Auguste Rodins skulptur Tänkaren. Forskning visar att de flesta beslut vi fattar faktiskt är väldigt ologiska, trots eftertänksamhet. Foto: Wikimedia Commons

Ologiska beslut en del av människans natur

Uppdaterad
Publicerad

Du fattar ständigt helt ologiska beslut. Enligt forskare grundar sig bland annat vår beslutsförmåga i ekonomiska frågor på en evolutionär egenskap som är över 35 miljoner år gammal. Och när du tror att du fattar ett medvetet beslut – så gör du antagligen inte det.

Vi ser oss själva som logiska och rationella varelser med förmågan att ta genomtänkta och välgrundade beslut. Men i själva verket fattas de flesta beslut reflexmässigt innan vi ens hunnit fundera över det, och ofta är de allt annat än logiska.

Daniel Kahneman är professor i psykologi och har studerat människans tendens till att ständigt fatta ologiska beslut sedan 1970-talet.

Enligt honom har människan två beslutssystem. System ett är ett reflexmässigt system som tar beslut du inte ens hinner tänka över det. System två är ett långsammare, reflekterande system, som inom psykologin kallas för ”jaget”.

Misstagen inte slumpmässiga

Vi fattar omedvetet beslut med hjälp av det snabba system ett när vi egentligen borde använda det långsamma, logiska system två. Det är ett slags systematiska tankefel eller förutfattade meningar.

Men det verkligt spännande är att misstagen inte är slumpmässiga. De har en form och en struktur som grumlar vårt omdöme. Och om vi tror att vi fattar ett logiskt och noga igenomtänkt beslut, så gör vi troligtvis inte det.

De här tankefelen ligger bakom många av våra misstag: som impulsköp, att vi litar på fel personer, att vi inte förmår att se saker ur en annan persons synvinkel eller att vi har svårt att stå emot frestelser.

Det mesta är automatiskt

– Jag brukar beskriva system två som en biroll som tror att den har huvudrollen. Det mesta som sker i vår hjärna är automatsikt och styrs av system ett, säger Daniel Kahneman.

Enligt honom så påverkar system ett allt från vad du äter, vad du tror på och vilken åsikt du har i olika frågor.

– Du har en åsikt direkt, oavsett om du gillar åsikten eller inte. Senare, när du får frågan varför du tycker på ett visst sätt så kommer du att konstruera anledningar. System två förser oss med skäl, som inte alltid är de riktiga skälen till vår åsikt.

Sen Daniel Kahneman först började studera de här tankefelen har man definierat mer än 150 olika typer. Ett exempel är den så kallade halo-effekten. Den innebär att vi automatiskt kommer att tycka om en persons åsikter om vi tycker om personen. Det är även därför vi har svårt att acceptera när människor som vi tycker illa om har bra åsikter.

Utbildad i beslut kan också ta fel

Men hur går det om man är expert och utbildad i att fatta beslut som gäller liv och död?  Hur klarar experterna att undvika de förutfattade meningarna.

Den före detta underrättelseanalytikern Donald Kretz leder ett slags realistiskt spionspel för en grupp deltagare som är både utbildade underrättelseanalytiker och nybörjare, för att undersöka deras beslutsfattande.

Deltagarnas uppgift är att avvärja ett fiktivt terroristhot mot en amerikansk stad. Precis som i verkligheten har deltagarna tillgång till en enorm mängd information som flödar in från myndigheter, sociala media, telefontrafik och räddningstjänster.

Om deltagarna klarar att tänka rationellt så borde de kunna lösa uppgiften, men risken är att de faller i den fälla som Donald Kretz har lagt ut, och bara riktar in sig på den välkända terrorgruppen istället för den till synes ofarliga gruppen som flera ledtrådar pekar mot.

Den enda som lyckades lista ut vilken grupp som var det verkliga hotet var en nybörjare. Alla de utbildade experterna lurades av tankefällan ”confirmation bias”, en bekräftelse byggd på förutfattade meningar. En sådan snedvriden bekräftelse kan få människor att ignorera information som de har mitt framför ögonen.

Evolutionärt beteende

Är vi alltså programmerade att fatta fel beslut? Evolutionspsykologen Laurie Santos har undersökt om apor fattar liknande felaktiga beslut som vi människor.

Risk-aversion är ett tankefel som ger obehagskänslor vid förlust, och som påverkar våra ekonomiska beslut. När vi tror att vi vinner tar vi inga risker, men när vi ställs inför en möjlig förlust så blir vi ganska lättsinniga.

Genom att introducera en system där aporna kan få växla in polletter mot ett visst antal vindruvor visade det sig att de har samma rädsla för förlust som vi människor.

Aporna ställdes inför valet mellan att ge polletten till en person som de vet kommer ge en extra druva och en person som kommer att ta bort en druva från det utlovade beloppet. Aporna valde alternativet med en extra druva, även om båda alternativen ledde till att de fick två druvor.

Uråldrig instinkt

Det tyder på att det är en uråldrig instinkt som skrevs in i våra gener för mer än 35 miljoner år sen, när vi skildes åt av evolutionen. 

Det ställer oss inför ett grundläggande problem. Om det ligger i vår natur att begå dessa förutsägbara misstag och om vi inte kan förändra oss, vad kan vi då göra?

– Det som skiljer vår beslutsfattningsprocess från apornas är att vi kan reflektera över våra val. System två hos oss har för första gången insett att det finns ett system ett. Det ger oss möjlighet att påverka hur vi tänker kring de besluten vi tar, säger Laurie Santos.

Mer om vilka tankefel som påverkar våra beslut i Vetenskapens Värld 28 april, 20.00 i SVT2.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer