Bananflugans hjärna kartlagd för första gången i 3D

Uppdaterad
Publicerad

Vi hatar den när den svärmar så här års men dess hjärna ser ut som ett abstrakt konstverk. Med den senaste tekniken har forskare skapat en 3D-bild där man till och med kan se synapserna.

– Jag tänkte bara: coolt! Säger Anne Uv, cellbiolog på Göteborgs universitet.

Bananflugorna är knappast några glädjespridare när de dyker upp runt våra fruktfat. Men för många forskare är bananflugan populär, bland annat för att två tredjedelar av flugans gener påminner om människans. Vi delar dessutom en hel del sjukdomsgener.

Dessutom är en bananflugas liv bara runt 10 dagar vilket är bra när man vill studera skeenden över generationer.

Skurit hjärnan i 7 062 delar

Och nu har ett amerikanskt forskarteam, från Howard Hughes Medical Institute i Virginia, med egenbyggd teknik, elektronmikroskop och höghastighetskameror för första gången lyckats kartlägga en hel bananfluge-hjärna i 3D.

För att lyckas med det har de bland annat skurit den vallmofrö-stora flughjärnan i 7 062 skivor och sedan skapat något som ser ut som en experimentell konstfilm.

– Det var imponerande för de tog en hel flughjärna. De har tidigare gjort det på en fluglarv men den har mer begränsade beteenden, säger Anne Uv, cellbiolog vid institutionen för biomedicin på Göteborgs universitet.

Man kan se synapserna

Zoomar man in tillräckligt mycket kan man till och med se synapserna, alltså där informationen skickas mellan nervcellerna.

– Här kan man följa varje nervcell. Innan har detta varit svårt med 2D-bilder. När man kan vrida och vända på hjärnan så kan man se varje nervcell, hur de sitter ihop och hur de kommunicerar med varandra, säger Anne Uv.

Kartläggningen, som ligger online och är öppen för alla forskare, kan förhoppningsvis ge inblickar i delar av hjärnan som tidigare varit okända.

– Här har de verkligen lagt kraft och energi på något som är till nytta för det vetenskapliga samhället. Det är inte så att vi fått svar på tusen olika saker, men det är ett väldigt bra exempel på teknologiska vinningar som gynnar biologin, säger Anne Uv.

Studien publicerades i tidskriften Cell.

Bananflugan har bland annat hjälpt oss att forska kring:

  • Genetik – Nobelpris 1933 och 1946
  • Embryoutveckling – Nobelpris i 1995
  • Hur vi känner lukt -  Nobelpris i 2004
  • Immunförsvaret – Nobelpris i 2011
  • Dygnsrytm – Nobelpris  2017
  • Alkoholberoende
  • Rymden – 1946 blev bananflugan det första djuret i rymden

Källa: Anne Uv, institutionen för biomedicin på Göteborgs universitet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.