Foto: SVT

Frågor & svar om de växande klyftorna

Uppdaterad
Publicerad

Läs chatten om de växande klyftorna i samhället. Hur påverkar det din framtid, hälsa eller samhället som helhet?

Forskare har nyligen visat att inkomstklyftorna stadigt vuxit under de senaste 30 åren; inte bara i USA, utan i stora delar av västvärlden, däribland Sverige. Det var 100 år sen skillnaden mellan fattiga och rika var så stor som den är nu.

Hur påverkar olikheterna vår hälsa, skolgång och liv? Hur påverkar det samhället när klyftorna blir allt större?

Medverkande i chatten:

  • Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

  • Bo Burström, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet.

  • Kenneth Nelson, biträdande professor i sociologi vid Stockholms universitet.

  • Tino Sanandaji, doktor i entreprenörskapets ekonomi vid institutet för näringslivsforskning.

  • Jens Ergon, reporter Vetenskapens värld, SVT Vetenskap.
     

SVT DinRöst: Martin Liljemark har ställt två frågor via DinRösts facebooksida: 1. 97% av våran penningmängd är digitala pengar som bankarna skapat när någon skuldsätter sig. Systemet kräver att nya pengar skapas eller att pengar omsätts tillräckligt fort så att det inte uppstår en brist. Lånas 100kr, ökar penningmängden med 100kr men 3kr för räntan saknas. Jag ser räntan som att den dränerar samhället och gör att pengarna strömmar till bankerna och den finansiella sektor. Alltså spär på klyftorna. Hur ser ni på det? 2. Den instabilitet som nuvarande banksystem medför, innebär att de tillfälliga och lågavlönade jobben blir otrygga. När bankerna orsakar en ekonomisk kris leder det till arbetslöshet. De som drabbas hårdast är de som har lågavlönade jobb, timanställda och inhyrd personal, eftersom det är de som blir uppsagda först. Hur ser ni på det påståendet?
Tino Sanandaji, politikforskare:
Finansmarknaden och penningpolitiken är en viktig, kanske enskild viktigaste delen i ökade klyftor. Det finns de ekonomer som menar att det är bara utvecklingen i finanssektorn kan förklara att ojämlikhet ökat så mycket på så kort tid.
Det tycks också ett samband med penningpolitiken. De enorma mängder kapital som centralbanker skapat sedan krisen kan ha orsakat en bubbla i fastighetspriset och aktier, som nästan helt gått till de rika.


Mikael: Vad ska vi göra, för att komma tillrätta med ”problemet”??
Tino Sanandaji, politikforskare: Det är en svår fråga. Ekonomer är överens om att klyftorna ökat närmast okontrollerat, men inte överens om orsaken. Beror utvecklingen på teknologi, finansmarknadens avreglering, globalisering, eller ökat betydelse av ärvda förmögenhet?

Vanliga förslag för att reducera ojämlikhet är att öka skatterna på höginkomsttagare, införa en global förmögenhetsskatt, att reglera finansmarknader och att satsa mer på utbildning.


Emil: Hej! Har denna förändring skett drastiskt sedan vi gjorde ett maktskifte 2006? Hur tror ni det kan bli i framtiden om vi nu får ett till maktskifte i höst?
Tino Sanandaji, politikforskare: Inkomstandelen för de 1% som tjänar mest i Sverige har legat relativ still på runt 9% sedan 2006. Däremot kan den långsiktiga utvecklingen naturligtvis påverkas av vilken ekonomisk politik som förs, och liberaler har historisk betonat tillväxt före ojämlikhet än Socialdemokraterna.
I Sveriges fall handlar ökade klyftor till stor del om kapitalinkomst, inte minst ärvda förmögenheter. Socialdemokraterna har historisk fokuserat på höga inkomster på arbete, inte på kapital. Det var Göran Persson som avskaffade förmögenhetsskatten och arvskatten. Frågan är om de senaste årens utveckling kommer att leda till att politiska partier i Sverige tänker om i dessa frågor.


Alecca: Den tekniska utvecklingen tror jag faktiskt har en del av skulden, då de s.k. ”enkla” jobben automatiseras så blir det bara ”högkompetensjobb” som kräver hög utbildning och intelligens samt underbetalda ”slavjobb” som vi ser, t.ex. FAS 3. Medelklassen försvinner då det är just sådana jobb som är medelklassens styrka och istället så får vi ett samhälle med en underbetald underklasselit samtidigt som vi får en överklass som drar iväg oändligt.
Tino Sanandaji, politikforskare: Jag håller helt med dig. Teknologi har ersatt enkla jobb samtidigt som den verkar som en hävstång för de spjutspetskompetens. Det är tesen i boken The Second Machine Age.


fattiglapp: Vad är orsaken till att vi i fattiga områden lever kortare? Våld? Sämre sjukvård? Sjuka hus?
Bo Burström, folkhälsovetare: Hej – det är nog en kombination av olika faktorer. Ekonomisk stress kan bidra till sämre hälsa, rökning och alkohol bidrar. Våld är en annan orsak, att man inte gör samma bruk av sjukvård eller har samma tillgång kan vara en annan. Sjuka hus ger hälsoproblem men har inte kopplats till dödlighet. De flesta dödsfallen är i samma sjukdomar som är vanligast (hjärtkärlsjukdomar, cancer osv).




Jonas: Köpkraften för många svenskar stod väl still 1970-1995? Sedan dess har vi fått tillväxt. De allra flesta har de sista två decennierna fått det bättre, men vissa har fått det ännu mycket bättre. Föredrar ni utvecklingen 1970-1995 framför utvecklingen 1995-2014?
Tino Sanandaji, politikforskare: Realöner ökade som du påpekar mer i den senare perioden.
Ojämlikhet har utan tvekan ökat, men det finns även tendens till överdrift. Bilden att medelklassen eller låginkomsttagare har noll ökning i köpkraft på flera decennier är t.ex. kontroversiellt.
Även i USA har noggranna beräkningarna av bland annat Congressional Budget Office visar att låginkomsttagare och medelklassens reala inkomster även ökat med ca 50% sedan 1970-talet. Det är avsevärt lägre än historiska nivåer, men heller inte total stagnation som Thomas Piketty menar.


fattiglapp: Tänder räknas inte som sjukvård och dåliga tänder ger dödliga sjukdomar, är detta en orsak till skillnad i livslängd?
Bo Burström, folkhälsovetare: Det kan säkert bidra, men har inte förts fram som en stor orsak. Men tänder är viktiga för hälsan, har man problem med tänder kan man få allvarliga infektioner också på andra håll i kroppen.

Torbjörn: Här fallerar den ökade livslängden som vissa politiker påstår och därmed vill höja pensionsåldern! Så vida du inte är hög utbildad,rik. Jag saknade dessa ord i programmet! Människor skall inte bli lurade av kapitalister och omänskliga politiker som bara bryr sig om sitt egna Jaget.
Bo Burström, folkhälsovetare: Det ligger mycket i ditt resonemang – med sociala skillnader i livslängd blir det svårare för lågutbildade och personer som har mer hälsoproblem att fortsätta jobba längre upp i åldrarna.

Torbjörn: Här fallerar den ökade livslängden som vissa politiker påstår och därmed vill höja pensionsåldern! Så vida du inte är hög utbildad,rik. Jag saknade dessa ord i programmet! Människor skall inte bli lurade av kapitalister och omänskliga politiker som bara bryr sig om sitt egna Jaget.
Jens Ergon, reporter SVT Vetenskap: Pensionssystemet är en del som vi inte fått med i programmet. Det är helt klart en viktig del. Så vitt jag förstår så studerar en av de medverkande forskarna i programmet, Kenneth Nelson, också just nu hur det svenska pensionssystemet utvecklats sen 90-talet. Det finns all anledning att återkomma till frågan.

Per: Sverige påstås ju ha en av världens högsta marginalskatter, 57 eller 67 procent (inkl arbetsgivaravgifter) stämmer inte det?
Tino Sanandaji, politikforskare:

Sverige har en av världens högsta skatter på arbete, ca 67%, som heller inte sjunkit. Sverige har samtidigt 0% arvskatt, nästan ingen fastighetsskatt och en rad undantag i kapitalbeskattningen.

De stora förmögenheterna i Sverige bygger inte på arbetsinkomster, utan på kapitalinkomster. De rika i finanssektorn och kapitalägare använder skatteplanering eller tar ut pengarna i andra länder för att komma runt skatter.

Här är en komplixitet i ojämlikheten. I Sverige är det främst förmögna kapitalägare och finanssektorn som gynnats, inte läkare eller jurister som betalar inkomstskatt. Låga skatter på redan förmögna och höga skatter på arbete leder till ännu mindre mobilitet.



Tonyalone: Kan det hjälpa med en relativt låg medborgarlön till alla som en grundtrygghet
Kenneth Nelson, sociolog: Jag tror inte det. Ersättningarna i Storbritannien är ett exempel. Då majoriteten av skattebetalarna inte gynnas av en låg medborgarlön, är det svårt att få in den finansiering som krävs för att lönen skall hålla en kvalite som för hushållen över fattigdomsstrecket.

Marcus: Hej! jag undrar om det finns några studier gjorda på sambandet mellan de länder i topp/botten och vilken politik som förts under uppgång/nedgång? tack på förhand
Tino Sanandaji, politikforskare: Sänkta skatter tycks ha ökat ojämlikheten. Det finns även studier som visar ett samband med avreglering av finansmarknader.


Emil: Hej! Har denna förändring skett drastiskt sedan vi gjorde ett maktskifte 2006? Hur tror ni det kan bli i framtiden om vi nu får ett till maktskifte i höst?
Kenneth Nelson, sociolog: När det gäller de stora socialförsäkringarna och försörjningssystemet är urhplkningen en långsiktig trend som började i och med 1990-tals krisen. Dock har det skett vissa åtstramningar under det senaste decenniet avseende rätten till ersättning.

Sakir Demirel: Tack Bo Burström för mycket bra bidrag i programmet som berörde oss djupt känslomässigt. Hälsningar Sakir och Inger samt Lisbeth Oulis
Bo Burström, folkhälsovetare: Tack själva för ert engagemang – vi kan bara hoppas att detta program och den nu ökade uppmärksamheten kring dessa frågor bidrar till att möjliggöra förändring. I fredags besökte S-politiker från landsting och kommun projektet i Barnhälsovården i Rinkeby, och de verkade berörda över de möjligheter som projektet skapar.

Peter: Bidrar dagens höga invandring till ökade klyftor? Om så, skulle en minskad invandring vara gynnsam för samhället – även på längre sikt?
Kenneth Nelson, sociolog: Jag tror inte det. Snarare är det nog tvärtom. För att klara den demografiska omställningen mot en åldrande befolkning, så behövs invandring.

Per: Om kapitalvinster är en av huvudorsakerna till växande inkomstklyftor innebär en rejäl börskrasch att vi får ett jämlikare men fattigare Sverige?
Tino Sanandaji, politikforskare:

Ja. En märklig utveckling den här gången är att ojämlikheten ökade ännu mer efter finanskrisen. Jag gissar att den makroekonomiska instabilitet som skapatats gjorde det lättare för hedge-funder och sofistikerade aktörer på finansmarkander att göra vinster.

Thomas Piketty menar att krig och instabilitet minskar ojämlikhet mest. Det är en ännu tydligare exempel på att allt som reducerar ojämlikhet inte är önskvärt.



Pavla: Tack för ett bra och viktigt program. Om jag inte hade blivit kroniskt sjuk under mina universitetsstudier för tjugo år sedan hade jag troligen befunnit mig i toppskiktet, Nu tillhör jag dem som inte får pengarna att räcka hur jag än bär mig åt. Det känns skönt att få sin situation bekräftad , offentligt av forskare. Alla, utom de med kapital riskerar att hamna i botten enbart på grund av otur. Det borde alla komma ihåg.

fattiglapp: Tänder räknas inte som sjukvård och dåliga tänder ger dödliga sjukdomar, är detta en orsak till skillnad i livslängd?
Kenneth Nelson, sociolog: Det vet jag inte riktigt, men tandhälsa är en tydlig indikator på klasskillnader i hälsa.

xxx: På vilket sätt kopplar ni de ökade samhällsklyftorna till sveriges elevers allt sämre prestation i skolan?
Jens Ergon, reporter SVT Vetenskap: Internationella studier har visat att stora skillnader mellan skolor kan hänga samman med sämre resultat generellt för eleverna. Det finns mekanismer som kan förklara varför en ökad skiktning av elever både kan vara negativt för de från studiemotiverade och mindre studiemotiverade hem. En del forskare, som Bo Malmberg i programet, tror därför att det hänger samman. Andra forskare tror mer på andra faktorer, som lärarnas situation. Forskningen är intensiv inom området och vi får se under kommande år om det kommer nya resultat.


fattiglapp: Vad är orsaken till att vi i fattiga områden lever kortare? Våld? Sämre sjukvård? Sjuka hus?
Kenneth Nelson, sociolog: Som framgick av programmet så är detta en fråga som diskuteras flitigt inom forskningen. Medan vissa betonar materiella faktorer, pekar andra mot psykosociala faktorer.

