Foto: SVT/Henrik Montgomery
Val 2018

Så bemöter du barn som bråkar – psykologens bästa tips

Uppdaterad
Publicerad

Raseriutbrott vid godishyllan eller kaos vid tandborstningen. Även föräldrar till barn som inte har särskilda svårigheter kan vara hjälpta av lågaffektivt bemötande, enligt Bo Hejlskov Elvén.

I flera år har psykologen Bo Hejlskov Elvén föreläst om lågaffektivt bemötande inför personal inom psykiatrin, ungdomsvården, skolan och demensvården. Men metodens grunder passar minst lika bra för vanliga föräldrar, menar han. 

”Barn älskar regler”

– Först och främst: för att bråka krävs det två personer som inte ger sig. Det betyder att bråket är slut när den ena ger sig eller att de hittar en kompromiss.

Som vuxen måste man kunna ge sig.

– Men efteråt måste man förstås analysera vad som hände för att se till att det inte blir så nästa gång.

Barn älskar regler, förklarar han. 

– De vill veta vad som förväntas av dem. Det är bara det att vi vuxna inte är så bra på att berätta om det förrän vi är mitt i situationen.

Han ger exempel på när han ska handla tillsammans med sitt barnbarn som är två år. 

– Innan vi går pratar vi om att vi ska hålla handen hela vägen till affären och vad vi ska köpa. Vi pratar även om vad vi inte ska köpa, men bestämmer att det går bra att få titta på tidningarna till exempel. 

Om det ändå inte fungerar får man fundera på om barnet kanske inte klarar av att följa med och handla, utan behöver mogna lite mer först.

”Gör så lite som möjligt”

Grundfilosofin inom lågaffektivt bemötande är att barn beter sig bra om de kan. När konflikter uppstår har kraven varit för höga.

Men om nu barnet ändå  får ett utbrott – vad gör man då? 

– Så lite som möjligt. Om det finns andra barn i närheten så får man se till att säkra dem, säger Bo Hejlskov Elvén.  

I det här läget är det för sent att avleda. Och det kan vara en trygghet att veta att utbrottet går över.

– Ingen orkar bråka mer än sju minuter om det inte finns någon som bråkar tillbaka. Det finns det forskning på. Sju minuter är vad vi klarar av om vi inte får bränsle till bråket någonstans ifrån.

Inom lågaffektivt bemötande talar man om att känslor smittar.

– Om du höjer rösten så höjer barnet rösten. Om du lugnar dig så lugnar sig barnet.

Men det kanske inte är så lätt att hålla sig lugn om barnet skriker och slåss?

– Man får träna på att lugna sig själv. Att räkna till tio är ett tips även för vuxna. Och det är lättare för en vuxen än för en femåring.

Lär sig inte av att misslyckas

Han betonar att det är den vuxna som hela tiden är ansvarig för att skapa struktur, förbereda och göra barnet delaktigt. Det kan handla om att se till att barnet inte är trött eller hungrigt.

Förälderns ansvar är att hjälpa barnet att lyckas, barn lär sig inte av att misslyckas, förklarar Bo Hejlskov Elvén.

Vad ska man som förälder göra direkt efter en konflikt eller ett utbrott? 

– Då sätter man sig tillsammans, tar en kopp choklad – utan att börja prata om vad som blev fel. Först lite senare kan man prata om vad som hände och hur det kan bli bättre nästa gång.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Val 2018 - Vård

Mer i ämnet