Måndagen den 30 oktober ägnades Vetenskapens värld åt genmodifierade djur och grödor. Gentekniken väcker många etiska och miljömässiga frågor.

SVT Vetenskap samlade några av landets ledande experter inom området i en chatt. Många tv-tittare passade på att ställa sina frågor efter programmet.

Det här är experterna:

Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet, med lång erfarenhet av forskning inom växtbioteknik.

Lagade i augusti 2016 det som kanske var världens första middag med en CRISPR-modifierad växt.

Carl-Johan Lagerkvist, professor i företagsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Han forskar inom konsumtion, matsäkerhet och hållbart jordbruk.

Har funderat kring konsumenters inställning till bioteknik ända sedan 1990-talet, när han tog del av en studie från USA som visade att omkring 30 procent av de som svarade trodde att GMO-tomater innehöll gener, medan resten trodde att så inte var fallet.

Marie Nyman, kanslichef för Gentekniknämnden, en statlig förvaltningsmyndighet som bevakar genteknikens utveckling. Marie Nyman har en internationell överblick över genteknikens utveckling och användningen av genmodifierade grödor.

En av de första växter som hon som forskare genmodifierade var jordgubbe.

Lotta Rydhmer, professor i husdjurgenetik, forskar inom avel för hållbar produktion vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

År 1994 höll hon för första gången en genetiskt modifierad mus i sin hand. Den såg ut precis som andra möss, bara större.

Läs hela chatten här:

Le Dalahäst: När man har kunskapen till att ta bort dålig DNA från människor som kan utlösas till sjukdomar osv tror ni det kommer bli det normala att göra på barn innan dem föds för att nå nästa steg i evolutionen och där med bli starkare. På samma sätt vi gör nu med växter att vi genmodifierar dem för att få bättre produkter, eller tror ni istället att vi låter människan vara men ändra allt runt omkring oss?

Stefan Jansson: Svårt att veta hur det kan bli i framtiden för människa, man måste komma ihåg att det som krävs är att man vet exakt vilka ändringar man skulle behöva gära för att något skall bli ”bättre”. Det som ligger nära till hand är att ”rätta till fel”, d v s att kunna bota ärftliga sjukdomar. Det är  mycket svårare att förbättra något som inte är ”fel”, t ex att få någon att bli intelligentare, längre eller ha bättre bollsinne, dels för att vi har mycket mindre kunskap om precis vilka förändringar som skulle behäva göras men också för att det i allmänhet är svårt att göra något som är bra ännu bättre, det var kanske så bra det kunde bli redan från början.

Vad gäller växter är det enda människan gjort hittills genom tusentals år av omedveten och medveten växtförädling är att stöpa om dem så att de passar bättre att odla på våra åkrar och producera det vi vill, alla grödor som finns är ”evolutionärt sämre” än sina vilda släktingar (det finns inga kulturväxter som blir ogräs) och de kommer de säkert att förbli hur mycket vi än förädlar dem i den riktning vi vill med bättre tekniker

Anne: Är någon av experterna kritisk mot Gmo? Jag är intresserad av att höra båda sidors argument. Hur är det med opartiskheten?

Stefan Jansson: Hej Anne

Det är en bra ambition att vilja höra båda sidors argument. Det blir dock komplicerat i detta fall, forskningen är faktiskt entydig och alla stora forskningsorganisationer i världen är eniga: det finns inga speciella risker med GMO. Så om du med experter som är kritiska mot GMO menar oberoende (d v s som finanseras enbart av skattemedel) forskare är det helt enkelt väldigt svårt att hitta några sådana. Sen finns det förstås massor av människor som uttalar sig kritiskt om GMO, men då har de oftast helt andra utgångspunkter än forskningsresultat. Och i detta fall är det Vetenskapens värld som organiserar detta, och då blir det förstås vetenskapsmän/kvinnor som svarar.

Erik: Hej! Jag förstår att genmodifiering rent teoretiskt skulle kunna vara positivt för djurvälfärd och bidra till ett mer ekologiskt jordbruk, men är det inte mycket mer sannolikt att det blir precis tvärtom? Vårt nuvarande ekonomiska system prioriterar ju ökad effektivitet i produktionen långt högre än dessa värden. Är inte risken att det här bara förstärker rovdriften på djur och natur?Det känns som att de flesta människor skulle behöva modifieras för mer empati för att de potentiellt positiva effekterna av genmodifiering ska realiseras.

Stefan Jansson: Jag tror egentligen inte viklen teknik som använts för att ta fram en växtsort påverkar om den budrar till rovdrift eller inte, det är helt andra saker som avgör det.

Anne: Är någon av experterna kritisk mot Gmo? Jag är intresserad av att höra båda sidors argument. Hur är det med opartiskheten?

Lotta Rydhmer: Jag är medförfattare till en vetenskaplig artikel om genetiskt modifierade djur i lantbruket. Mina arbetskamrater och jag skrev artikeln tillsammans med en husdjursetiker. Idag förekommer det inga genetisk modifierade lantbruksdjur i produktion, men sådana djur finns i flera forskningsprojekt. Det är t ex möjligt att föra över mänskliga genvarianter till kor för att minska risken för juverinflammation. Men det återstår många praktiska och etiska frågor kring varför och hur genetisk modifiering ska inkluderas i storskaliga avelsprogram på djur. Kan vi, behöver vi, och bör vi använda dessa tekniker i kommersiella avelsprogram där lantbruksdjur sprids över världen? Hur stor roll spelar det vilka reproduktionstekniker som behöver användas, hur djur och embryon hanteras, och vilka alternativ finns det? Sådana frågor tror jag att vi ständigt behöver jobba med.

Filosofia: Hej! Jag är intresserad av de etiska argumenten för och emot genetiskt modifierade grödor och djur. Vilka är det starkaste etiska argument för och emot?

Stefan Jansson: Jag brukar när denna fråga kommer upp säga att jag faktiskt inte kan se några etiska argument varken för eller mot genetiskat modifierade grödor, och det gör jag eftersom precis alla etiska argument kan användas för eller emot all den växt- och djurförädling som skett och sker. Tycker man att det är oetiskt att människan skall förändra de arter som finns i naturen, fine, men då kan man inte ha hund eller katt, och inte heller äta nästan någnting av det som finns i en matbutik

Erik: Hej! Jag förstår att genmodifiering rent teoretiskt skulle kunna vara positivt för djurvälfärd och bidra till ett mer ekologiskt jordbruk, men är det inte mycket mer sannolikt att det blir precis tvärtom? Vårt nuvarande ekonomiska system prioriterar ju ökad effektivitet i produktionen långt högre än dessa värden. Är inte risken att det här bara förstärker rovdriften på djur och natur?Det känns som att de flesta människor skulle behöva modifieras för mer empati för att de potentiellt positiva effekterna av genmodifiering ska realiseras.

Lotta Rydhmer: Allt avelsarbete på djur är ett stort ansvarstagande. Genetisk förändring, oavsett metod, kan förbättra djurs välfärd och genetisk förändring kan försämra djurs välfärd. Ett positivt exempel är avel för starkare ben hos grisar, ett negativt exempel är avel för trubbnos hos hundar. I dagens avelsprogram för mjölkkor läggs lika mycket vikt vid hälsa, fruksamhet och god funktion som på mjölkmängd.

Tommy: Blir det inte ett Pandoras ask? Kan mänskligheten verkligen hantera alla möjligheter som uppstår?

Stefan Jansson: Det är alltid svår att veta hur det blir i framtiden, möjligheter är väl bra men jag antar att det du och andra är orliga för ökade risker. Men vetenskapens budskap är glasklart, de inneboende riskerna med genteknik är varken större eller mindre än med annan förädling. Men jordbruket har redan förändrat jorden i grunden, och det kommer förstås att fortsätta med framtida jordbruk

Elvis: Hej, Är inte genmodifiering bara en upphottad version av förädling, som naturen själv ägnat sig åt sedan tidernas begynnelse, och vi människor påskyndat något med kontrollerad korsbefruktning?

Stefan Jansson: Jo, precis, skillnaden är egentligen att det som tidigare bara kunde göras slumpvis kan nu göras ”med flit”

Filosofia: Hej! Jag är intresserad av de etiska argumenten för och emot genetiskt modifierade grödor och djur. Vilka är det starkaste etiska argument för och emot?

Marie Nyman: Hej Filosofia

​Ofta är de etiska argumenten  inte direkt kopplade till själva tekniken.Det kan till exempel röra sig om att man är negativ till grödor som är motståndskraftiga mot ogräsmedel, men det finns även konventionella grödor som har den egenskapen. Myndigheten Gentekniknämnden gör sin etiska bedömning från fall till fall och tar då hänsyn till olika värden som miljövärden, hälsovärden, ekonomiska värden och rättvisa och valfrihet. Om det rör sig om en potatis som är motståndskraftig mot bladmögel/brunröta kan den etiska diskussionen bli helt annorlunda än om det är en sojaböna som är tolerant mot ogräsmedel.

Filosofia: Hej! Jag är intresserad av de etiska argumenten för och emot genetiskt modifierade grödor och djur. Vilka är det starkaste etiska argument för och emot?