Nemie: Bo Burström, folkhälsovetare: det var väl ändå kaptial inkomster och inte lönearbete som var skillnaden?
Bo Burström, folkhälsovetare: När jag har yttrat mig om inkomst och inkomstskillnader gäller det löneinkomster (eller inkomster av bidrag och transfereringar som a-kassa och socialbidrag). Man ser tydliga skillnader i hälsa mellan personer med hög och låg inkomst, det är ofta ett stegvis samband så att låginkomsttagare har sämre hälsa och högre dödlighet än höginkomsttagare.

Daniel: hej Jag undrar hur ni ser på att införa en maximilön
Tino Sanandaji, politikforskare:

I Sverige baseras de rikas inkomster främst på kapital, inte lön. Frågan är om man ska ha en maxgräns även på

Höginkomstagare är i min bedömining i regel produktiva, bland de mest produktiva i samhället. Väldigt mycket av innovation och produktiv verksamhet tycks utföras av den en procent med högst löner. Att stoppa den här gruppen helt eller nästen helst är tveksamt. Detta speciellt i Sverige, där det är finanssektorn och rika kapitalägare som drivit utvecklingen, inte högavlönade.



T Norling: Bra program, men varför bara Stockholm? Vi vet ju att det är Sveriges rikaste område. Ni borde ha visat även från de fattigare mindre orter och landsbygd. Programmet skulle vara trovärdigare. Varför?
Jens Ergon, reporter SVT Vetenskap: Det kan jag hålla med om. En orsak till att vi valde en storstad för att illustrera hälsoklyftorna är att dom är mer påtagliga och närliggande geografiskt. Det finns så att säga både rikedom och fattigdom nära varandra. Vi kunde då också valt Göteborg och Malmö. Där är de generella klyftorna mellan olika stadsdelar och områden enligt färska undersökningar mellan 6-9 år.

Ture: Problemet är väl inte att det finns rika människor, problemet är att finns fattiga. Är det inte möjligt att ha ett system där man kan leva på en hemtjänstlön och ändå att framgångsrika entreprenörer tjänar mycket? Finns det automatiskt en motsättning här? Jag kan inte riktigt förstå varför. Alla kan ju inte tjäna de riktigt stora pengarna. Precis på samma sätt som att det måste gå att skaffa privat sjukförsäkring och ändå ha en bra offentlig vård. Vill man lägga pengar på detta vid sidan om och detta erbjuds så måste det väl inte alltid vara fult.
Kenneth Nelson, sociolog: Problemet är inte att det finns skillnader. Det kommer det alltid göra och vi liksom tidigare och kommande generationer får leva med det. Dock kan man inom forskningen se att det blir ett samhällsproblem om ojämlikheten blir orimligt hög.

Nadja C Martinsson: Vad är det viktigaste vi som enskilda individer kan göra för att hejda denna hemska utveckling?
Tino Sanandaji, politikforskare:

Svår fråga. Sätta sig in i frågan och bedriva opinionsbildning kanske? För att lösa det här problemet måste vi först veta vad det beror på. Det finns många förklaringar, och en hel del ideologiska slutsatser.

Om du frågar mig privat så tror jag att rejäl återregleringen av finansmarknader är kärnan av lösningen. Återinförd arvskatt för de rika är också värt att fundera på.



Lars Ljunggren: Krasst ekonomiskt; Tål marknadsekonomin att få människor äger så mycket?
Tino Sanandaji, politikforskare: Ja. Men marknadsekonomins politiska legitimitet kommer inte att överleva om det fortsätter ytterligare några decenier.


Per: Om kapitalvinster är en av huvudorsakerna till växande inkomstklyftor innebär en rejäl börskrasch att vi får ett jämlikare men fattigare Sverige?
Jesper Roine, nationalekonom: Historiskt sett och även mellan länder har detta varit sant men (som Tino påpekat) verkar den senaste krisen inte ha haft en lika stor ”utjämnande effekt. Det finns en viss dipp precis i samband med börsnedgången och åren efter men sen har toppen återhämtat sig snabbt.



Mikael: Vad ska vi göra, för att komma tillrätta med ”problemet”??
Kenneth Nelson, sociolog: Tyvärr är det ingen som sitter inne med det svaret. En viktig faktor som betonas inom forskningen är sk social invistering, vilket innebär att samhället bör satsa på utbildning över hela livscykeln, god sjukvård, familjepolitik etc.

Vilma: Hur påverkar friskolorna segrationen utbildningsmässigt , hälsomässigt och ekenomiskt?
Jens Ergon, reporter SVT Vetenskap: Hälsomässigt och ekonomiskt vet jag inte. Men när det gäller de växande skillnaderna mellan skolor så är det nog många forskare som delar Bo Malmbergs uppfattning att friskolorna och det fria skolvalet bidragit till dessa. Däremot pågår en intensiv forskning kring om såväl det fria skolvalet, friskolorna eller vinstdriften också kan ha haft en påverkan på de sjunkande resultaten för svenska elever generellt vid internationella jämförelser.

Lars Rudström: Bo Burström: Varför har vi så många ”låginkomsttagere” idag I Sverige?
Bo Burström, folkhälsovetare: Jag är inte den bäste att besvara detta, men mycket av de ökade inkomstskillnaderna beror på att de som har hög lön och arbete genom inkomstökningar och minskad skatt har dragit ifrån inkomsterna för de som inte försörjer sig genom arbete utan genom bidrag. Dessa bidrag har minskat i värde över de senaste 20 åren. Alltså har gapet ökat.

Fia: Finns det något samband mellan ökade klyftor och fler ensamstående med barn och fler ensamhushåll? Var klyftorna mindre då familjen var kärnan i samhället.?
Kenneth Nelson, sociolog: Det vet jag inte så här på rak arm. Dock är det ett faktum att ”nya” familjebildningsmönster ställer traditionell socialpolitik inför nya utmaningar.

Anders: Hejsan! Jag har en fråga angående klyftorna som allt blir större! Jag undrar om man kan påstå att det beror på den nuvarande regeringen? Har regeringen medvetet eller omedvetet orsakat detta och styrt mot detta?
Jesper Roine, nationalekonom: Det är definitivt så att politiska beslut kan påverka utveckling men det är viktigt att notera att utvecklingens stora drag pågått under en lång period, under både höger och vänster regeringar.

Nadja C Martinsson: Vad är det viktigaste vi som enskilda individer kan göra för att hejda denna hemska utveckling?
Kenneth Nelson, sociolog: Det är som sagt svårt att säga. Som enskild individ är det få förunnat att direkt kunna påverka samhällsutvecklingen. Genom mer diskussion och debatt kan vi dock väcka frågor som har med livschanser, jämlikhet och fattigdom att göra. Här kan vi alla bidra.

Anders Ottosson: att inkomstklyftor och utbildningsnivåger skillnader i medellivslängd, kan vi gu tyvär konstatera, Men en viktig fråga, som jag saknade svar på. Var det också skillnad i dödsorsak-er. Och vilka Dödsorsaker var mest avgörande för förändringarna i medellivslängd?
Bo Burström, folkhälsovetare: Det mesta av den högre dödligheten orsakas av de sjukdomar som står för flest dödsfall (hjärtkärlsjukdomar, cancer osv), som drabbar personer tidigare i livet bland låginkomsttagare. Därtill kommer andra dödsfall som betingas av olycksfall, skador osv.

Lars Rudström: Kenneth! Om ni inte har en bra lösning, varför forska?
Kenneth Nelson, sociolog: Snarare tvärt om. Om vi hade en lösning hade vi inte behövt forska.

kvinna 55: Kan man på grund av stress om sin ekonomi utveckla alvarliga sjukdomar så som hjärta kärlsjukdomar och eller andra sjukdomar och i så fall Vad gör stats makterna i Sverige för att förhindra detta idag?
Bo Burström, folkhälsovetare: Det finns vetenskapliga studier som stödjer att ekonomisk stress och oro kan bidra till t ex hjärtkärlsjukdomar. Detta är inte föremål för några särskilda åtgärder från staten, såvitt jag känner till.

Jesper: Tino, jag är förvånad att du som liberal förespråkar återreglering av finansmarknaden. Menar du att det skulle gynna ekonomin i sin helhet?
Tino Sanandaji, politikforskare:

Ja. Allt fler liberala nationalekonomer, inklusive på University of Chicago, har kommit till denna slutsats sedan finanskrisen 2007/2008. Liberal nationalekonomi bör vara faktadriven, inte driven av dogmer.


Finanssektorn i USA har ökat sin andel av ekonomin från ca 2-3% till nästan 10%. Det finns få belägg på att ökad spekulation skapat stora värden. I Det har däremot skapat enorm makroekonomisk instabilitet.


Vissa liberaler menar även att finanssektorns ohälsosamma tendenser är ett resultat av att centralbanker och statens garantier, och därför inte en reflektion av en sann marknadsekonomi.



Jörgen.: Vad innebär den ökande globaliseringen för utmaningar och möjligheter för att minska klyftorna i samhället?
Jesper Roine, nationalekonom: Vad gäller globalisering tror jag att det är viktigt att inse att den är beroende av både teknologiska förändringar och politiska beslut (och därmed ett folkligt stöd). Globalisering är nästan definitionsmässigt en mäktig kraft för att förbättra allas våra liv men för att alla parter fortsatt ska stödja globalisering (och frihandel och teknologisk utveckling som leder till omvandlingstryck etc) så måste vi också finna sätt på vilka vi lyckas dela vinsterna av dessa processer på ett sätt som alla finner acceptabelt.


Anna: Angående PISA-skolresultat så står det i rapporten att infödda svenskar har 501 (medel i PISA är 500) i resultat medan utlandsfödda har så dåligt som 417. Genomsnittet blir då under medel 491. Varför sägs det inte ett ord om denna orsak till låga resultat, varför mörkas detta i media då det är en klar förklaring som alla som läser rapporten kan se? Varför denna mörkläggning? (Ni är flera som svarar och jag har skickat in denna fråga flera ggr sen chatten började, varför svarar ni inte?)
Kenneth Nelson, sociolog: Jag är ingen expert på PISA. En viktig fråga är dock om utrikes födda barn presterar bättre i ett mer jämlikt samhälle.

Stella: Vad är bästa lösningen? Skulle revolution vara ett alternativ som fungerar?
Kenneth Nelson, sociolog: Revolution är nog inget bra alternativ, men att medvetandegöra de skillnader i livschanser som finns och föra ett öppen diskussion utifrån dessa fakta är en bra början.

Carl Johan Cronstedt: Vi ser att framförallt att utbildning medför olika livslängd. Det är klart att de med högre utbildning har högre inkomst och därför väljer att bo på mer attraktiva ställen. Vad säger statistiken om livslängd mellan personer med samma utbildning men olika förmögenhet? Är det där skillnad var de bor?
Bo Burström, folkhälsovetare:

Som du säger sammanfaller ofta hög utbildning, hög inkomst och att man bor i attraktiva områden. Förmögenhet hänger också samman med det. Jag känner inte till studier som kunnat särskilja effekten av respektive faktor.



Turk28: Invandring och flyktigspolitik nämns inte i programmet. Hur hänger det ihop med att arbetarklassens trygghetsnöt urholkats?
Jens Ergon, reporter SVT Vetenskap:

Så vitt jag kan förstå forskningens rön så hänger det inte ihop alls. Däremot tillhör utlandsfödda en av de grupper som drabbats av tuffare arbetsmarknad, växande klyftor och ökad relativ fattigdom.



Stina: Varför ska jag betala så hög skatt när jag inte ens har råd äta mat varje dag? än mindre få hjälp från soc? Vart går min skatt igentligen? Sjukt samhälle där girigheten regerar!

Ludvig: Varför har de ekonomiska skillnaderna ökat så mycket i Sverige de senaste 20 åren?
Tino Sanandaji, politikforskare: Ingen vet exakt.
En orsak är att de låga nivåer Sverige uppnådde några år runt 1980 var extrema. De rikas inkomstandel i Sverige i början av 1980-talet var 4%, vilket enligt Piketty var lägre än det då var i kommunist-kina!
Ökade löner för höginkomsttagare är en delförklaring. En kanske ännu viktigare förklaring är att tillgångspriser på börsen och fastighetsvärden har ökat dramatiskt. Det har främst gått till de som ägde dessa tillgångar.
Man bör heller inte glömma ojämlikheten på botten. För topp 1% är utveckling i finansvärlden och kapitalet viktigast. För att förstå vad som händer på botten är dessa förklaringar inte lika viktiga. Gapet i humankapital mellan låginkomsttagare och höginkomsttagare har ökat. Globalisering och teknologi har slagit ut enkla jobb och pressat ned löner.



Erland: Är det korrekt uppfattat att klyftorna i sig leder till ohälsa för de fattigare, så att fattiga i ett samhälle med stora klyftor har sämre hälsa än lika fattiga (i absoluta termer) i ett samhälle med små klyftor?
Bo Burström, folkhälsovetare: Internationella studier av bl a Richard Wilkinson (som intervjuades i programmet) har hävdat att hälsan både bland fattiga och rika påverkas negativt i samhällen med större än med mindre klyftor. Länder med hög ekonomisk ojämlikhet har också mer våldsskador. De flesta menar nog, som du säger, att fattiga i ett samhälle med stora klyftor har sämre hälsa än fattiga i ett samhälle med små klyftor.

Anna: Angående PISA-skolresultat så står det i rapporten att infödda svenskar har 501 (medel i PISA är 500) i resultat medan utlandsfödda har så dåligt som 417. Genomsnittet blir då under medel 491. Varför sägs det inte ett ord om denna orsak till låga resultat, varför mörkas detta i media då det är en klar förklaring som alla som läser rapporten kan se? Varför denna mörkläggning? (Ni är flera som svarar och jag har skickat in denna fråga flera ggr sen chatten började, varför svarar ni inte?)
Jens Ergon, reporter SVT Vetenskap: Ingen mörkläggning pågår. Inga forskare jag känner till tror att det du tar upp – fler utlandsfödda om jag tolkar dig rätt – är en förklaring.

Mikaela: Hej. Ni nämner att borttagning av förmögenhetsskatten är en orsak till ökade klyftor. Björklund menar på att förmögenhetsskatten driver bort våra företagare från Sverige? Vad säger ni? Skulle detta kunna regleras i EU?
Tino Sanandaji, politikforskare:

Björklund har rätt om detta. Ca en tredjedel av Sveriges miljardärer bor redan i utlandet, vilket är en mycket hög andel. Att Sverige hållit skatten på kaital nere beror främst för oro för att de rika ska flytta. Internationell sammarbete har redan gjort det svårare att gömma pengar.

Björklund har också rätt om att företagande är en produktiv grupp som inte bör drivas ur landet. Företagare var nästan inte med i programmet, men majoriten av världens dollar-miljardärer är inte arvingar eller VD-var, utan företagare som grundat nya företag.



Annica: Hur kommer det sig att SVT valt bara manliga ”experter”?
moderator: Hej! Vi har valt de som kunde ställa upp och som vi bedömer kan sitt ämne riktigt bra – men visst du har en mycket bra poäng och vi försöker alltid tänka efter innan vi väljer vilka experter eller intervjupersoner vi använder. Tack för den relevanta frågan. /Niklas Z, Moderator

Kristina: Kan skillnaden i medellivslängd påverkad av att vi har fler människor från andra länder med kortare livslängd med sig i bagaget och bor i dessa förorter med lägre livslängd?
Bo Burström, folkhälsovetare: Det skulle kunna vara en möjlig faktor, dock motverkas det av att personer som kommer från andra länder ofta har bättre hälsa än genomsnittet i de land man lämnat. Arbetskraftsinvandrare är ett exempel på detta. Dock kan vissa saker som t ex flyktingar utsatts för medföra sjukdom, sämre hälsa och risk för död. Men svenskfödda i förorter med kortare livslängd har högre dödlighet och kortare livslängd.

J: Går det att öka beskattningen på kapital som Piketty föreslår? Kapital är ju dels en lättrörlig skattebas som gärna försvinner utomlands och dessutom vill man väl utforma ett skattesystem som skapar incitament för entreprenörskap och produktivitetsutveckling?
Jesper Roine, nationalekonom: Det är klart att det är en utmaning för (national)staten att beskatta kapital och det är n faktor som ofta förs fram speciellt i den svenska debatten (med goda skäl givet våra historiska erfarenheter av att kapital lämnat landet). Samtidigt sker sammarbeten mellan länder i allt högre utsträckning som försöker komma till rätta med avarter som rent skattefusk genom att allt fler länder utbyter information sinsemellan. Det är klart att man måste hitta en balansgång mellan att bibehålla incitament för produktiva investeringar och entreprenörskap, men dettsamma kan sägas om vikten av att skapa incitament till arbete. Det verkar t ex inte rimligt att skattebördan mellan kapital och arbete baseras på antaganden att kapital är flyktigt medan arbetskraft inte är det.

Björn: Skulle inte många av de sjukdomar som arbetslösa och sjukskrivna får, minska om vi införde en basinkomst?
Kenneth Nelson, sociolog: Jag är inte så säker på det. Generellt brukar offentliga system som bygger på en enhetlig princip, dvs alla får ett belopp som är lika stort i absoluta tal, ge ganska blygsamma ersättningar, ofta långt under etablerade fattigdomsstreck.

Daniel Lindberg: Tino: Kan inte ökningen av den ekonomiska skillnaden i Sverige bero på en avtagande effekt efter andra världskriget, något som gjorde att vår industri gick på högvarv ett bra tag?
Tino Sanandaji, politikforskare: Det är säkert en delförklaring.


Medicinare: Har någon tittat på barnens utveckling i de ekonomiska bottenskikten? Finns någon tendens till att man automatiskt ”ärver” livslängd/översjuklighet och eller får sämre mental hälsa? Vi är några som fick chansen att göra klassresa tidigare tack vare samhällsstöd på olika sätt. Lika illa med den utvecklingen som med allt annat ni rapporterade om?
Bo Burström, folkhälsovetare: I viss mån finns fortfarande ett ”socialt arv” som du beskriver. Vilket genomslag detta får på hälsan längre fram beror nog i alla fall till en del på hur förskola, skola och andra stödinstanser förmår ”buffra” effekterna av ekonomiska svårigheter i familjen. Om dessa instanser inte fungerar optimalt blir ju inte effekten optimal heller.

Oliver OKane: Finns det några fördelar med en ökning mellan rika och fattiga i Sverige?
Tino Sanandaji, politikforskare: På sätt och vis. Om ojämlikhet hålls nere genom politik som skadar ekonomin (tex. höga skatter) så kan det vara bra för ekonomin att skatter sänks och ojämlikheten ökar. Ojämlikhet som beror på entreprenörer som skapar extremt värdefulla företag och som över tid skänker bort stora delar av sin förmögenhet är heller inte nödvändigtvis dåligt. Bill Gates och liknande rika utgör en stor del av de rika, så de produktiva rika här är inte bara en litten grupp som man lyfter fram för att legitimera ojämlikhet.


