Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

120 år – människans ”maximala” livslängd

Människans livslängd är programmerad i arvsmassan och svår att påverka visar en ny amerikansk studie. Det finns alltså en en genetiskt bestämd gräns för våra liv. Foto: TT

Kan en människa bli hur gammal som helst eller finns det en övre gräns för vårt åldrande? Det menar forskarna bakom en ny studie som visar att människans livslängd har en naturlig gräns som är svår att överskrida.

Men hur gamla kan vi bli egentligen? Den hittills äldsta människan vi känner till är fransyskan Jeanne Calment. Hon dog 1997, 122 år gammal.

Nu visar en amerikansk studie att människans liv har en naturlig och fastsatt maxgräns som är genetiskt bestämd.

Genom analyser av demografisk information såg forskarna att åldern på världens äldsta människa inte har ökat sen 1990-talet. Forskarna tittade sedan vidare på värdens äldsta människors dödsålder och kunde se en dramatisk nedgång i överlevnad efter 110 år – nedgången i överlevnad efter 100 år är brant, och efter 120 år mycket brant.

Vad är då de biologiska orsakerna till detta?

Livslängden programmerad i vår arvsmassa

Det som tyder mest på en begränsad livslängd är att man är genetiskt programmerad för olika steg i livet och varje art har en specifik genetiskt uppsättning. De här systemen sitter i vår arvsmassa och de åstadkommer biprodukter som är skadliga och gör att cellerna inte kan fungera, så därför ser vi inga överlevare efter en viss tid. Det finns enligt forskarna helt enkelt en genetiskt ”förprogrammerad livslängd”.

–Jämför man med djurvärlden så har vi har ju verkligen lyckats förlänga vår livslängd genom teknologin, utveckling av läkemedel och att anpassa vår livsstil. Men här kan man säga att forskarna med hjälp av statistik visat att den genetiska koden överträffar alla åtgärder vi gör för att hålla den äldre människan vid liv, så även om vi skulle ge människor föda genom blodkärl och sätta kateter i magen så dör de i alla fall, säger Bengt Winblad, professor i neurogeriatrik på Karolinska institutet.

Framtida möjligheter

Att ytterligare förlänga människors livslängd utöver de begränsningar som bestäms av det här genetiskt kodade systemet skulle kräva andra insatser än att förbättra hälsan enligt forskarna. De menar att även om sådana åtgärder skulle fungera så är möjligheten till ett längre liv framförallt begränsad av den myriad av genetiska varianter som bestämmer livslängden.

Men hur skulle en ökad livslängd påverka människan och samhället?

–Frågan har ett stort samhällsintresse för även om det är en liten klick människor som blir över 110-120 år så kostar de väldigt mycket. I Sverige har vi en ganska individanpassad etik och ser inte överlevnad till varje pris. Vi vill att det ska finnas kvalitet i slutfasen på livet, säger Bengt Winblad.