På 1940-talet utvecklades DEET, ett vanligt ämne i dagens insektsmedel som håller bort bland annat myggor genom att påverka deras luktförmåga. Men DEET är skadligt för miljön och faktiskt så irriterande för huden att småbarn inte rekomenderas att använda medlet.

För första gången på över 60 år har forskare lyckats identifiera de luktreceptorer som påverkas av DEET.

Tack vare det har de också lyckats få fram ett flertal ämnen som är mer skonsamma mot hud och miljö, men lika effektiva i kampen mot de irriterande och ibland livsfarliga myggbetten.

I framtiden ska dessa medel kunna användas för att på bättre sätt förhindra spridning av sjukdomar som malaria, dengue-feber och gula febern.

”Enormt genombrott”

Jan Lundström, associerad forskare vid Uppsala univeritet, har arbetat med myggbekämpning ända sedan 80-talet:

– Jag tror att det här är ett enormt genombrott. Under hela mitt yrkesliv har man nästan gett upp i sökandet efter nya insektsmedel.

Enligt Jan Lundström har man tidigare inte ens kommit i närheten av att upptäcka nya, lika effektiva ämnen som DEET.

– Det är otroligt svårt om man famlar i mörkret. Hittills har man testat olika potentiellt nya myggmedel i blindo.

Att hålla myggor i odling under lång tid för att i stort sätt på måfå testa om olika ämnen ska fungera som avstötande på myggor, är ett stort och komplicerat jobb, som nu alltså kan undvikas, enligt Jan Lundström.

Luktreceptorer nyckel

För att komma fram till de nya ämnena som ska kunna användas i insektsmedel började forskarna med att identifiera de särskilda luktreceptorer, eller sensorceller som känner av ämnet DEET hos insekter.

Insekter har ingen näsa, utan känner lukt genom sina känselspröt.

Forskarna genmodifierade känselspröten på bananflugor, som är en god representant för alla insekter. Spröten modifierades så att de receptorer som aktiverades när de utsattes för DEET lyste gröna.

När forskarna upptäckte dessa receptorer fann de nyckeln till vad det är som händer i bland annat myggorna när de utsätts för DEET och liknande ämnen med samma egenskaper kan tas fram.

Matematisk modell fixar medlet

Forskarna testade sedan miljontals med olika ämnen, kemiska sammansättningar, i en datormodell som lärt sig känna igen ämnen med liknande egenskaper som DEET.  

Ur datormodellen fick forskarna fram uppemot 200 olika kemikalier som är både mer skonsamma mot människans hud, och mot naturen. Ämnen som förekommer naturligt i växter, djur eller redan är godkända på marknaden.

Tre naturliga ämnen

En del av dessa ämnen testades sedan på riktiga myggor, och forskarna fick till slut fram tre särskilda ämnen som redan var granskade och tillåtna för att användas i livsmedel i USA.

Dessa tre i naturen förekommande, och i USA redan godkända ämnen var: metyl N,N-dimetyl anthranilate, etyl anthranilate och butyl anthranilate.

– Det som är särskilt uppmuntrande är att flera av dessa ämnen inte behöver vara så dyra att producera i stora mängder, säger Anandasankar Ray, huvudförfattaren bakom den nya studien.

Barnvänligt

Barn far mer illa än vuxna av myggbett. Enligt myggexpert Jan Lundström kommer därför mer skonsamma myggmedel främst gynna små barn, som idag inte rekommenderas använda myggmedel som innehåller DEET, eftersom det kan vara skadligt för huden.

Gynnar också jordbruket

Enligt forskarna bakom studien kan de nya insektsmedlen i framtiden också kunna användas mot insektsangrepp på djur och grödor:

– Våra fynd kan leda till en ny generation av mindre dyra insektsmedel som kan skydda människor, djur och i framtiden också våra grödor, säger Anandasankar Ray.

Studien “Odour receptors and neurons for detecting DEET and new insect repellents” publiceras i tidskriften Nature.