Lotta Rydhmer: Jag menar att det kan vara etiskt försvarbart att använda genetisk modifiering för att avla för friska djur som utnyttjar fodret effektivt och har en god reproduktionsförmåga. Största delen av husdjursproduktionens klimat- och miljöpåverkan kommer från foderodlingen. Mer mjölk, kött eller ägg från mindre foder ger klimatsmartare mat. Modern bioteknik som genom-editering kan bli särskilt betydelsefullt för egenskaper som styrs av bara några få gener och där möjligheten att modifiera generna så att djuren blir resistenta skulle leda till bättre djurvälfärd och effektivare produktion. Generellt tycker jag det är viktigare att diskutera etiken kring konsekvenserna av att använda en metod än själva metoden.

Till den etiska diskussionen hör också motivet. Att erbjuda kopior av älskade sällskapsdjur tycker jag vore både oseriöst och oetiskt. En hunds beteende är resultatet av hundens gener uttryckta i den miljö som hunden har vuxit upp i och nu lever i. Mamman och fostermamman och livmodern spelar också roll för hundens utveckling. Även om den klonade hunden är en genetisk kopia med avseende på dess DNA kommer det bli det en ny, annorlunda hund.

Tommy: Blir det inte ett Pandoras ask? Kan mänskligheten verkligen hantera alla möjligheter som uppstår?

Lotta Rydhmer: Att reflektera över syftet med forskningen och hur resultaten ska användas är en del av mitt arbete. Jag tror att tvärvetenskapliga diskussioner och kontakt med olika intressenter gör mig till en bättre forskare. Att ”lägga locket på” är inte att ta ansvar.

Michael: Jag ser på programmet att ett av argumenten för GMO är att det finns så många människor på jorden som behöver maten. Följa man det argumentet så erkänner man inte att befolkningsmängden är ett problem. Om vi inte ser sambandet mellan förbrukad energi och folkmängd får vi problem. När oljan som står för den mesta energin för matproduktionen börjar bli svårare att utvinna spelar ingenting annat någon roll.

Malin Attefall, SVT Vetenskap: Programmet handlar om genförändrad mat i första hand, inte om befolkningstillväxten. Vissa menar att genförändrad mat skulle kunna leda till att maten räcker till fler. Det är den aspekten vi tar upp i programmet den här gången. Om olja ska användas inom jordbruket eller inte är delvis en annan fråga.

Michael: Jag ser på programmet att ett av argumenten för GMO är att det finns så många människor på jorden som behöver maten. Följa man det argumentet så erkänner man inte att befolkningsmängden är ett problem. Om vi inte ser sambandet mellan förbrukad energi och folkmängd får vi problem. När oljan som står för den mesta energin för matproduktionen börjar bli svårare att utvinna spelar ingenting annat någon roll.

Stefan Jansson: Jag själv brukar aldrig använda ”världssvältargumentet” för att det naturligtvis är så att människor inte svälter för att de inte har tilllgång till GMO. Nej, det viktiga är att försöka ta fram växter som när de odlas påverkar miljön mindre, t ex kräver mindre fossil olja, vatten och/eller konstgödsel för att växa, och som dessutom är nyttigare. Mycket av detta finns redan i forskarnas och växtförädlingsföretagens ”byrålådor” men eftersom det finns ett sånt motstånd i stora delar av världen får de inta användas.

Elvis: Hej, Är inte genmodifiering bara en upphottad version av förädling, som naturen själv ägnat sig åt sedan tidernas begynnelse, och vi människor påskyndat något med kontrollerad korsbefruktning?

Marie Nyman: Hej Elvis

​Egentligen har vi människor på olika sätt modifierad vilda växter och djur för våra egna behov i cirka 10 000 år. Vitkål, blomkål, broccoli och brysselkål är till exempel alla samma art och vildkål, som de alla förädlats utifrån, ser helt annorlunda ut. När vi ”tämjt” växterna har vi också gjort de flesta helt beroende av människan.

​Exempelvis blomkål kan ju inte klara sig på egen hand i naturen som vildkålen.Det är samma sak med djur. Våra hundar kommer ju alla från vargen och ingen hundras är den andra lik.

​När man pratar om genmodifiering menar man oftast den teknik där man för in en isolerad DNA-sekvens i arvsmassan på till exempel en växt. Vare sig man för in en potatisgen i potatis eller en bakteriegen i potatis klassas den som en genetiskt modifierad organism som regleras av en EU-gemensam lagstiftning. Huruvida CRISPR leder till en reglerad GMO har diskuterats  inom EU i 10 år utan att något beslut eller ens förslag presenterats. Ledamöterna i den statliga myndigheten Gentekniknämnden fanser att man istället skulle se till egenskapen och vad den kan ha för påverkan på hälsa och miljö än vilken teknik som navänds.

Elvis: Är genmodifiering (kanske den enda kvarvarande) lösningen på antibiotikaresistens, alltså att angripa problemet från andra hållet?

Lotta Rydhmer: Resistens mot antibiotika är ett stort hot mot både människor och husdjur. Genmodifiering kan vara en del av lösningen, men inte alls den enda. Bättre resistens mot infektionssjukdomar ingår i ”det vanliga” avelsarbetet på mjölkkor idag, och det är viktigt att det arbetet fortsätter. Genmodifiering kan bli ett komplement. Det är också nödvändigt att använda antibiotika till djur på ett klokt och ansvarsfullt sätt, och här är variationen mellan länder stor. Svenska bönder tar ett stort ansvar, men det finns fortfarande länder där antibiotika används rutinmässigt i stora mängder.

Mikael: Hej ! Är det någon av experterna som får forskningen betald av Monsanto?

Stefan Jansson: Vi är alla betalda av skattemedel, som alla andra universitetsforskare och myndighetspersoner

Mikael: Hej! Är det någon av experterna som får forskningen betald av Monsanto?

Malin Attefall, SVT Vetenskap: Inte vad jag vet. Alison, husdjurgenetikern, finansieras delvis av amerikanska staten och delvis av Recombinetics, som ju vill undersöka hur väl deras genmanipulerade tjurar fungerar ute på bondgårdarna. De andra är huvudsakligen stalitgt finansierade forskare.

Michael: Jag ser på programmet att ett av argumenten för GMO är att det finns så många människor på jorden som behöver maten. Följa man det argumentet så erkänner man inte att befolkningsmängden är ett problem. Om vi inte ser sambandet mellan förbrukad energi och folkmängd får vi problem. När oljan som står för den mesta energin för matproduktionen börjar bli svårare att utvinna spelar ingenting annat någon roll.

Lotta Rydhmer: Global livsmedelsförsörjning handlar till stor del om en rättvis fördelning av jordens resurser, men framtidens lantbruk kommer att behöva producera mer mat med mindre externa resurser. Modern bioteknik kan göra det lättare att producera mat med mindre mängd fossila bränslen, men varje produktionssystem måste utvärderas ur olika hållbarhetsaspekter.

Johwif: Låter lite naivt att tro att företag betalar forskning bara för att de inte ska utveckla horn.

Stefan Jansson: Varför det? De räknar förstås med att de skall tjäna pengar på alla de som vill ha hornlösa kor.

Mikael: Hej! Är det någon av experterna som får forskningen betald av Monsanto?

Marie Nyman: Hej Mikael

​Jag jobbar sedan 10 år tillbaka på den statliga myndigheten Gentekniknämnden. Tidigare arbetade jag som forskare/lärare vid Uppsala universitet och SLU där min forskning finansierades av Sida.

Johwif: Låter lite naivt att tro att företag betalar forskning bara för att de inte ska utveckla horn.

Malin Attefall, SVT Vetenskap: Recombinetics gör genförändrade kor delvis för att horn faktiskt är ett problem inom djurhållningen, men också för att testa hur pass svårt det är att förändra enskilda gener. Som Alison, husdjursgenetikern, säger kan man tänka sig även andra gener man kan förändra i framtiden.

Andreas: Visst är det trevligt att korna slipper skada sig på hornen och att grisarna slipper bli sjuka, men när det gäller kycklingarna tycker jag det är att gå fel väg. Varför inte kläcka och föda upp alla kycklingar, och sedan i lugn och ro låta hönorna födas upp för äggläggning och tupparna för kött? Dessutom är jag orolig för grisarna och vildsvinen. Tänk om det blir som med signalkräftor och flodkräftor, där signalkräftorna är resistenta men bärare av kräftpesten så att flodkräftorna snart är helt utrotade. Tänk om vildsvinen rotas ut?

Malin Attefall, SVT Vetenskap: jo, att vissa svin är resistenta mot svinpest skyddar inte dem som inte är det. Så det skulle kunna bli så att de som tål pesten har en fördel över andra.

Tuppar inom värphönsindustrin är inte av samma sort som de som föds upp för kött.

Mikael: Förökar sig GMO växter som naturliga växter eller måste man efter varje skörd köpa nya fröer?

Stefan Jansson: Det är ingen skillnad. Det är många ”traditionellt förädlade” grödor där bönderna får lov att köpa nytt utsäde varje år, eftersom avkomman p g a genetikens lagar inte är lika bra som det frö man köper nytt, detta är för de sorter som kallas F1-hybrider (kolla i en frökatalog så ser du vilka det är).

Andreas: Visst är det trevligt att korna slipper skada sig på hornen och att grisarna slipper bli sjuka, men när det gäller kycklingarna tycker jag det är att gå fel väg. Varför inte kläcka och föda upp alla kycklingar, och sedan i lugn och ro låta hönorna födas upp för äggläggning och tupparna för kött? Dessutom är jag orolig för grisarna och vildsvinen. Tänk om det blir som med signalkräftor och flodkräftor, där signalkräftorna är resistenta men bärare av kräftpesten så att flodkräftorna snart är helt utrotade. Tänk om vildsvinen rotas ut?

Lotta Rydhmer: Specialisering på kött eller ägg ger djur som är effektivare på just det – kött eller ägg – och därmed blir maten billigare. På min institution gör vi studier av kombiraser som passar för både ägg- och köttproduktion. Sådana raser kan användas för att producera livsmedel med ett mervärde, för konsumenter som vill lägga mer pengar på mat.

strulexy: hur många generationer behövs för att var och en av olika genmodifieringar skall anses ”säkra” med djur, växster, eller människor.

Stefan Jansson: Det finns nog inget bra svar på det, fast vad gäller växter har forskningen entydigt visat att riskerna med tekniker som räknas som GMO varken är större elle mindre än med andra tekniker. Så din fråga skulle alltså lika väl kunna gälla t ex en av alla de nya potatissorterna som börjar säljas varje år

Mikael: Om jag köper ett GMO frö och odlar det och sen väljer att använda avkomman till min nästa skörd. Vem äger denna avkomma? Jag gissar att GMO frön är patenterade eller skyddade på något sätt ?

Stefan Jansson: Det finns GMO som är patenterade och de som inte är det, och ”konventionellt förädlade grödor” som är patenterade och de som inte är det. Röda grapefruktar och kärnfria meloner var patenterade (fast jag tror att patenter gått ut nu)

Marie: Ett program som framställs som pro-gmo. Ser inte en end reflektion kring vad en långsiktig effekt är. Hur tänker forskare kring vad som sker när en varelse äter en genförändrad gröda eller ett genförändrat djur under lång tid? Hur ska forskare kunna förutsäga effekten på exempelvis människor 100 år från nu?

Malin Attefall, SVT Vetenskap: Adam, ekobonden  tar upp frågor som vad som händer om genförändrade grödor sprids och att han tycker att det är ett poblem att gandet av grödorna riskerar leda till monokulturer och annat som är negativt för ekosystemen.

Man har inte hittat några hälsorisker med GMO som inte finns hos andra grödor.

Jag har försökt få med de bästa argumenten för och de bästa argumenten mot gmo.

Marie: Ett program som framställs som pro-gmo. Ser inte en end reflektion kring vad en långsiktig effekt är. Hur tänker forskare kring vad som sker när en varelse äter en genförändrad gröda eller ett genförändrat djur under lång tid? Hur ska forskare kunna förutsäga effekten på exempelvis människor 100 år från nu?

Stefan Jansson: Det är sant, men det gäller precis lika mycket för alla de sorter som tagits fram på ”traditionell väg”, d v s alla andra

Mikael: Förökar sig GMO växter som naturliga växter eller måste man efter varje skörd köpa nya fröer?

Marie Nyman: Hej Mikael

​De förökar sig som alla andra växter. Man kan ta patent på genetiskt modifierade växter. I USA kan man även ta patent på konventionellt förädlade växter (det finns även exempel på det inom EU). Det är anledningen till att det finns restriktioner när det gäller att ta eget utsäde. När det gäller exempelvis majs så är det nog få lantbrukare som tar eget utsäde även om den inte omfattas av patent. Det beror på att majsen är en hybrid och då blir det en väldig genetisk variation i avkomman, alltså om man tar majskornen och sår dem.

​I slutänden är det lantbrukarens eget val om han/hon vill odla grödor som omfattas av patent eller inte.

Mikael: Har läst att ex tomater nuförtiden odlas väldigt snabbt och har förlorat mycket av sin smak och även vitaminhalten. Är detta ett resultat av GMO utveckligen? Eller vad beror detta på ?

Stefan Jansson: Nej, det finns inga GMO-tomater att köpa. En tomatförädlare jag känner uttryckte det som: Det finns lika mycket smak i varje tomat, gör man den stor blir det mindre smak. Men man har nyligen förstått mer om denna ”trade-off” och hoppas nu med genteknik kunna kombinera god smak med storlek. Vitaminhalt i största allmänhet har nog inte så mycket med hur fort de växer att göra, men det finns exempel på att växtförädling lett till lägre vitaminhalt, men även på det motsatta

Mikael: Har läst att ex tomater nuförtiden odlas väldigt snabbt och har förlorat mycket av sin smak och även vitaminhalten. Är detta ett resultat av GMO utveckligen? Eller vad beror detta på ?

Marie Nyman: Hej Mikael

​Det finns inga genetiskt modifierade tomater på marknaden. Det är traditionell förädling som lett till dagens tomater. Det kan bero på att man till exempel riktat in förädling på vissa egenskaper som hållbarhet och då förlorat till exempel smak.

strulexy: hur många generationer behövs för att var och en av olika genmodifieringar skall anses ”säkra” med djur, växster, eller människor.

Lotta Rydhmer: Avelsarbete är en kontinuerlig process och resultatet måste utvärderas i varje generation. Det gäller oavsett vilken teknik som används.

Mikael: Så om det är patenterat, vem äger avkomman?

Stefan Jansson: Det beror på, det finns företag som säljer frö i vissa länder där bonden måste förbinda sig att inte använda avkomman till nästa års utsäde. Bonden får då välja om han vill köpa den sorten, och i så fall köpa nya frön nästa år, eller om han vill köpa en annan. Men vad gäller många sorter (t ex alla som heter ”F1-hybrider”) av tradtionalla sorter vill bonden i alla fall inte göra det, eftersom avkomman blir sämre p g a genetikens lagar. Sedan finns det andra (GMOn och ”vanliga”) där detta inte gäller

Petra Olsson, SVT Vetenskap: Hej!

Som ni ser har vi redan smygstartat chatten om genetiskt modifierade grödor och djur.

Experterna vi har valt ut har olika kompetensområden:

Stefan Johansson har lång erfarenhet av forskning inom växtbioteknik. Lotta Rydhmer forskar om avel för hållbar livsmedelsproduktion. Marie Nyman från Gentekniknämnden har internationell överblick över genteknikens utveckling. Carl-Johan Lagerkvist forskar inom konsumtion och matsäkerhet.

Dr Adam Adamsson: Marie Nyman Vaför undviker du att svara på Mikaels fråga du kan väll åtminstone ljuga och säga nej ni får inte betalat av Monsanto, Bayer, Dupont, Syngenta mf. Vi vet mycket väl att ni får betalt av dem samma sak som vi innom läkarbranchen får betalat av våra ”Big pharma” sponsorer för att pucha fram deras medicin.

Marie Nyman: Hej Dr Adam Adasson

Jag har redan svarat Mikael på den frågan.

Hans Fransson: Om man kag genförändra tamgrisar så att svinpest inte kan angripa tamgrisar. Kan man göra tvärt om med vildsvin. Ge dom svinpest eller förkorta livslängden betydligt.Samma sak kan kanske användas på andra arter/insekter där olika canser sjukdomar, malaria, böldpest mm. Förändra oljeväxter till att producera dubbelt så mycket olja. Förändra vattenväxter som sprids lavinartat och förstör!

Lotta Rydhmer: Ja, det pågår forskning kring hur genteknik kan användas för att bekämpa myggor som sprider malaria. Det kan bli ett komplement till andra metoder.

Hans Fransson: Om man kag genförändra tamgrisar så att svinpest inte kan angripa tamgrisar. Kan man göra tvärt om med vildsvin. Ge dom svinpest eller förkorta livslängden betydligt.Samma sak kan kanske användas på andra arter/insekter där olika canser sjukdomar, malaria, böldpest mm. Förändra oljeväxter till att producera dubbelt så mycket olja. Förändra vattenväxter som sprids lavinartat och förstör!

Stefan Jansson: Mycket av detta forskas det på, och en del finns redan. Bätter oljeväxter är t ex ett stort forskningsområde

Elvis: Finns det, eller diskuteras någon beredskap kring genmodifiering i kriminellt syfte; kan hälsosammare grödor utvecklas borde det vara lika lätt att ta fram effektivare droger, otäckare sjukdomar och människor med omänskliga (men ”praktiska”) egenskaper.

Stefan Jansson: Det kan man säkert, skulle förvåna mig om inte en del som lever på droghandel försöka använda dessa tekniker jämte ”traditionell förädling”. Cannabisen som finns i dag lär vara starkare än vad den var för några decennier sedan, som ett resultat av traditionell förädling

Siri: Det känns inte säkert på något plan att producera och äta GMO produkter, det värsta är att ni vinklar denna dokumentär som om det vore denna tidens bästa val. Även de som är emot har inte fått tillräckligt utrymme eller har inte tillräcklig kunskap om ämnet.. mycket dåligt. Om en dokumentär med för och emot vinklar ska göras borde människor med legimiterad kunskap från båda sidor visas..

Malin Attefall, SVT Vetenskap: Jag tycker att de båda ekobönderna Adam och Elin företräder den oro många känner inför GMO på ett utmärkt sätt. De argument de tar upp är de allra vanligaste. De är båda kunniga och intresserade.

Bland forskare råder konsensus att det inte finns några särskilda hälsorisker med GMO. Men det finns även forskare som har ungefär samma tankar i de här frågorna som Elin och Adam.

Andreas: Apropå tuppar i äggläggningsindustrin: Är det lika illa för tjurkalvar av mjölkko-raser?