Ludvig: Varför har de ekonomiska skillnaderna ökat så mycket i Sverige de senaste 20 åren?
Jesper Roine, nationalekonom: Det finns väldigt många möjliga förklaringar till detta, men en intressant aspekt i data är att det inte verkar drivas i huvudsak av ökade löneskillnader utan i skillnader i kapitalinkomster (och i realiserade kapitalvinster). I vilken mån dessa i självaverket är på olika sätt är kopplade till arbete är svårare att säga. Markus Jäntti och Anders Björklund har skrivit en utmärkt bok om utvecklingen och dess komponeneter
http://www.sns.se/forlag/sns-valfardsrapport-2011-inkomstfordelningen-i-sverige


Johan: Varför belyser inte politikerna detta ämne mycket mer?
Tino Sanandaji, politikforskare:

Den här frågan kommer att bli viktigt. Ojämlikhet diskuteras inte så mycket under en lång period då ojämlikhet var låg, och andra problem som låg tillväxt dominerade diskursen.


Sen är det så att man heller inte bör okritiskt acceptera alla domedagsprofetior om ojämlikhet. Det finns överdrifter.



carl: I programmet visar de att utbildning har stor påverkan hur vårt samhället mår. Vad för typ av utbildning har man tittat på? Menar de ju längre tid vi tillbringar vid just ”skolbänken” desto bättre?
Jens Ergon, reporter SVT Vetenskap:

Bo Burström kan säkert svara bättre på det här. Men grovt sett har tycks utbildningsnivå vara den mest avgörande faktorn för människors hälsochanser, exempelvis förväntad livslängd. Förväntad livslängd ökar från grundskola, gymnasium till universitetsutbildning. Jag tror till och med att det har visat sig att folk med doktorshatt lever längre än dem med enbart universitetsutbildning. En förklaring till varför utbildning har så stor betydelse är att det ger utslag under hela livet (i arbete och möjligheter etc), medan exempelvis faktorer som inkomst kan förändras snabbt.



Filosofen: Om en av de faktorer som styr ohälsa är stressen över att inte kunna påverka sin egen livssituation, hur är/var det då i kommunistiskt styrda länder? Var de mer jämlika ur hälsosynpunkt? Och var det isåfall bra eller dåligt?
Bo Burström, folkhälsovetare: Det är svårt att veta, eftersom vi inte har tillförlitliga data. Men ett land som Kuba har mycket goda resultat vad gäller låga nivåer av spädbarnsdödlighet. Under andra världskriget ransonerades mat i många länder – i Storbritannien resulterade detta i mindre sociala skillnader i barns hälsa.
Annan forskning visar att stress för att bli befordrad också kan vara negativ för hälsa, t ex en studie bland amerikanska militärer. Svårt alltså med ett entydigt svar.

M.G.: Är klimatet för innovationer och utveckling bra i Sverige just nu? om vi ser t,ex, de första åren av ångmaskiner eller datorns inträde på marknaden som extremt goda förutsättningar för utveckling. Kan vi sänka skatter och lugnt vänta oss en explosion av utveckling och uppfinningar?
Tino Sanandaji, politikforskare:

Sverige har historisk varit ett av världens mest innovativa länder. Sverige har även idag bra förutsättningar för innovation. Trots detta skapas få nya storföretag. Jag tror att en viktig förklaring är höga skatter på de som skapar nytt kapital, kombinerad med låg skatt på de som redan äger gammal kapital.
Det faktum att ärvda förmögenheter bland överklassen har ökat i värde och beskattas med 0% skatt hjälper inte företagare. Det är ”fel” grupp som har låg skatt.

Sänkt skatt på företagare kan leda till att Sverige kapitaliserar ekonomisk på de tekniska innovationer som redan skapas här, men som inte skapar stora värden för landet.



Ulf Elvestedt: Djupa sociala klyftor av ondo. Innebär det att det bästa samhället inte har några klyftor alls?
Kenneth Nelson, sociolog: Alla samhällen präglas av någon form av social stratifiering och ett helt jämlikt samhäller är nog närmast att betrakta som en utopi.

cia: cia till bo; det nämndes stress och svårt att hantera och planera och att möjligheterna att styra sitt liv är minimala som ger ohälsa, samt att det för dessa finns väldigt lite vård eller samtalskontakter, det skulle ju också behöva ekonomer med goda råd till dessa familjer, familjer med dålig ekonomi kan ju inte ens betala någon för att kunna rädda familjehemmet eller 5 barns mammans lägenhet. de med psykiska ohälsa har väldigt lite stöd från samhället.
Bo Burström, folkhälsovetare: Jag håller med – stress pga ekonomisk oro och mindre möjligheter att planera och styra sitt liv påverkar hälsan negativt. Vården är inte optimalt organiserad för det. Jag tror också att ekonomisk rådgivning skulle vara positivt.

Thomas: Definiera höginkomsttagare. Var går gränsen i årsinkomst för att bli kallad det? Jag tjänar 500.000 kr om året före skatt och lever ett Svenssonliv. Inget märkvärdigt, enligt min egen känsla. På jobbet blev jag erbjuden pensionsplanering och plötsligt insåg jag att jag hade passerat ett antal gränser för när jag inte hade någon nytta av min ”höga” inkomst. Jag fick t ex inte tillgodoräkna mig all lön i pensionsavseende och som sjukpenninggrundande inkomst. Hade aldrig tidigare tänkt tanken att jag var höginkomsttagare, men efter rådgivningen fick jag en annan känsla genom de olika ”kreativa” lösningar som fans för mig. Så var går egentligen gränsen för att vara höginkomsttagare i er undersökning?
Jens Ergon, reporter SVT Vetenskap:

Vi har inte satt någon sådan gräns i programmet. Däremot har inkomstgrupperna delats in i de tio procenten med lägst inkomster, medianinkomsttagare, de tio procenten med högst inkomster samt procenten med allra högst inkomster.



Ingegerd: Det är väl inte så att alla ”enkla” jobb försvunnit genom att de automatiserats. Många sådana jobb har väl helt enkelt ”utlokaliserats” till länder med billig arbetskraft som t ex Bangladesh. Vad får det för konsekvenser på längre sikt för företag och medborgare när delar av produktionskedjan försvinner till andra länder? Jag tänker på kunnande/feed back/utveckling av företaget och på skapande av arbetstillfällen.
Tino Sanandaji, politikforskare: Det pressar ned lågavlönades löner och ökar arbetslösheten. Globalisering har varit gynnsam överlag, men har också ökat ojämlikheter.


Ulf Elvestedt: Djupa sociala klyftor av ondo. Innebär det att det bästa samhället inte har några klyftor alls?
Jesper Roine, nationalekonom: Det har jag svårt att se. Det handlar om att hitta en balans mellan de positiva incitamenten som ett visst mått av skillnader i utfall ger (det ska löna sig att arbeta, utbilda sig, starta företag etc) och de negativa aspekterna av stora skillnader. Speciellt gäller detta över generationer.

Göran: Vad anser ni vara orsaken till att trygghetssystemen har urholkats att de inte längre fyller sin funktion
Kenneth Nelson, sociolog: Framförallt är det inkomsttaken som inte följt lönernas utveckling (socialförsäkringarna). Sedan har det skett vissa förändringar avseende kvalificeringsvillkor och dylikt. När det gäller försörjningsstödet uppräknas det vanligtvis mot prisutvecklingen. Givet att vi har ekonomisk tillväxt ökar lönerna generellt snabbare än priserna.

Arbetsförmedlare: Jag har jobbat som arbetsförmedlare i 30 år, och märker att de jag träffar har allt större behov av hjälp. Många kommer allt längre från arbetsmarknaden, behöver någon att prata med, hjälpa till med ansökningar, skaffa e-postadress och mycket annat. Jag jobbar gratis flera timmar bara för att hinna lyssna lite som jag gjorde bara för ca 3 år sedan. Det är väldigt kämpigt att ständigt påminna om att arbetssökandet borde varit bättre. Allt fler jag träffar, år jag bokar telefontolk till. Nya frågor kommer fram, som behöver besvaras innan jag kan börja med min information. Ofta hinner jag inte med det som skulle sagts, och får boka ny tid. Ska vi få ut dessa personer på arbetsmarknaden behövs praktikplatser och arbetsledning för dessa personer. Jag kan känna en oro, att det kan ta 1 – 2 generationer om inte dessa personer får praktik/arbete. Det måste till mer personal till förskola, skola, vård och andra platser där våra nya svenskar kommer. Jag kommer tyvärr fortsätta arbeta gratis, för att hinna/orka prata med de personer jag träffar. Jag skulle mycket hellre gå hem till förskola, eller läsa en bok.

Oliver OKane: Vad är enligt er den bästa vägen att gå för att minska klyftorna i samhället, ökade skatter för att få in pengar till välfärden? Eller att minska/ha kvar samma skatter som idag för att Sverige som land skall behålla företagare/höginkomsttagare?
Kenneth Nelson, sociolog: ”Normala” företagare/inkomsttagare är ganska trögrörliga. En väl fungerande välfärdsstat kan också ha ett produktivt värde och bidra till en högutbildad och flexibel arbetskraft.

Anders2: Tino, tycker du att det är ok med välgörenhet från de ”rika” och att deras välvilja är rätt väg att lösa problemen med ojämlikheterna?
Tino Sanandaji, politikforskare: De rikas välgörenhet är extremt viktig i de länder som har utvecklat kulturen. Bill Gates och Warren Buffet har redan lovat att skänka bort nästan all sin förmögenhet. Mer än hundra miljardärer har lovat att skänka bort hälften.
Arvskattedata visar att Amerikanska miljardärer skänker bort ungefär lika mycket som de lämnar över till sina barn. Filantropi handlar inte om att de rika ska ersätta socialbidrag och fattighjälp, funktioner som bör skötas av den offentliga sektorn. De rikas filantropi handlar till stor del om att skänka till universitet, kultur, forskning och till u-länder.



Trött 60taggare...: Kan du Bo Burström svara på min fråga om tandhälsovården som jag ställde tidigare? Vore tacksam för svar! trött 60 taggare!
Bo Burström, folkhälsovetare: Jag kan inte hitta din tidigare fråga – jag svarade tidigare på en fråga att dåliga tänder kan bidra till sämre kroppslig hälsa i övrigt, bland annat genom att man kan få allvarliga infektioner på andra håll i kroppen. Tandhälsovården omfattar framför allt barn, man ser stora skillnader mellan befolkningen i olika områden i t ex andelen barn som är helt fria från karies vid 19 års ålder (skillnader finns också vid 3 års ålder, men mycket mindre vid tidig ålder – det är alltså något som utvecklas under uppväxten).

Bo Sjöblom: I detta program liksom i liknande visar man ofta fram ensamstående mammor som har problem med ekonomin. Var finns papporna till barnen och vad hjälper dom till med för att stötta ekonomiskt de barn man har satt till världen??? Aldrig med ett ord nämns papporna, för de finns väl förmodar jag, Alla kvinnor är väl inte konstbefruktade? Detta kanske är en ovesäntlig ickefråga i det stora hela! / Mvh
Jens Ergon, reporter SVT Vetenskap:

Det är förvisso en god fråga. Ett svar till varför det ibland kan kännas som om man inte får reda på allt i sådana här exempel är att det helt enkelt inte finns plats i programmen. Ett annat är av respekt för de som medverkar. Det kräver stort mod att delta i TV och berätta att man har det knapert. Då väljer journalisterna ofta att inte exponera familjerna mer än nödvändigt.



Robert: Tino: du skriver ”de produktiva rika” men det är väl deras kapital som sätts i arbete och skillnaden ligger snarare i hur framgångsrik allokeringen är? Kapital är i arbete oavsett hur det är placerat och oavsett vem som äger det. När du beskriver entreprenörer så är det väl snarare processen att ansamla kapital och inte att behålla ägandet som kännetecknar dessa. Det kapital de har ansamlat blir väl inte mindre produktivt med tiden?
Tino Sanandaji, politikforskare:

Jag håller absolut inte med.

Steve Jobs och Bill Gates (för att ta populära och representativa exempel) startade sina företag utan kapital. All värde som skapades i dessa företag är därför i grunden avkastningen på kunskap och arbete. Det kapital som företagen byggde upp skapades under resans gång genom arbete.



Fredrik: De relativa skillnader i ekonomi och hälsa har ökat. Hur har de absoluta talen påverkats. (kan väl inte vara så känslig fråga?)
Tino Sanandaji, politikforskare: I absoluta tal har alla grupper fått det bättre i term av hälsa och inkomst.


Niklas Löfgren: Varför vill ni inte svara på hur ni resonerat er fram till att försäkringarnas uteblivna takethöjningar drabbat de fattiga så de har blivit fattigare? Detta är ju inte riktigt sanning eller hur? Hur har försäkringarna urholkats så att de fattigaste blivit fattigare och behöver matkassar trots att de arbetar förklara gärna.
Kenneth Nelson, sociolog: Inkomsttaken är en faktor som urholkad värder av ersättningar och bidrag, relativt lönernas utveckling. Därvidlag har du en poäng. Dock har det skett vissa andra förändringar i våra transfereringssystem som i vissa fall har gjort det svårare att få eller bibehålla ersärrningar och bidrag, särskilt för långtidssarbetslösa och långvarigt sjuka.

Björn: Hur stora kan klyftorna bli innan samhället bryter samman? Kan man dra paralleller med vad hände med Rom eller andra civilisationer som gått under?
Jesper Roine, nationalekonom: Detta är onekligen en närmast evig fråga (Platon hade ideer om vilken relation mellan fattig och rik som var hållbar, Marx såg uppror bland arbetare som en naturlig följd av de ökande klyftorna, etc.). En fråga som väckt mycket uppmärksamhet och diskuterats främst i USA (där pengar spelar en större roll i politiken) är i vilken utsträckning stor koncentration sätter demokratin ur spel genom att starka intressen kan påverka den förda politiken och därigenom få större fördelar etc.

Ekonom: Hur har bottenskiktet förändrats över tiden, eller med andra ord, hur har den disponibla inkomsten för de som ligger i de lägsta skikten förändrats över tiden?
Kenneth Nelson, sociolog: Den har varit tämligen stabil när hänsyn tas till inflation, åtminstonde i jämförelse med utvecklingen i de högre inkomstskikten.

Ann: Är kvinnor automatiskt förlorare även här? Jag trodde kvinnor lever längre än män? Men vi har ju oftare lägre utbildning och tjänar mindre. Hur hänger det ihop? Skulle vi leva längre i ett mer jämlikt samhälle?
Bo Burström, folkhälsovetare: Kvinnor lever längre än män – så är det i nästan alla samhällen (utom där kvinnor diskrimineras). Orsakerna till detta diskuteras ofta – en sak som förs fram är att mäns levnadsvanor och riskbeteende ger högre dödlighet. Kvinnor utsätter sig i mindre utsträckning för risker också i trafik. Meningarna går isär om huruvida ökad jämlikhet medför längre livslängd – det finns inte så många studier som bekräftar detta, även om man kan tänka att det borde vara så.

Fredrik: De relativa skillnader i ekonomi och hälsa har ökat. Hur har de absoluta talen påverkats. (kan väl inte vara så känslig fråga?)
Jesper Roine, nationalekonom: I absoluta tal har de flesta fått det bättre men, som visades i programmet (av Michael Förster från OECD) så har de i botten av fördelningen fått mycket små realinkomstökningar. Dessa grafer visade absoluta tal, inte relativa

carl: Till Tino: Jag arbetar dagligen med att flytta svenska arbetstillfällen till indien / numera Afrika. Det påskyndar skillnaderna med tusentals arbetstillfällen per år i sverige. Dessutom – de nyutbildade indiska resurserna slutar inom två år, går till indiska företag, som nu håller på att konkurrera ut oss. Gör Globalisering att företag växer snabbare än vad som egentligen är nyttigt? Finns det några som propagerar/överväger regleringar av arbetskraft eller tror alla på att marknaden skall sköta det på ett sätt som gagnar våra samhällen?
Tino Sanandaji, politikforskare: Det du beskriver är sant, men det har även fördelar för Sverige genom handel. Dessutom är det tveksamt om vi ska stoppa Indiens utveckling i jämlikhetens namn. Om Indiens fattiga tar sig genom väst kunskap sprider sig dit så kommer mänsklighetens ojämlikhet att minska. Intressant nog har global ojämlikhet sjunkit. Det är inom länder ojämlikhet har ökat. Den reducerade ojämlikheten av att fattiga länder kommit i kap har varit större än ökningen av ojämlikhet inom länderna.



A: Jag har skrivit 3 gånger nu utan att få svar och jag förstår fortfarande inte varför de som ligger på toppen påverkar de fattiga till att bli ännu fattigare? Och vad skulle hända om alla var välutbildade och låg på toppen? Det är de fattiga som behöver bli rikare och det är väl i de allra flesta fall de själva som kan styra över det? Hur har andra som legat i botten senare hamnat på toppen? Inte av socialbidrag iallafall
Kenneth Nelson, sociolog: Andelen personer som tar sig från botten till toppen är försvinnande låg, även i USA.

Malin: Kan man påstå att Grekland nu fått minskade klyftor mellan rika o fattiga när hela landet näst intill kollapsat ekonomiskt?
Tino Sanandaji, politikforskare: De här forskarnätverket har inte data för Grekland. Överlag har du rätt, inget sänkte ojämlikheten mer än andra världskriget enligt Piketty, det betyder inte att det var positiv.


Enastående mamma/psykolog: Som ensamstående mor till 2 barn har jag vandrat från att vara lågavlönad i princip utfattig i perioder till att genomgå en lång utbildning och är numera psykolog, i vilket annat land skulle jag fått den möjligheten?
Bo Burström, folkhälsovetare: Det är ju alldeles utmärkt att detta gått att genomföra – troligen bl a pga subventionerad förskola och kostnadsfri högre utbildning. De övriga skandinaviska länderna har ju liknande förhållanden, men i t ex Storbritannien skulle det inte varit lätt.

Kalle: Klyftorna beror på den stora invandringen som slår sönder vårt välfärdssamhälle.. varför görs inget åt invandringen?
Kenneth Nelson, sociolog: Jag är inte så säker på att invandringen är roten till de förändringar som gjort i våra välfärdsprogram. På lite längre sikt är nog en ökad invandring nödvändig för att klara de demografiska förändringarna mot en åldrande befolkning.

Karl-Erik: Till Jens. Har svårt att tro att socialvårdens krav är så hårda att människor ovanför dessa krav måste få hjälp av privata organisationer. Ni måste säga något om dessa villkor, inkomstgränser och utgifter. Det saknades i programmet.
Jens Ergon, reporter SVT Vetenskap: Jag tror att Kenneth Nelson bättre kan svara på din fråga om nivåerna för försörjningsstöd idag. Som vi visade i programet har de i praktiken sänkts alltmer sedan 90-talet, och ligger i dagsläget om jag minns rätt runt 45 procent av en genomsnittlig industriarbetarlön. Den norm som Anna-Karin Olsson talar om för henne och sin son, som hon kom några hundralappar över, låg på drygt 12.000 kr. Min bild, när jag talat med forskare och de som arbetar inom de sociala myndigheterna, är att den här typen av fall blivit allt vanligare. Pressen på exempelvis försörjningsstöd har blivit allt större, både beroende på hög arbetslöshet, växande relativ fattigdom och att nivåerna för sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring i praktiken sänkts under lång tid.


Kenneth Nelson, sociolog: Till Karl-Erik, socialtjänstens krav skiljer sig ofta mellan kommuner. Dock är kraven generellt ganska hårda i Sverige, då du skall ha uttömt alla andra möjligheter till försörjning, inklusive realisering av eventuella tillgångar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer