Det är första gången som någon lyckats slå fast den exakta mutationstakten hos oss människor. Tidigare beräkningar har visat liknande resultat, men har varit svåra att få bekräftade.

Bakom den nya studien, som publiceras i tidskriften Current Biology, står forskare i Storbritannien och Kina.

Uppskattningen kan ge nya insikter om människors genetiska variation, och en mer exakt molekylär klocka för att mäta vår arts evolutionära historia.

Eftersom vissa mutationer är skadliga, och kan ge upphov till cancer och andra sjukdomar, kan resultatet också öka kunskaperna inom den medicinska forskningen.

Genetiskt isolerade

Forskarna fann svaret genom att jämföra arvsmassan, DNA, hos två kinesiska män vars gemensamme anfader levde för 200 år sedan. De är med andra ord släktingar, men har samtidigt varit genetiskt isolerade från varandra i 13 generationer.

Ett litet område på de båda männens Y-kromosomer valdes ut. Området har drygt tio miljoner nukleotider, de kemiska byggstenar som bygger upp DNA. Analysen avslöjade att de båda männens genetiska sekvenser var nästan identiska. Endast fyra av nukleotiderna skilde sig åt – resultatet av naturliga mutationer.

Nya mutationer

Med detta som grund, och med kännedom om den tidsrymd som förflutit sedan de båda männens anfader levde, kunde mutationstakten hos hela arvsmassan räknas ut.

I en människas arvsmassa finns ungefär 30 miljarder nukleotider. De båda männens DNA antyder att det för varje generation uppstår en mutation per 15-30 miljoner nukleotider. Slutsats: Alla människor bär på 100-200 nya mutationer.

Detta låter som en relativt hög siffra, med tanke på att mutationer kan åstadkomma relativt stora förändringar. Lyckligtvis är de flesta av dem harmlösa eller betydelselösa. Några få kan orsaka problem, andra kan på sikt ge evolutionära fördelar. Men normalt märker vi ingenting när den kemiska förändringen inträffar i våra celler.

TT