Lotta Rydhmer: Växter och djur har förändrats genetiskt under hela domesticeringen. Det vi äter idag skiljer sig från det man åt för hundra år sedan. Denna genetiska förändring av lantbrukets djur och växter pågår ständigt, oavsett vilken metod som används. Som genetiker är vi tränade i att studera långsiktiga förändringar.

Göran Johansson Västerås: Hej! Jag är inte särskilt orolig för DNA förändringarna men jag är grymt orolig för vem som kommer att äga rättigheterna till dessa grödor och djur!!!!!!!! Varför pratar ni inte om det? Det var nog 10-20 år sedan de svenska växtförädlingsföretagen köptes upp av kemikalieföretagen som tillverkar växtskyddsmedel. Bönderna som tror på lägre kostnader är naiva om de tror att det blir bönderna som får del av dessa förtjänster. DNA grödornas ägare kommer att kräva betalt för att man ska få odla deras grödor. T.ex. har grödor tagits fram av Monsanto(?) för att tåla roundap (glyfosat). När vi gjort oss beroende av växtförädlinsföretagens grödor och de gamla sorterna inte finns längre kan företagen höja priserna, särskilt när svälten styr behovet av mat i allt högre grad. Vänligen Göran

Stefan Jansson: Det är faktiskt ingen större skillnad vad gäller alla andra fröer. Jag skulle tro att ungefär var tredje fröpåse du köper för att sätta i din trädgård (även om du odlar ekologiskt) är en sort som Mpnsanto äger, och alltså betalar du till dem när du betalar

Robert Olsson: Ett argument mot att använda genmodiferade grödor är att om det kan konkurrera ut inhemska växter eller störa ekosystem. Exempel på detta idag är t.ex. lupin (flora) och mink (fauna). Risken verkar vara verklig, men vinsterna av genmodifierade verkar vara många. Hur forskar/testar man om en gröda kommer konkurrera ut annan växt eller störa något ekosystem? Eller märks det bara i efterhand när det gått fel?

Stefan Jansson: Det är et argument, men faktiskt inget vidare sådant. All växtförädling som mänsklligheten hittlis gjort har lett till att växterna passar bätter på våra åkrar, men sämre i naturen, det finns faktiskt inte ett ende exempel på att en förädlad växt blivit ett ogräs. Detsamma kommer antagligen att gälla för framtida grödor också, GMO eller inte

Göran i Abbekås: Har man idag inom vetenskapen om genmodifierade grödor etc. om detta kan påverka eller skada människan?

Stefan Jansson: Det har gjorts oerhört mycket forskning på om de skulle kunna påverka eller skada människor, och inget tyder på detta

Lotta Rydhmer: Andreas: Apropå tuppar i äggläggningsindustrin: Är det lika illa för tjurkalvar av mjölkko-raser?

Nej, i Sverige används tjurkalvar för köttproduktion. Men generellt finns det en risk att djur med lägre värde får en sämre skötsel. Därför kan användningen av könssorterad sperma (också en modern teknik) leda till bättre djurvälfärd.

Göran Johansson Västerås: Hej! Jag är inte särskilt orolig för DNA förändringarna men jag är grymt orolig för vem som kommer att äga rättigheterna till dessa grödor och djur!!!!!!!! Varför pratar ni inte om det? Det var nog 10-20 år sedan de svenska växtförädlingsföretagen köptes upp av kemikalieföretagen som tillverkar växtskyddsmedel. Bönderna som tror på lägre kostnader är naiva om de tror att det blir bönderna som får del av dessa förtjänster. DNA grödornas ägare kommer att kräva betalt för att man ska få odla deras grödor. T.ex. har grödor tagits fram av Monsanto(?) för att tåla roundap (glyfosat). När vi gjort oss beroende av växtförädlinsföretagens grödor och de gamla sorterna inte finns längre kan företagen höja priserna, särskilt när svälten styr behovet av mat i allt högre grad. Vänligen Göran

Carl-Johan Lagerkvist:

Hej Göran,

Det är också en sak för våra politiker att ta hand om, liksom att möjligöra offentligt finansierad forskning som sedan kan omsättas i publika patent.

Göran Johansson Västerås: Hej! Jag är inte särskilt orolig för DNA förändringarna men jag är grymt orolig för vem som kommer att äga rättigheterna till dessa grödor och djur!!!!!!!! Varför pratar ni inte om det? Det var nog 10-20 år sedan de svenska växtförädlingsföretagen köptes upp av kemikalieföretagen som tillverkar växtskyddsmedel. Bönderna som tror på lägre kostnader är naiva om de tror att det blir bönderna som får del av dessa förtjänster. DNA grödornas ägare kommer att kräva betalt för att man ska få odla deras grödor. T.ex. har grödor tagits fram av Monsanto(?) för att tåla roundap (glyfosat). När vi gjort oss beroende av växtförädlinsföretagens grödor och de gamla sorterna inte finns längre kan företagen höja priserna, särskilt när svälten styr behovet av mat i allt högre grad. Vänligen Göran

Marie Nyman: Hej Göran

​Det finns många fler sorter som tagits fram med så kallade konventionella metoder än med genetisk modifiering, så an lantbrukare kan naturligtvis alltid välja vilket utsäde han/hon köper.

​Alla grödor vi odlar är ett resultat av växtförädling. Majs härstammar till exempel från teosinte ett gräs med 15-20 korn i axet. Kornen har hårt skal och faller till marken vid mognad. Den förädlade teosinten, majs, har bort åt 500 korn med mjukt skal och kornen sitter kvar på kolven så att det går att skörda. Väldigt viktigt att spara gamla sorter och det görs i genbanker, till exempel på Svalbard.

Anton: Varför har EU förbjudit att man får använda GMO?

Stefan Jansson: Det är inte formellt förbjudet, det är bara det att även om ett förtag visar att sorten inet har några risker men faktiskt leder till miljöfördelar röstar majoriteten mot att den skall få börja användas. Det beror nog ytterst på att allmänheten tror att de är farliga, trots att forskning visar att de inte är det, och om allmänheten tror det röstar politikerna efter det

FK- civ.ing Biotekning: Vad anser ni är den främsta saken som bör göras i Sverige/EU för att forskning och lösningar som vi sett i filmen ska ta fart och vinna mar här också. Är det lagförändringar eller något annat?

Stefan Jansson: Det skulle nog gå bra om bara lagen tillämpades som det var tänkt, d v s att först utreder man om det finns faror eller problem och sedan godkänner man om det inte finns det. Nu godkänns dessa inte även om det inte finns några problem p g a politiska låsningar

Margit: Hej Det uttrycks ibland en oro för att en del av genförändringar i mat skulle kunna påverka eller skada människor men jag har inte förstått hur det går till. Vi tar väl inte upp DNA från det vi äter via matsmältningssystemet, eller?

Stefan Jansson: En växt har ca 30 000 gener, med genteknik sätter man till en till. det finns såvitt jag vet inget exempel på att vi tagit upp en gen från en växt under vår hela utveckling, i alla fall finns ingen i vår arvsmassa idag

Arthur: Är det möjligt att modifiera gener hos en levande organism utan stora biverkningar?

Lotta Rydhmer: All djuravel innebär att djuren ändras genetiskt. Vi kan avla djur för bättre hälsa och bättre reproduktion. Men med ett oansvarigt avelsarbete kan djurens hälsa eller reproduktion försämras. Det finns några hundraser som visar att avel på ett visst utseende kan leda till lidande. Samma genetiska mekanismer som gör det möjligt att avla för en trubbig nos gör det också möjligt att avla för en längre nos (och därmed en friskare hund)

frågande: Det nämndes att stoppa svälten, kommer det vara möjligt? Om så kommer det vara möjligt för bönder i fattiga länder som inte har patenten? Kändes som om det var ett sätt att utöka sin marknad?

Carl-Johan Lagerkvist:

Hej Frågande, Ta 'golden rice' som exempel: det var mycket debatt om att med hjälp av bioteknik tillföra D-vitamin i ris i odlingar i utvecklingsländer. Det finns nu en ganska god förståelse för att de bönder som odlar detta ris drar mer nytta av den marknad som har skapats än vad de 'lider' av priset de betalar för det utsäde de köper.

Micke MMK: Vilka är de mest framgångsrika genmodifieringsteknikerna som finns idag? PCR och plasmidmodifieringar är väl beprövade för bakterier, men hur ser det ut för växter och eukaryoter?

Stefan Jansson: PCR och plasmidmodifieringar är ”hjälptekniker” inom gentekniken. Först klipper man och klistrar i en bakterie, när det är klart kan det flyttas in en t ex en växt, eller anv'ndas på annat sätt

Anton: Varför har EU förbjudit att man får använda GMO?

Marie Nyman: Hej Anton

​EU har inte förbjudit GMO. Medlemsstaterna tar beslutet gemensamt och det är här det blir en blockering. De måste nå så kallad kvalificerad majoritet (65 % av medlemsstaerna, 55 % av EUs befolkning) och det gör de aldrig. När det gäller ansökningar om odling finns det ansökningar som väntat på ett ja eller nej i 20 år. När det gäller import tar ofta kommissionen beslut om godkännande om medlemstaterna inte når kvalificerad majoritet. Inom EU är en majs som är motståndskraftig mot skadegöraren majsmott godkänd (godkändes 1998), men vi har ett 70-tal grödor godkända för import.

PiaLotta: Hej! Finns det inte en risk att man hela tiden hittar nya saker som behöver förbättras? Och hur påverkas naturen runtomkring av de genmodifierade odlingarna? Är det inte viis skillnad mellan genförändringar som går mycket snabbare än vanlig avel, angående kalvarna?

Stefan Jansson: Vad gäller växtförädling måsta men hela tiden förbättra eftersom det hela tiden dyker upp nya varianter av olika skadegörare. Det är därför som det behövs effektiv växtförädling, i ställer för besprutning. Naturen påverkas varken mer eller mindre än vad som är fallet med andra sorter

Bella: Har man gjort någon studie på de som pollinerar? Har för mig att jag läst för längesen att man ändrade på nått träd och helt plötsligt låg det massa döda bin under.

Stefan Jansson: Tror knappast det var med genteknik, några sådana träd har inte funnits ute länge

Petra Olsson, SVT Vetenskap: Det kommer väldigt många frågor just nu. Våra experter har fullt upp med att försöka besvara så många som möjligt.

Anders E: Hur relaterar detta till ”nyheten” att stora delar av världens insekter håller på att försvinna? På vilket sätt skulle insekter kunna genmodifieras så de bättre står emot de förändringar vi inför i naturen?

Stefan Jansson: Det kan vara svårt eftersom det finns så oerhört många arer viktiga insekter. Det som gentekniken kan bidra med är att ta fram sorter som kräver midre bekämpningsmedel, som rimligen kan gynna många insekter. I genomsnitt besprutas GMO 35-40 % mindre än ”icke-GMO”

FK- civ.ing Biotekning: Vad anser ni är den främsta saken som bör göras i Sverige/EU för att forskning och lösningar som vi sett i filmen ska ta fart och vinna mar här också. Är det lagförändringar eller något annat?

Carl-Johan Lagerkvist:

Hej,

Det finns flera aspekter i detta. Det tar mycket lång tid och är mycket kostsamt att få en teknik godkänd, kanske så mycket som 15år. Denna process behöver förbättras. En annan aspekt gäller möjligheterna till offentligt finansierad forskning som under lång tid har krympt p g a att annan forskning har prioriterats. Särskilt i Sverige (och i andra EU-länder) är detta en förklaring till att forskningen har flyttat utomlands eller tagits över av större företag.

Nattljusdotter: Vad händer om man lyckas ”odla fram” en supergris, som blir motståndskraftig mot virus? Om till exempel vildsvinen som redan är oerhört livskraftiga och förökar sig explosionsartat (åtminstone känns det så här på landet där jag bor) inte längre riskerar att decimeras genom sjukdom? Samma sak med ”supergrödor”, skulle de inte kunna konkurrera ut andra växter, om de sprider sig i naturen?

Lotta Rydhmer: Domesticerade arter är alltid mindre framgångsrika än vilda arter i naturen. Avelsarbetet gör grisarna till specialister på just miljön som finns i lantbruket. I naturen behöver grisen andra egenskaper och där är vildsvinet överlägset. Men det har hänt att domesticerade grisar har förvildats, t ex i Australien, så din fråga är relevant.

Elias: Vad är EUs generella ståndpunkt vad gäller GMO? Har vi någon ståndpunkt i Sverige?

Marie Nyman: Hej Elias

​EU har ingen generell ståndpunkt. Beslut (ja/nej) ska enligt lagstiftningen tas av medlemstaterna tillsammans, men man når aldrig så kallad kavlificerad majoritet (65 % av medlemstaterna, 55 % av EUs befolkning). Nyligen har kommissionen lagt fram ett förslag att man ska göra vissa ändringar så att bara ja och nej-röster räknas och inte de som lägger ner sin röst eller inte finns representerade vid omröstningen. Sverige har i de flesta fall röstat i enlighet med vad de som riskbedömt en specifik GMO kommit fram till. Det är den Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten som gör riskbedömningen i samråd med medlemstaternas behöriga myndigheter.

Pernilla: Finns det länder där en majoritet av konsumenter är positivt inställda till GMO?

Carl-Johan Lagerkvist: Hej Pernilla,

Överlag finns det stöd för att befolkningen är mer positiv till GMO i de länder där tekniken används/är tillåten. Det omvända gäller också.

Lars Jansson: Hej det skrivs i bl a om farligheter i dessa artiklar. For years, scientists and environmental activists have been warning the Mexican government that GMOs in imported corn could harm Mexico's exceptionally rich biological and cultural diversity. The known risks of GMOs include the creation of hard-to-control weedy relatives of crops through ”crop-to-wild hybridization,” the development of insect pests or weeds that are resistant to the chemicals used with GMO crops, and the unintentional poisoning of beneficial insects and non-target species (see ∂). http://www.worldwatch.org/node/525 Hur ställer ni er till det?

Stefan Jansson: Vad gäller majs i Mexico är det förstås så att alla ”importerade sorter” kan korsa sig med lokala sorter, i alla fall om många bönder väljer att odla dem eftersom de tjänar mer på det. Men det är detsamma vara sig sorten är GMO eller inte

Johan S: Jag har läst om att det skulle kunna finnas risker för att GMO påverkar vår omgivning på ett icke önskvärt sätt. Hur stor är risken för att GMO muteras (på ett naturligt sätt) och blandar sig / påverkar den naturliga ekologin i vår omgivning?

Stefan Jansson: GMO sorter muterar förstås på samma sätt som alla andra, när en ny gen kommit in i en växt fungerar den som alla de övriga. Därför är den risken varken större eller mindre än med alla andra sorter

Mikael: Tycker bin om GMO grödor ?

Stefan Jansson: De bryr sig inte så mkt om de är GMO eller inte ;-) Fast eftersom GMO besprutas mindre är det oftast bra för pollinerare

Erik: Kommer mobila ”labb” för genmodifiering av grödor bli realitet? Dvs bonden skaffar sådant för att få fram anpassad gröda till sina miljöförutsättningar..eller är det tänkt att bonden ska vata i beroende till någon producent av t ex fön eller avelskonsult ?

Stefan Jansson: Det komemr nog aldrig att bli lönsamt för en enskild bonde att bedriva växtförädling, bättre att överlåta det till experterna

Robert Olsson: Vilka etiska kriterier och krav utgår genetiknämnden eller etiska rådet(?) när genmodiferande forskning godkänns?

Marie Nyman: Hej Robert

​Gentekniknämnden är en rådgivande myndighet så nämnden tar inga beslut. Är det frågan om kommersiell användning tas beslutet av medlemstaterna gemensamt är det frågan om fältförsök tas beslutet på nationell nivå. I Sverige är det Jordbruksverket som tar det beslutet efter en remissrunda där Gentekniknämnden är obligatorisk remissinstans. Vid de etiska bedömningarna tar nämnden hänsyn till olika värde. Det rör sig om miljövärden, hälsovärden, respekt för människors religiösa och existentiella värden, vetenskapliga värden, ekonomiska värden och rättvisa och valfrihet.

The plant: Hej! Tack för ett bra och informativt inslag. Jag är väldigt intresserad av växter, växtförädling och genmodifiering och skulle väldigt gärna vilja jobba med detta i framtiden, gärna som forskare. Tyvärr verkar möjligheterna till detta vara begränsade i Sverige. Vad finns det för möjlighet till detta i Sverige och Europa och hur ska man gå till väga för att kunna jobba med det. Är det bästa sättet att flytta utomlands, till exempel till USA? Nu läser jag till civilingenjör inom bioteknik (på grundnivå). Hur ska jag gå tillväga/vidare för att kunna jobba som växtforskare?

Stefan Jansson: Växtforskning inom Sverige och EU är faktiskt väldigt framstående, vi får ju använda alla dessa tekniker på lab. Det är bara så att Europa bestämt sig för att inte använda frastegen i praktiken

Gustav: Vad krävs för att avstigmatisera GMO? Anti GMO är så djupt rotad i den generella befolkningen att inga vetenskapliga bevis verkar kunna ändra deras syn på GMO.

Carl-Johan Lagerkvist:

Hej Gustav,

En stor del av den forskning som är gjord kring GMO relaterar till aspekter som konsumenterna inte har direkt nytta av. När sådana studier har gjorts är stigmat mindre – kanske kan ytterligare steg bort från detta stigma tas om vi ökar fokus på nyttan som kan uppnås med stöd av tekniken. Vi kan se tekniken som ett stöd samtidigt som vi diskuterar andra konsekvenser av tekniken.

MJ: GMO-grödor är inte lika motståndskraftiga som ekologiska växter som förädlats genom urval

Stefan Jansson: De sorter som ekologiska odlare använder är ofta lika förädlade som de som andra använder (jag vet, för jag har odlat ekologiskt i flera decennier). Det är faktiskt så att ekologiska odlare är än mer beroende av resistena sorter eftersom de inte får spruta lika mkt, därför har de mer nytta av sorter förädlade för resistens

Micke MMK: Vilka är de mest framgångsrika genmodifieringsteknikerna som finns idag? PCR och plasmidmodifieringar är väl beprövade för bakterier, men hur ser det ut för växter och eukaryoter?

Lotta Rydhmer: Med genkniven blir det enklare att göra värdefulla genetiska förändringar i enstaka gener av betydelse för t ex sjukdomsresistens. Det är bra, men det är långt kvar till ett effektivare avelsarbete. Än så länge går det åt många embryon och unga djur för att få fram tillräckligt många genom-editerade vuxna djur som kan föra det förändrade anlaget vidare.  Även reproduktionstekniken behöver alltså utvecklas för att genkniven ska komma till praktisk nytta i avelsarbetet. Och vi behöver lära oss mer om hur dessa exklusiva, sjukdomsresistenta djur ska användas som föräldrar för att resistensgenerna ska kunna spridas till många djur.

Maritha: Kan man vara allergisk mot genmodifierat ?

Stefan Jansson: Är man allergisk mot jordnötter är man också allergisk mot genmodifierade jordnötter. Men det finns GMO-vete som funkar för glutenallergiker t ex, där har man miskat halten av det gluten som man inte tål

ELSY: när kommer det potatis som inte angrips av bladmögel?

Stefan Jansson: Den finns sedan 10 år (framtagen i Sverige), men är förbjuden

Mariann: Vem ifrågasätter på allvar vad all denna genmodifiering och lek med förändrat DNA medför, kommer att medföra för människors hälsa. Hur backar man bandet när katastrofen är ett faktum? Vem tar ansvar?

Marie Nyman: Hej Mariann

​Vi har ett mycket rigoröst regelverk inom EU och varje genetiskt modifierad gröda riskbedöms från fall till fall. När det gäller konventionellt förädlade grödor där man till exempel använder mutationsframkallande ämnen eller strålning för att förändra DNAt finns inte motsvarande regelverk. I båda fallen ändrar man det genetiska materialet.

Lena: Kan det kallas ekologiskt och ändå vara genmodifierad?

Stefan Jansson: Nej, de ekologiska odlarna har skrivit in i sin definition att de inte tillåter GMO Det är bl a därför som den ekologiska rörelsen är så mkt emot GMO, om man skulle få börja sälja GMO-potatisen som inte behöver bepsrutas, hur skulle man kunna sälja ekologiska potatisar (om det var mindre gift i den ”konventionella” och den var mkt billigare)

Oscar: Är inte alla livsmedel vi äter idag mer eller mindre genmanipulerade idag redan? Förstår inte riktigt varför många menar att det skulle vara säkrare att äta en framavlade ny art än en ny som kommer ifrån ett lab. Båda är väl förädlade?

Lotta Rydhmer: Ja, alla lantbrukets djur som vi får kött, mjölk och ägg från är genetiskt förändrade. Domesticering innebär genetisk förändring, och människan har ätit mat från domesticerade djur i flera tusen år.

Emil: SVT: en fråga, varför tar ni in 4 ”experter” på området GMO som alla är 100% för det. Samt sänder en dokumentär som handlar om att lyfta GMO och vinkla hela perspektivet på just GMO till något bra. VARFÖR sänder ni inte ett program då också ex ”GMO OMG” eller ”Cowspiracy” som vinklar andra sidan av GMO och problemen vi har i vår värld. SVT är en kanal som bekostas av svenska folket och inte av de verkliga ”ägarna” av medier, så varför sänder ni inte det som flera tusen svenskar önskat att ni också ska sända? Varför hjälper ni inte andra att få se fler perspektiv än det här som ni hjärntvättar folk med? Det är vi svenskar som bekostar era program och då ska vi ha något att säga till om. Så jag utgår från och med nu att ni kommer visa en dokumentär där sanningen om GMO och miljö förstöring lyfts fram. Så svenska folket får se spegelbilden av vad ni utger er från att veta om GMO.

Malin Attefall, SVT Vetenskap: Hej, när jag satte mig in i ämnet tyckte jag att jag sett mycket av protester mopt och risker med GMO, men väldigt lite om vilka de eventuella fördelarna var. Samtidigt vet jag att många svenskar är skeptiska till GMO även om de flesta forskare lyfter fram att det faktiskt inte finns några stora hälsorisker med tekniken i sig. Så jag valde att göra programmet ur den här vinkeln. Jag tycker att de båda ekobönderna samt jag själv i speakertexterna lyfter de vanligaste och bästa argumenten mot GMO, medan forskarna lyfte andra mer okända argument för. Om jag lyckades, om programmet blev balanserat? Det får ni som tittare avgöra. Vi har all anledning att återkomma till ämnet i framtiden.

anna: Har man forskat om hur genmanipulerade/förädlade växter och djur påverkar människors hälsa i ett längre perspektiv? Om inte, varför?

Stefan Jansson: 20 % av världens odligsareal besås varje år med GMO, som används fr a till djurfoder. Dessa djur har utforskats framlänges och baklänges, och inga skillnader finns

Anders E: Fråga till CJL: Om man tittar på opinion och riskbedömning: Om man å ena sidan har GMOs oklara långsiktiga effekter (möjlig genetisk sårbarhet) och å andra sidan de kortsiktiga(re) positiva effekterna (tex. minskad besprutning, högre avkastning), kan man jämföra detta med kärnkraftsfrågan: Långsiktigt riskfylld (kärnavfall, strålningsrisker) men kortsiktigt gynnsam (minskade CO2-utsläpp)? Finns det paralleller i hur GMO har bedömts och beskrivits?

Carl-Johan Lagerkvist:

Hej Anders,

Du tar upp en rimlig aspekt kring hur vi väger för- och nackdelar med en teknik på kort- och lång sikt. Mig veterligen finns dock inga konsumentstudier som beskriver och redovisar sådana avvägningar. Det finns dock studier som berör utvecklingen av GMO-grödor över tid men inget av den omfattning som din fråga handlar om.

Åke: I programmet borde ju även det enorma matsvinnet belysas.

Malin Attefall, SVT Vetenskap: Ja, faktiskt arbetar Diane Beckles framför allt med matsvinn. Den genförändrade potatisen ska även ha längre hållbarhet och tåla kyla bättre. Hennes tanke är att den ska leda till att mindre potatis förstörs innan den når konsumenten. Vi får fokusera mer på matsvinn i framtida program, för det är också en angelägen fråga som många forskare arbetar med.

Adam: Stefan Jansson varför säger du inte att på farmer i USA, Paraguay och andra länder där gmo har andvänds under en längre tid. Där har man tydliga bevis att samma parasiter som man har bekämpat med gmo har utvecklat resistens och blivit ännu starkare. Och det har nu lett till att man måste bespruta och andvända ännu mer gifter för att kämpa mot en parasit som i vanliga fall kunde bekämpas med helt naturliga medel. Detta har även lett till att farmer i närheten som inte andvänder sig av gmo har påverkats mycket negativt då dessa parasiter har förflyttat sig och gjort stora förödelser.

Stefan Jansson: Oberoende om en reststent sort har tagits fram med GMo eller ”traditionell förädling” är det bara en tidsfråga innan angriparen har evolverat fram resistens. Det är nog en ekologisk lag som man inte kan påverka, men ju effektivare växtförädling man har desto bättre går det att stå emot detta, det är just därför som effektiv växtförädling är en ödesfråga för jorden

P. Eriksson: När arter utvecklas via evolutionen och mutationer sker ju detta i samspel med andra gener. Sätts inte detta samspel åt sidan när man artificiellt modifierar enskilda gener?

Stefan Jansson: Det låter som om du tror att de gener som man stoppar in med genteknik skulle vara annorlunda än de andra. Så är det inte, de funkar precis som alla andra

Karl: Hur tror ni denna bransch med Biotekning i allmänhet kommer att utvecklas i framtiden, allt från genterapi till tillämpning inom växter som vi sett idag. Bioteknikområdet är ju relativt andra discipliner ett nytt område. Har ni några siffror på vad man tror att branschen kan omsätta i framtiden? tex pratar man om att transport/kommunikation branschen omsätter några biljoner dollar varje år. Vad är era framtidsutsikter för Bioteknik?

Carl-Johan Lagerkvist:

Det finns stora samhällsekonomiska värden relaterat till växtförädling i allmänhet och ett frågan om biotekniknen roll i relation till ett flertal av de riktigt stora samhällsfrågor som nu finns på agendan borde få långt mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Det är lika mycket frågan om vad vi avstår från, och vilka samhällsekonomiska kostnader som är förknippade med att vi avstår från en teknikutveckling.

arne p: Utöver DNA finns vad jag förstår även epigenetiska faktorer som i slutänden påverkar organismen och dess egenskaper. DNA och olika geners funktion säger sig forskarna ha hyfsad koll på, men hur förhåller det sig med de epigenetiska faktorerna – vilken förståelse/kolla har man där?

Lotta Rydhmer: Epigenetik handlar om hur generna sätts på och stängs av. Det finns ju samma gener i alla celler, men olika gener är aktiva i t ex huden och levern. Vilka gener som är aktiva var och när beror bland annat på hur DNA-kedjan är packad, den kan vara öppen för kodning, eller stängd så att inget protein kan bildas. Här sker mycket forskning idag. Kanske kan vi i framtiden förstå att vi ska ge föräldradjuren en viss miljö som gör att avkommans gener kommer till uttryck på ett sett som leder till friskare djur.

Mikael: Finns det några nackdelar med GMO grödor? Jag läser nästan bara svar som är positiva till GMO. Det är nog detta som oroar befolkningen att det utmålas så oerhört positivt. För vem? Vem får pengarna? Finns det några lobbyister som blir avlönade i detta nu?

Stefan Jansson: Du får nog bara acceptera att alla stora forskarorganisationer, t ex vetenskapsdakademier som ju är ”den oberoende forskningens högborg” och inte faller till föga om det skulle komma en lobbyist, säger att det faktiskt inte finns några speciella neckdelar med GMO-tekniken. Sen finns det många som hnvad annat, men det gör det inte med vetenskap som bas

Klas: Är det inte för enkelt att komma ut med nya GMO-grödor och -djur i jordbruket? Varför tillämpas försiktighetsprincipen i sådan liten utsträckning?

Carl-Johan Lagerkvist:

Hej Klas,

Försiktighetsprinipen har varit, och är en grundbult i riskbedömningen och tillståndsprövningen kring GMO. Det har diskuterats om det är rimligt att låta detta vara det dominerande paradigmet.

Margareta: Hur kan man överföra livskraften hos ogräs och invasiva växter till de odlade växterna?

Stefan Jansson: Det vore väl bra, eller hur? Det är inte så lätt dock, ogräsen är ogräs för att de evolverat själva till att passa bra i sin miljö, det vi gör med växtförädling är att få dem att passa bättre för oss, hittills har detta alltid lett till att de blir sämre anassade till den naturliga miljön

Johan: Malin Attefall, SVT Vetenskap. Varför nämner du inte vad som gjordes i Umeå när det gäller CRISPR/Cas9?

Malin Attefall, SVT Vetenskap: Emanuelle Charpentier gjorde en del av forskningen kring Crisprcas9 när hon forskade i Umeå och hon samarbetar med Jennifer Doudna som var med i programmets andra reportage. Det reportaget hade vi köpt in från vårt australiensiska systerprogram Catalyst. De valde att ha med Doudna, men hon gjorde alltså upptäckterna i samarbete med Charpentier som var Umeåbaserad. Charpentier var dock inte med i det reportaget. Vi har dock gjort reportage om henne tidigare i Vetenskapens värld. Titta gärna på svt.se så hittar du flera artiklar om hennes arbete, även om det inte var fokus i det här programmet.

Anders: Vad tror ni om gentekniken på sikt om cirka 50-100 år? Idag är det främst stora företag och ”slutna” labb som håller på pga höga kostnader. Men som med all avancerad teknik så blir den billigare och kommer till slut ut på öppna marknaden och är tillgänglig för vem som helst att köpa. Ser ni fara eller möjlighet med fri och lättillgänglig genmodifiering?

Stefan Jansson: Frågar du mig tror jag att om 30 år har allt vi äter förändrats med genteknik, helt enkelt för att den ger så stora fördelarm inte minst för ett hållbart jordbruk

Klas: Är det inte för enkelt att komma ut med nya GMO-grödor och -djur i jordbruket? Varför tillämpas försiktighetsprincipen i sådan liten utsträckning?

Lotta Rydhmer: Det finns inga genetiskt modifierade djur alls i lantbruket och regleringen är mycket sträng.

Försiktighetsprincipen kan vara motiverad så länge en teknik är ny och oprövad, men den ska inte användas som ett permanent stopp. När forskningen leder till ny kunskap måste tidigare beslut omprövas. Att avstå från känd teknik som har vetenskapligt bevisade fördelar kan vara oetiskt.

LR: varför måste man inte märka maten vi köper med att den är GMO-gröda som är extra besprutad? Tror inte att någon vettig person skulle köpa sådant om de visste!

Carl-Johan Lagerkvist:

Hej,

Märkningen (inom EU) skulle användas för att GMO har använts. Det finns inga krav på märkning för att visa om besprutning har skett. Det gäller all mat. Däremot finns livsmedelskontroll och lagregler kring besprutningsstopp viss tid före skörd.

Peter Randén: Om man har sett Tina-Marie Qvibergs program Den sista skörden så har man fått en bild av att vi utarmar jordarna. Om jag fattar rätt gör vi det genom ”konventionell” odling och stora monokulturer. Skulle gmo-grödor kunna utvecklas för att motverka detta? Jag tänker att det vi såg idag handlar om växtförädling, som också skulle kunna göras för att få arter motståndskraftiga mot ”annat” än specifika gifter. Svensken som värnade om ekosystemstjänster verkade ju närmast efterfråga lämpligt växtmaterial, och om det kan göras gmo-vägen borde ju det vara en väg framåt?

Stefan Jansson: Det vet vi att de skulle kunna, mycket av problemen med jordförstörning kommer från plöjning, och en av anledningarna till att GMO-soja slagit igenom så mky i sydamerika är att den underlättar för plöjningsfritt jordbruk

Micke MMK: Vilka är de mest framgångsrika genmodifieringsteknikerna som finns idag? PCR och plasmidmodifieringar är väl beprövade för bakterier, men hur ser det ut för växter och eukaryoter?

Marie Nyman: Hej Micke MKK

​Det som används i klassisk genmodifiering är till exempel bakterien Agrobacterium. Den är naturens egen genmanipulatör. Den infekterar växter genom att föra in gener i växten som gör att växten producerar ämnen som bakterien använder som energi. Man byter ut de gener bakterien överför till växten i naturen mot andra för människan intressanta gener och låter bakterien infektera en vävnadsbit. Därefter kan man odla iupp hela växter med den gen bakterien överfört i alla växtens celler. En annan metod är att skjuta in DNAt med hjälp av en så kallad partikelkanon där kulor täckts med det DNA man vill föra in. PÅ senare tid har ju genomredigeringsteknikerna som CRISPR tagit fart. Om de teknikerna leder till en GMO som ska regleras enligt GMO-lagstiftningen eller inte har man diskuterat inom EU i 10 år utan att något beslut tagits.

Arne: Hur lång tid tar det innan en potatis som kan klara bladmögel finns för oss hobbyodlare.

Stefan Jansson: Den finns sedan 10 år, påverka dina politiker så den får säljas

arne p: Utöver DNA finns vad jag förstår även epigenetiska faktorer som i slutänden påverkar organismen och dess egenskaper. DNA och olika geners funktion säger sig forskarna ha hyfsad koll på, men hur förhåller det sig med de epigenetiska faktorerna – vilken förståelse/kolla har man där?

Stefan Jansson: Det är förstås sant att epigenetik påverkar, det gäller lika mkt obereonde av vilken teknik växtförädlaren använder

Riccard Montén: Skickade fråga för 40 minuter sedan så jag prövar igen: Jordarna förstörs och blir hård av för mycket konstgödning genom att mikroorganismer. maskar och insekter minskar och inte kan luckra upp jorden och se till att vatten kommer åt för att öka näringsinnehållet. GMO hjälper ju inte mot det vad jag förstår, grödorna växer men blir bara näringsfattig bukfylla! När man uppfann tåget uppfanns tågolyckan. Blir det detsamma med GMO?

Stefan Jansson: Missade den frågan. vet inte om ngt av det då skriver om här har med GMO att göra, det låter som om du inte gillar modernt jordbruk överhuvudtaget

Oscar: Tack för ett intressant program! Om nu i princip allt vi äter är genmodifierad på traditionellt vis redan, blir det inte missvisande då att ha ett program om genetiskt förändrade arter som något nytt? Som kocken i inslaget som var skeptiskt till ”hela gengrejen” när biffen samtidigt kommer från en förädlad ko. Kan inte en del i att föra båda sidorna närmre varandra vara att just förtydliga detta i program och debatt att allt vi äter redan är genmodifierat?

Malin Attefall, SVT Vetenskap: Vad roligt att du tyckte om programmet. En tanke var just att ”föra parterna närmare varandra”. Jag tror nämligen att de tycker mindre olika varandra än det verkar från början. Men många har gett uttryck för just det som kökmästaren säger, man tycker att genteknik är något som man inte tycker om. Därför ville jag gärna lyfta den aspekten också, även om genförämdrat i sig inte alls är något nytt. precis som du påpekar.

Joakim: Hej Lotta, Stefa, Carl och andra fosrskare som försvarar gmo jag undrar om ni har tagit del av forskningen som gjordes på gmo lax i Norge? Har ni sätt Dokumentär: Norsk odlad lax i blåsväder bland det giftigaste du kan äta. Youtuba denna titel är ni snälla och sen vill jag gärna se en inlägg från er alla som påstår att det inte finns någon som helst fara eller bevist att gmo är farligt när det TYDLIGT finns forskning och BEVIS på att det är LIVSFARLIGT.

Marie Nyman: Hej Dr Adam adamsson

​Det finns ingen genmodifierad lax i Norge, så det måste vara traditionellt avlad lax det rör sig om.

P. Eriksson: När arter utvecklas via evolutionen och mutationer sker ju detta i samspel med andra gener. Sätts inte detta samspel åt sidan när man artificiellt modifierar enskilda gener?

Lotta Rydhmer: Ja, de flesta egenskaper hos djuren styrs av en mängd gener som alla påverkar egenskapen lite grand. Det finns också genetiska samband mellan olika egenskaper. Därför måste varje genetisk förändring (oavsett metod) följas upp så att inte avelsarbetet leder till oönskade sidoeffekter. En stor del av min forskning har handlat om just det: hur kan vi balansera olika egenskaper på ett klokt sätt i avelsarbetet.

PiaLotta: Kan man inte istället satsa på gamla grödor som ofta är bra och motståndskraftiga?

Stefan Jansson: Det är ofta från dessa man hämta de gener som ger resistens. naturligtvis kan man börja att korsa in dem men då förlorara p g a genetikens lagar en massa goda egenskaper som finns i de moderna sorterna, så det tar så väldigt lång tid. därför är det mycket bättre om man bara kunde plocka in just den genen som ger motståndkraft, då får man det bästa av bägge världarna

Petra Olsson, SVT Vetenskap: Vi behöver avrunda om en stund, men har plats för några fler frågor.

