamintillskottens tid.

Problemet uppstod i den stund människans förfäder förlorade hårbeklädnaden på kroppen. På grund av riskerna för vitaminbrist å ena sidan, och hudcancer å den andra, har det naturliga urvalet varit den viktigaste styrande faktorn bakom vår hudfärg, som i praktiken alltså är en kompromiss mellan två motstridiga behov.

Detta framgår relativt tydligt av Jablonskis och Chaplins studier (Science 050519). Hos över hälften, 47, av de undersökta folkslagen stämmer hudfärgen mycket väl överens med den förväntade, det vill säga huden har en nyans som är väl anpassad till den rådande solstrålningen i deras hemtrakter.

Hit hör exempelvis alla europeiska folk. De lever i områden med svag strålning och är samtliga mycket ljusa.

Perfekt överensstämmelse mellan hudfärg och strålning gäller också för urinvånarna på Nya Guinea norr om Australien och ursprungsfolken i Sydafrika, bushmännen och hottentotterna. De förstnämnda lever nära ekvatorn och är mycket mörka, medan ursprungsfolken i södra Afrika är betydligt ljusare, dock inte lika ljusa som européer.

Även i Japan, i flera tropiska afrikanska länder, och i Tunisien och Marocko i Nordafrika är korrelationen god.

Men sedan blir det krångligare. Påfallande många folkslag faller helt eller delvis utanför ramarna. I vissa fall är orsakerna kända, i andra är de okända.

I södra Afrika är exempelvis bantufolken, som utgör merparten av befolkningen, betydligt mörkare än förväntat. Detta kan förklaras med att de har sitt ursprung i tropiska Afrika och vandrade in i de södra delarna av kontinenten först för cirka 2 000 år sedan. Deras hudfärg har ännu inte hunnit anpassa sig till den lägre strålningen.

Men även i Västafrika är många folkslag mörkare än väntat, en anomali som är betydligt svårare att förklara. Detsamma gäller urinvånarna i Australien. Deras förfäder nådde Australien för drygt 40 000 år sedan – en tidsrymd som mer än väl borde ha räckt för en anpassning av hudfärgen.

Det finns också många folk som är ljusare än förväntat. Hit hör människorna i stora delar av Sydasien, från Indien till Indonesien. Orsaken är sannolikt densamma som varför bantufolken i södra Afrika är så mörka – de har vandrat in i området relativt sent.

Betydligt märkligare är i så fall den ljusa hudfärgen hos många av människorna i Mellanöstern, framför allt i Saudiarabien där solstrålningen är intensiv. Någon bra förklaring till fenomenet finns inte.

Då är det lättare att förklara varför kvinnorna hos alla folk alltid är något ljusare än männen. Med största sannolikhet är detta en effekt av att kvinnorna har ett större behov av D-vitamin på grund av påfrestningarna vid havandeskap och amning.

-TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer