Att pengar i stort sätt bara existerar som ettor och nollor på en dator idag är kanske inget nytt. Men på senare år har det också dykt upp virtuella valutor som cirkulerar helt utanför banksystemet.
Den nya valutan Bitcoin kan vem som helst med internetuppkoppling använda, helt anonymt och utan bankkonto.
– Det internet gjorde med information, det gör bitcoin med pengar. Internet är ett decentraliserat nätverk av datorer som innebär att jag kan skicka information till människor över hela jorden. Bitcoin innebär att kunna göra samma sak med pengar, gratis och omedelbart, säger bitcoinföretagaren Franc Schuil.
Gnistan tänds
Grundidén med bitcoin är att komma runt mellanhanden vid betalningar och ersätta bankernas funktion med ett självkontrollerande nätverk av datorer. Vem som helst kan ställa upp med en dator i nätverket – som incitament får alla datorer som lyckas att verifiera en transaktion bitcoins för besväret. Det är så de nya internetpengarna skapas.
Bitcoin lades fram som idé under den stora finanskrisen 2008 av en anonym programmerare som kallade sig för Satoshi Nakamoto.
På en mailinglista för kryptologi skrev Nakamoto att hen kommit på ett sätt att säkra betalningar från en part till en annan utan att behöva lita på någon tredje part – det vill säga bankerna. I sitt mail bifogade Nakamoto en vetenskaplig artikel där hen beskriver hur ett nätverk av datorer ska kontrollera och verifierar alla betalningar med hjälp av en inbyggd krypteringsskod. Helt på egen hand, utan mänsklig inblandning.
– Det finns ingen centralbank eller annan aktör som står över och verifierar transaktionen utan det är själva nätverket av datorer som gör det. Det är ett helt nytt sätt att tänka kring valuta och pengar, säger Robin Teigland, företagsekonom vid Handelshögskolan i Stockholm.
Bicoin lanseras
Ett halvår senare lägger Nakamoto ut den färdiga krypteringskoden för vem som helst att ta del av på nätet. I koden finns ett datumstämplat meddelande som belyser hans missnöje mot bankernas räddningspaket under finanskrisen:
”The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks” (”Riksbanskchefen på väg att rädda bankerna för andra gången”)
– Det där har tolkats av många som ett politiskt statement kring vad Nakamoto tyckte var rätt och fel med dagens finanssystem, säger Mats Henricsson, ordförande i svenska bitcoinföreningen.
Världens dyraste pizza
Kring 2010 var själva bitcoinnätverket på plats. Nu återstod bara att försöka börja betala och använda bitcoin på rikigt. Det uppstod en fråga på de olika diskussionsgrupperna kring bitcoin på nätet angående hur mycket en bitcoin egentligen kunde vara värd.
– Man diskuterade fram och tillbaks och till slut så sa någon att jag vill köpa en pizza och då var det en engelsman som sa att jag tar gärna emot, vi säger 10 000 bitcoins. Så då beställde han två pizzor av en pizzabagare och skickade sedan pizzorna till en person som gått med på att betala honom 10 00 bitcoins. Det motsvarar idag 25 miljoner kronor.
Ett par år efter att han lanserat sin idé försvann Satoshi Nakamoto spårlöst från nätet. Samtidigt fortsatte användningen av Bitcoin att öka, valutans värde steg och nya växlingsföretag inriktar sig på att växla vanliga pengar till bitcoins.
”Ingen kan hjälpa om transaktion går fel”
Och det här gör att Centralbanker världen över får upp ögonen för de nya internetpengarna. Bland annat Sveriges riksbank:
– Vi blev nyfikna och vi ville förstå hur det fungerade och vilka för och nackdelar som finns och naturligtvis om det skulle finnas några nackdelar för det finansiella systemet, säger Björn Segendorff, nationalekonom vid Riksbankens.
Eftersom värdet på bitcoinvalutan helt och hållet bestäms av spekulation och förväntan, kan plötsliga och stora kursförändringar uppstå. Bitcoin är helt oreglerat till skillnad från vanliga valutor som regleras och uppbackas av Riksbanken.
