Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Bröstcancer kan behandlas innan den bryter ut

Per Hall leder Sveriges största mammografistudie där man identifierat kvinnor med hög risk för bröstcancer. Nu påbörjas del två där man med förebyggande behandling vill minska risken att drabbas av bröstcancer.

Var nionde svensk kvinna kommer att drabbas av bröstcancer och antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar. Men det går att identifiera kvinnor i riskzonen. Kvinnor med täta bröst bör få medicinsk behandling i förväg, anser cancerforskaren Per Hall.

I ett nytt forskningsprojekt vill man med antihormonet Tamoxifen minska risken för bröstcancer hos friska kvinnor med hög risk.

Ända sedan 80-talet har man använt Tamoxifen för att hindra återfall på kvinnor som drabbats av bröstcancer med framgångsrikt resultat. Men med ett problem – det ger kraftiga biverkningar som svettningar, vallningar, trötthet och depression.

Medicin ska minska risken

Studien som nu genomförs på Skånes universitetssjukhus i Lund och på Södersjukhuset i Stockholm är del två i Karma – en av väldens största bröstcancerstudier. Målet är att hitta rätt dos Tamoxifen som kan minska risken för bröstcancer.

Per Hall som leder Karmastudien arbetade i många år som cancerspecialist på Radiumhemmet innan han började forska för 15 år sedan. Han har sett hur behandlingar och omhändertagande av kvinnor som drabbats av bröstcancer förbättrats avsevärt. Nu tycker han att det är hög tid att också utveckla metoder och behandling för att förbygga.

– Om vi kan hitta ett medel som minskar risken att insjukna i bröstcancer utan att det ger besvärliga biverkningar, och att det kan accepteras av kvinnor framförallt då har vi nått väldigt, väldigt långt, säger Per Hall, professor i strålningsepidemiologi på Karolinska institutet.

Bröstens täthet en riskmarkör

Risken för bröstcancer påverkas framför allt av livsstil, gener och mammografisk täthet. Mammografisk täthet är det vita på en mammografibild. Ju mer vitt, desto mer körtelvävnad och ju mer körtelvävnad desto högre är risken för cancer.

Kvinnor med täta bröst är drabbade på två sätt. Förutom att de har en högre risk så är det väldigt svårt att hitta en cancer i täta bröst eftersom cancern också är tät.

Nyckeln till den förbyggande behandlingen ligger i att följa förändringar i bröstens täthet, och täthet är en riskfaktor man känner till sedan tidigare. Trots det menar Per Hall att det är en faktor vi inte pratar så mycket om.

Förbisedd riskfaktor

– Man tittar inte riktigt på tätheten idag, den räknas inte riktigt som betydelsefull, men det finns en ökad medvetenhet bland röntgenläkare och täthet kommer att bli väldigt viktigt när det gäller att bedöma risken. Vi kan tala om att en kvinna som har täta bröst 68 år gammal hon har en hög risk för bröstcancer oavsett om hon har några genetiska förändringar eller livsstilsfaktorer, säger Per Hall.

För en ung kvinna är täthet i brösten helt normalt, men under livet tillbakabildas tätheten och en 75-årig kvinna ska i princip bara ha fett i bröstet. De kvinnor där brösttätheten inte går tillbaka över tid löper alltså större risk att drabbas av bröstcancer. Med hjälp av Tamoxifen vill man sänka den mammografiska tätheten.

– Vad vi gör är att vi ändrar något som är remarkabelt märkbart och häftigt tycker vi. Det är nämligen så att den mammografiska tätheten minskar som en funktion av medicinen Tamoxifen. Och det där sker redan efter några veckor eller månader. Vi kan behandla kvinnor i sex månader och tala om att den här dosen är lite för låg, och den här dosen verkar funka, menar Per Hall.

Dags att tänka förbyggande

Hittills har fokus varit på de som redan drabbats av bröstcancer och det har satsats mycket mer på att hitta botemedel mot bröstcancer än på att minska insjuknandet. En viktig förändring Per Hall vill se är satsningar på att förebygga bröstcancer så att kvinnor slipper drabbas.

– Man kan säga att det är fråga om dubbla paradigmskiften – ett att vi ska börja tänka i förbyggande termer när det gäller bröstcancer, och två att vi ska ändra på mammografiscreeningen som fungerat så bra. Jag märker att när jag talade om de här sakerna för åtta, tio år sen så fanns det viss oro men idag accepterar vi tankegångarna, säger Per Hall.

Det enda sättet att ta reda på bröstens täthet är en mammografi. Idag kallas alla kvinnor på mammografiscreening ungefär vartannat år, och alla kvinnor undersöks på samma sätt. Per Hall tycker att det är dags att individualisera mammografiscreeningen eftersom risken ser så olika ut, men också att ge kvinnor med hög risk ett alternativ.

Hoppfull utveckling

– När vi nu börjar mäta och vi blir duktigare och duktigare på att identifiera kvinnor med hög risk så räcker det ju inte riktigt att bara screena dom. Har du väldigt hög risk så kommer du förr eller senare att utveckla en bröstcancer, och då tycker jag att vi borde erbjuda dessa kvinnor en förebyggande medicinering, säger Per Hall.

Det har tagit tid att prata förebyggande åtgärder när det handlar om bröstcancer men Per Hall ser ljust på utvecklingen.

– Jag känner mig hoppfull, jag är helt övertygad om att nu har vi sakta börjat arbeta och forska på förebyggande åtgärder och nu börjar krafterna verka. Det har hänt så mycket de senaste tio åren så att jag är helt övertygad om att det här tåget inte går att stoppa.

I Vetenskapens Värld på måndag 13/2 20.00  SVT 2 om bröstens täthet och förebyggande behandling

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer.