Var överskottet av fett ligger placerat i våra kroppar har betydelse för hur skadligt det kan vara. I buken brukar man skilja på det viscerala fettet, även kallat bukfettet, som ligger under djupt under muskelvävnaden kring våra organ, och det mer ytliga fettet som ligger precis under huden.
Den typ som förknippas med ökad risk för många följdsjukdomar är det inre bukfettet.
Bukfetma och benskörhet hör ihop
Resultatet visade att kvinnorna med mer av det skadliga bukfettet hade mindre bentäthet, alltså mindre benmassa. Man fann dock inget samband mellan underhuds- eller övrigt fett i kroppen och ökad risk för minskad benmassa.
– Vi drar slutsatsen att det inre bukfettet är skadligare för benhälsan än underhudsfettet eller det som sitter exempelvis på höfterna, säger studiens ledande forskare Miriam A. Bredella vid Harvard Medical School i Boston.
Fetma, en riskfaktor
Benskörhet är alltså ingenting som förebyggs av övervikt och fetma som man tidigare antog. Precis som i många andra fall kan fetma istället vara orsaken till sjukdomstillståndet.
– Det är viktigt för allmänheten att vara medveten om att överskott av det inre bukfettet är en riskfaktor för benskörhet, precis som vid hjärtsjukdom och diabetes, säger Miriam A. Bredella.
Annelie Larsson
SVT Vetenskap
Fakta: Så mäts BMI
I studien mätte forskarna underhudsfett, bukfett och bentätheten hos kvinnor på väg in i klimakteriet som hade ett BMI på över 30.
Så mäts BMI
Body Mass Index (BMI) är ett internationellt mått som används för att bedöma kroppsvikten. BMI tar inte hänsyn till ålder, kön eller kroppsbyggnad utan mäter endast förhållandet mellan vikt och längd.
Inom sjukvården används BMI som ett sätt att bedöma undervikt, normalvikt, övervikt och fetma. Normalvikt anses vara BMI 20-25. BMI mellan 25-30 innebär övervikt och BMI 30 eller högre räknas som fetma.
Du kan räkna ut ditt BMI genom att multiplicera din längd i meter med din längd i meter. Dela sedan din vikt med den siffra du fick fram.