I en klass går det i snitt 19 elever enligt siffror från Skolverket. Foto: TT

Vanligaste klasstorleken: 19 elever

Uppdaterad
Publicerad
Både blåa och röda politiker lovar att krympa lågstadieklasserna. Men den genomsnittliga klassen är redan ganska liten, internationellt sett.
Och i många små kommuner är problemet snarare att det inte finns tillräckligt med elever.

Löftena om mindre klasser skapar lätt bilden av att svenska lågstadieelever trängs i överfulla klassrum. Men så är det inte. Den vanligaste storleken på en lågstadieklass är 18 elever, visar en sammanställning från Skolverket. De äldre eleverna går i lite större klasser, så i grundskolan som helhet har genomsnittsklassen 19 elever.

Det är första gången Skolverket publicerar data om klasstorlek.

– Det har varit så mycket debatt kring klasstorlekar utan riktiga fakta på bordet, så vi kände behov av att ta fram siffror. Det är bättre än att gissa fritt eller att basera sin bild på privata erfarenheter, säger enhetschef Christina Sandström vid Skolverket.

Inget val

Grundskoleklasserna är, kanske inte förvånande, störst i Stockholm, Göteborg och Malmö: 22 elever. I mer än hälften av landets kommuner ligger genomsnittet på 15-16 elever eller färre – i glesbygden är man nere på 13,5 elever.

– I en kommun som Vilhelmina skulle vi behöva ett glesbygdsstöd i stället. Det är oerhört kostsamt att bedriva verksamhet i våra små skolor. Och vi är tvungna att ha små klasser för att över huvud taget ha en verksamhet. Våra fjällskolor ligger ju tio mil från tätorten – det är inte pendlingsavstånd direkt, säger Lena Oscarsson, förvaltningschef i kommunen.

Hon påpekar också att klasstorleken inte säger så mycket. En klass med 25 elever kan ju ha två lärare, till exempel. Skolverkets statistik visar att det går ganska exakt 12 elever per heltidsarbetande lärare i svenska grundskolor – ett mått som legat stabilt i många år och som i likhet med klasstorleken står sig väl i internationell jämförelse.

Inget överskott

Men Pisa-chocken i vintras har satt press på politikerna att leverera lösningar. Små klasser, och underförstått mindre stök och mer lärartid för varje elev, är ett mycket konkret löfte riktat till bekymrade föräldrar och väljare.

Frågan är hur politikerna ska lyckas hålla löftena, då lågstadieeleverna kommer att vara 20 procent fler om 20 år och det redan i dag är svårt att hitta behöriga lärare.

– Universitetskanslersämbetets prognoser visar ju att det kommer att finnas ett överskott av välutbildade lärare för just lågstadiet, säger Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan vars parti tydligt utlovat fyra, fem färre elever stora klasser.

Det är riktigt att myndigheten pekat på att det kring år 2020 kan bli lite svårare för gruppen nyutexaminerade lågstadielärare att få jobb. Men ett överskott av lärare kommer det inte att bli, enligt utredaren Torbjörn Lindqvist vid Universitetskanslersämbetet.

– Och de politiska utfästelserna påverkar allt i grunden. Då gäller inte beräkningarna längre, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Valet 2014

Mer i ämnet