Cementa ifrågasätter ifall Mark- och miljööverdomstolen hade kompetens att avgöra i målet om framtida kalkbrytning vid Slite på Gotland. Foto: TT

Cementa ifrågasätter domstolens kompetens

Uppdaterad
Publicerad

Cementa påstår att Mark- och miljööverdomstolen har brustit i naturvetenskaplig kompetens. Men argumenten bakom det resonemanget håller inte, säger Jan Darpö som är professor i miljörätt.

Cementa har begärt prövningstillstånd för en överklagan i Högsta domstolen. Bolaget hävdar att Mark- och miljööverdomstolen inte hade tillräcklig kompetens i hydrogeologi för att avgöra målet.

Experten var en biolog

Mark- och miljööverdomstolen bestod i detta fall av tre lagfarna domare och ett tekniskt råd som bestod av en person som är biolog. Cementa skriver i sin överklagan att det borde ha varit en hydrogeolog eftersom prövningen till stor del handlar om grundvattenfrågor.

 – Det viktiga är att de som är med och dömer har kunskap om branschen som berörs och om dess påverkan på miljön. Det är svårt för en person att ha kompetens om allt, och här var det bara en person, säger Rebecca Wennerberg som är miljöjurist på IKEM som är innovations- och kemiindustriernas bransch- och arbetsgivarorganisation.

 Men det resonemanget håller Jan Darpö som är professor i miljörätt vid Uppsala universitet inte med om.

Goda naturvetenskapliga kunskaper

–  Man brukar säga att tekniska rådet ska ha tillräckligt goda allmänna och naturvetenskapliga kunskaper för att kunna bedöma kvaliteten i utredningen, även i frågor där hen inte är djupt insatt i, säger han.

Miljömål är ofta väldigt komplicerade och täcker över ett stort vetenskapligt fält med inspel från många olika parter.

– Det är inte meningen att man ska ha en expert för varje område, säger Jan Darpö.

Gick på motparternas argument

Cementa hävdar dock att den påstådda bristen på kompetens ledde till att domstolen inte gjorde en självständig bedömning av relevansen i kritiken utan har helt gått på motparternas argument. De är i det här fallet är framförallt Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Gotlands län.  

– Jag kan givetvis inte uttala mig om bedömningen i det här målet, men jag har på ett allmänt plan stort förtroende för Mark- och miljööverdomstolens kompetens i naturvetenskapliga frågor, säger Jan Darpö som har läst många miljödomar genom åren.

Han säger att domstolen tittar på ansökan, remissyttrandena, överklagan och begär kompletteringar av sökanden. Sen är det Mark- och miljööverdomstolen som bestämmer kvaliteten på utredningen och huruvida den uppfyller kraven i miljöbalken som i stort bygger på EU-rätt.

Flera myndigheter var negativa från början

 –Vad som utmärker sig i det här målet är att flera myndigheter var negativa från början och överklagade domen i första instans. Det är inte så vanligt att de gör det, men när de gör det så är det med tyngd. När viktiga myndigheter överklagar, då får man vara beredd på att överdomstolen kan ändra underinstansens avgörande, säger Jan Darpö.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kampen om kalket på Gotland

Mer i ämnet