Det byggs allt fler tunnlar och vi vistas allt mer under jord. Svåra dödsolyckor utomland, där hundratals mist livet har gjort att brandsäkerheten har skärpts. Dessutom har forskningen på tunnelbränder blivit allt viktigare.
– I tunnlar är det extra viktigt att förstå att man ska ta sig ut själv, räddningstjänsten kommer inte och räddar dig, det säger Haukur Ingasson, professor i brandteknik vid Lunds universitet.
Brandlaboratorium
I Västerås finns Europas största brandlaboratorium. Här arbetar Maria Kumm som är forskare inom brandteknik vid Mälardalens högskola och Sveriges tekniska forskningsinstitut. Hon har varit med i flera storskaliga projekt för att studera brandsäkerheten i tunnlar. Här har man bland annat byggt en modell av de tågvagnar som finns i Stockholms tunnelbanor för att studera riskerna vid en tunnelolycka. Tunnlar blir snabbt rökfyllda på grund av att röken inte har någonstans att ta vägen. Det samma gäller för värme. I sådana situationer blir det därför svårt att se och det försvårar arbetet för räddningstjänsten. I brandlaboratoriet har man bland annat lärt sig att använda IR-teknik för att bättre kunna röra sig i den miljö som uppstår vid bränder i tunnlar.
Övningar i autentisk miljö
För att förbättra brandmännens arbete vid eventuella tunnelolyckor tränas räddningstjänsten i situationer som kan likna dem vid en svår brand i en tunnel. Ett sådant ställe där brandövningar görs är en gruvgång i Sala. Här har bland annat ett av de första experimenten gjorts där brandmän går in i en brinnande container som ska likna förhållanden vid en brand i en tågvagn.
– Det som kan vara svårt för brandmännen är att avancera fram långa sträckor i rökfylld miljö. Vi är vana och anpassade för bostadsbränder, säger Anders Palm är vakthavande brandingenjör i Storstockholms Brandförsvar.
Haukur Ingasson är forskare inom brandsäkerhet i tunnlar och han känner väl till de situationer som brandmännen kan utsättas för. Han menar att det främst är sträckan som är avgörande för hur släckningsarbetet ska gå till.
– Det kan vara svårt att veta vart ett tåg befinner sig i en tunnel och hur många människor som befinner sig där. Dessutom är det helt avgörande hur långt det är till en brand, säger Haukur Ingasson Viktiga lärdomar Av de svåra olyckor som inträffat i tunnlar har man kunnat dra viktiga lärdomar och även anpassat forskningen för att förbättra räddningsarbetet. I Azerbadjans huvudstad Baku dog flera hundra människor i en tunnelolycka när tåget stannade i tunneln efter att det börjat brinna.
– Det har man nu tagit lärdom av och i Sverige stannar inte tunnelbanetågen som befinner sig i en tunnel när någon drar i nödbromsen, säger Maria Kumm. År 1999 inträffade en annan tunnelolycka i alperna, i Mont Blanctunneln. Vid olyckan kunde räddningstjänsten inte ta sig in i tunneln på tre dagar. Passagerare som tagit sig till räddningsrum i tunneln dog senare för att luften i rummen tog slut. De tunnlar som byggs idag konstrueras därför på sådant sätt att passagerare lätt ska kunna ta sig ut själva. Forskningen har gett resultat Den nuvarande forskningen som görs på brandsäkerheten i tunnlar har lett till att man har fått större kunskap som vid en olycksplats kan vara livsviktig. Man har bland annat lärt sig hur en brand utvecklas i en tunnel samt fått större förståelse för räddningstjänstens förutsättningar. Däremot är en olycka alltid en svår situation och Maria Kumm tror att det är svårt att vara helt förberedd.
– Jag tror att det främst handlar om att undvika att det ska bli en katastrof överhuvudtaget, säger Maria Kumm.
Mer om bränder i tunnlar i Vetenskapens Värld, ikväll klockan 20.00.