– Det kan uppstå förluster för den enskilda användaren av exempelvis bitcoin. Nämligen att du utsätter dig för en växelkursrisk. Det finns ingen du kan vända dig till i fall en betalning går fel. Det finns vissa konsumentskyddsproblem med det. Och slutligen så har vi ju det att en del av de här virtuella valutorna kan användas för penningtvätt och annan mer ljusskygg aktivitet.
Kan användas för penningtvätt
Med bitcoin kan man i stort sett vara anonym med sina betalningar – vilket öppnat upp för pengatvätt och illegal handel på nätet.
Det vanligaste sättet att använde bitcoin idag är genom en särskild app till mobilen, en så kallad Wallet, eller digital plånbok. De krävs dock en smart telefon med kamera som kan scanna in de så kallade QR-koder som dyker upp på datorskärmen när du ska betala över nätet.
– Du kan köpa i stort sett vad som helst. Det finns stora företag som Overstock och Webhallen men även restauranger har börjat ta emot nu. Jag har köpt t-shirts, honungskolor, datadelar, usb-minnen och dataspel. Bara du letar så finns det någon som vill sälja det du vill ha för bitcoin, säger bitcoinentreprenören Ludwig Öberg.
Enligt Riksbanken är det dock bara ett trettiotal företag i Sverige som officiellt tar emot bitcoin och användningen av den nya valutan är fortfarande försvinnande liten.
Bara 70 000 betalningar per dygn
– Idag görs det globalt ungefär 70 000 betalningar per dygn med bitcoin och det är en oerhört liten siffra. Bara antalet kortbetalningar i Sverige är 3 miljoner per dag och då kan du ju tänka dig hur mycket det är globalt. Det är en oerhört hög siffra jämfört med de 70 000.
Det senaste året har bitcoin också stött på stora problem. Efter att en bitcoin värderats till motsvarande 7700 kronor i slutet av 2013, störtdök kursen bara några månader senare med över femtio procent när världens största växlingsföretag för bitcoin, MTGox, gick i konkurs.
Datahackare hade tömt företaget på motsvarande tre miljarder kronor tillhörande vanliga kunder.
Anledningen till att de få som verkligen använder bitcoin dras till de nya internetpengarna är bland annat anonymiteten. En fortsatt kritik på övervakarsamhället om man så vill. Men också för att de anser att bankerna tar ut oskäliga avgifter för något som datorer automatiskt kan sköta i stort sett gratis.
– Jag tror att bankerna behöver all utmaning de kan få, för de är feta katter som bara mjölkar samhället på pengar, säger svenska bitcoinföreningens ordförande Mats Henricsson.
Positiva effekter
Bitcoin uppstod alltså delvis som ett missnöje mot bankerna. Men det har också inneburit att bankerna förbättrat sina betaltjänster sedan dess. Det menar Robin Teigland, företagsekonom vid Handelshögskolan i Stockholm. Till exempel har bankernas samarbetstjänst Swish, som gör att man kan skicka pengar omedelbart via ett mobilnummer till olika personer, inspirerats av utvecklingen:
– Det har blivit en väldigt stor push på bankerna att nu måste ni effektivisera. Varför ska jag inte kunna skicka pengar på en gång? Och varför ska det inte kunna vara gratis? Det är ju bara att trycka på en knapp, säger Robin Teigland.
Kan nya internetvalutor som bitcoin till och med ersätta dagens pengar i framtiden?
– Det får tiden avgöra, det är ingen som vet. Kanske i länder som inte har så stabil ekonomi, där det till exempel är problem med inflation, där kan det gått hända att kryptovalutor som bitcoin tar över, säger Robin Teigland.
Men att nya internetvalutor som bitcoin kan ta över vanliga valutor, det bedömer Sveriges riksbank som osannolikt.
För många ligger bitcoins atttraktionskraft i själva anonymiteten och att valutan är fri från olika former av regleringar, vilket innebär ett slags moment 22 för valutans stora genomslag, enligt Björn Segendorff på Riksbanken:
– För att bitcoin ska bli stort så måste det bli reglerat, så att det blir säkert för vanliga hushåll att använda, och så länge det inte är reglerat så kommer det fortsatt att vara ganska litet, säger Björn Segendorff.
Mer om internetvalutan bitcoin, i Vetenskapens värld 9/3 20:00 SVT2 och på SVT Play.