Fabian: Ni som är så positiva till genteknik, tycker ni inte att man har ansvar för kommande generationer? Vem vet vad detta leder till?

Stefan Jansson: Jo, min egen drivkraft för att jag blev forskare är just ett ansvar för kommande generationer. Därför jobbar jag med växter, och argumenterar för GMO eftersom forskning entydigt visat att det underlättar fär att få ett hållbart jordbruk

Tage: Varför togs det inte upp nackdelarna med Roundup, att det leder till utarmning av jordarna? Inte bara ogräset dör ju utan även organismerna som lever i jorden. Man fick ju lära sig redan i lågstadiet hur viktiga tex maskarna är. Tycker det var ett väldigt vinklat program,

Malin Attefall, SVT Vetenskap: Tråkigt att du tyckte att programmet var vinklat. Jag ville hålla fokus på just genförändrat eller inte. Roundup används flitigt i både konventionellt jordbruk (som vi har i Sverige) och i jordbruk med GMO. Det som skiljer GMO/Roundupfälten från de andra är att man sprejar dem efter att grödorna såtts, inte mellan skördarna som man gör i konventionellt jordbruk. Farlighetsgraden hos Roundup diskuteras för fullt i EU just nu, som nämndes i reportaget. men bekämpningsmedlet är lika farligt eller ofarligt med eller utan genteknik. Därför hade jag inte någon större fokus på det i reportaget.

The plant: Hur ska jag gå tillväga/vidare för att kunna jobba som växtforskare?

Stefan Jansson: Läs biologi/bioteknik!

Mikael: Eh, verkar som att ni redan bestämt er att föra in GMO grödor i Sverige. Det enda som krävs är några korrumperade politiker och med hjälp av dom införa lämpliga lagar och referera till ”den oberoende forskningens högborg”. Hoppas alla GMO varor har rejäl märkning så man vet iallafall vad man köper eller inte köper.

Marie Nyman: Hej Mikael

​Alla beslut om marknadsgodkännande tas av EUs medlemsstater gemensamt. Inom EU finns också en märknings- och spårbarhetslagstiftning som gör att den som vill undvika GMO kan göra det. Undantaget är bomullstextilier och sedlar (som innehåller cellulosa från bomull).

Fabian: Ni som är så positiva till genteknik, tycker ni inte att man har ansvar för kommande generationer? Vem vet vad detta leder till?

Lotta Rydhmer: Genom forskning vet vi mer och mer, utan forskning lär vi oss inget nytt. Och vi vet alla att vi kommer att behöva producera mer mat med mindre resurser. Utan avelsarbete vore det inte möjligt att försörja jordens befolkning.

Oscar: Är inte alla livsmedel vi äter idag mer eller mindre genmanipulerade idag redan? Förstår inte riktigt varför många menar att det skulle vara säkrare att äta en framavlade ny art än en ny som kommer ifrån ett lab. Båda är väl förädlade?

Stefan Jansson: I princip allt det du köper i en matbutik är högförädlat, men med tekniker som inte enligt lagens mening leder till GMO. men manipulerat, ja!

Elias: Finns det några risker för människor och ekosystem?

Stefan Jansson: Lika stora som med alla annan växtförädling

Genmanipuleradellerinte: Hej. vad tror ni om framtiden när det gäller dessa grödor? Är de farliga eller inte?

Stefan Jansson: Lika mycket (eller lite) farliga som alla andra grödor

Maria Nilsson: Vad finns det för nackdelar med genmodifierade grödor och djur?

Stefan Jansson: Samma som med alla som är förädlade med andra tekniker

Charlotta: Hej jag skickade en fråga för 45 min sedan provar igen jag undrar vad som händer, om vi påverkas av att äta laxen med tillväxthormonet?

Lotta Rydhmer: Alla djur, även vilda laxar, har tillväxthormon. GMO-laxen har fått en gen från en annan lax som också är ätlig.

Emil: Malin Attefall, SVT Vetenskap: Om ni ville skapa ett balanserat program med både nackdelar och fördelar med GMO som ni sa, Varför har ni endast tagit in 4 expert som alla predikar om enbart fördelar med GMO? Varför har ni då inte tagit in expert som också forskat och kan tala om nackdelarna med GMO? Låter inte så balanserat i mina öron.

Malin Attefall, SVT Vetenskap: Som sagt, jag ville lyfta dels att folkopinionen är emot och att de flesta forskarna är överens om att GMO inte innebär några hälsorisker. Motståndet eller reflektionerna kring farorna lyfts fram på ett utmärkt sätt av Adam och Elin, som är de som lever närmast jordbruket. Jag tyckte att de företrädde detta bättre än de flesta experter. Tyckte inte du det också? Forskarnas uppgift var att lyfta olika aspekter som jag tror många aldrig hört om GMO. Det rapporteras mest om risker. Om det blev balanserat eller inte får ni tittare avgöra. Jag tycker att det blev en bra helhet.

Riccard Montén: Problem med modern odling sägs det är att marken blir hård och alltmer befriad från mikroorganismer. Då hjälpeer det ju inte med GMO-ifiering, grödorna blir gröna men värdelösa?

Stefan Jansson: Detta beror mkt på att jordbruket ofta baseras på plöjning. Vissa GMO-sorters stora fördel är att de underlättar plöjningsfitt jordbruk, men växtförädling i största allmänhet är inte lösningen på jordförstörning

The plant: Jag läser redan bioteknik, men vet inte riktigt hur jag ska gå vidare för att kunna bli växtforskare. Är det bra att läsa några speciella kurser eller så på masternivå. (Där jag studerar finns det inga kurser inom växtgenteknik.) Hur ska jag gå tillväga/vidare för att kunna jobba som växtforskare?

Stefan Jansson: Maila mig någon dag kan vi prata om det

Gen-Jess: Varför bara ”experter” som är FÖR GMO här att svara oss? Varför sitter ni här endast för att ”upplysa oss om fördelarna”? Varför har INGEN av er sagt i programmet något om hm... den där bonden från amerika han sa att hans glyfostfat jordbruk är hållbart (!!??!!) och detta är givetvis felaktigt, och förklara farorna med GMO.... Varför tar ingen av er upp riskerna med att SKAPA GENETISKA MUTATIONER manuellt!!?? (för det är ju exakt vad CRISPER-CAS9 gör? och varför pratar man bort detta med ”20-nånting BP som ”råkar följa med” när man klipper?? Jag har många ifrågasättningar, men ni kan se vart jag vill komma kanske, att ni är oerhört ”biased” då just ni är sådana som fprskar i detta, vilket per automatik gör er ”pro-GMO” såvida ni inte just nu är med i en studie för att visa hur Glyfostfat ÄR länkat till sjukdommar – nej inte från nån suspect vegan sida utan STUDIER! https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4202242/ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3945755/ Säg till när ni lyckats prata bort dessa så har jag fler

Stefan Jansson: Du får nog acceptera att detta är en chatt som organiseras av Vetenskapens värld, och att vi som svarar därför är forskare. det är fakiskt svårt att hitta forskare som har en annan syn än vi på frågan

Karl: FRÅGADE för 30 min sedan Vad anser ni är bioteknikens framtid? ekonomiskt och som att leverera lösningar.

Carl-Johan Lagerkvist:

Hej Karl,

Biotekniken har stora utvecklingspotential för att bidra till att utveckla mer hälsosam mat (t ex lägre GI, bättre sammansättning av fettsyror, mm). Den kan också användas för att förebygga svåra folkhäsoproblem (t ex olika typer av vitaminbrist). Tekniken har också betydelse i att bidra till miljövinster (t ex mindre använding av fossila bränslen, minde läckage av växtnäringsämnen från jorbruket). Allt detta har stora samhällsekonomiska konsekvenser (se en studie från Expertgruppen i Offentlig ekonomi).

Joakim: Hej Lotta, Stefa, Carl och andra fosrskare som försvarar gmo jag undrar om ni har tagit del av forskningen som gjordes på gmo lax i Norge? Har ni sätt Dokumentär: Norsk odlad lax i blåsväder bland det giftigaste du kan äta. Youtuba denna titel är ni snälla och sen vill jag gärna se en inlägg från er alla som påstår att det inte finns någon som helst fara eller bevist att gmo är farligt när det TYDLIGT finns forskning och BEVIS på att det är LIVSFARLIGT.

Lotta Rydhmer: Det odlas ingen GMO-lax i Norge. Laxodling är inte problemfri och mer forskning behövs för en mer hållbar produktion av odlad lax. Avelsarbete för t ex ökad sjukdomsresistens är en del i detta.

Christina: Det här programmmet var för GMO i USA.... Kan vi få se ett program där man pratar med bönder som min syster som är EKO-bönder som upplever det som ADAM skrev om: Där har man tydliga bevis att samma parasiter som man har bekämpat med gmo har utvecklat resistens och blivit ännu starkare. Och det har nu lett till att man måste bespruta och andvända ännu mer gifter för att kämpa mot en parasit som i vanliga fall kunde bekämpas med helt naturliga medel. Detta har även lett till att farmer i närheten som inte andvänder sig av gmo har påverkats mycket negativt då dessa parasiter har förflyttat sig och gjort stora förödelser.

Malin Attefall, SVT Vetenskap: Jag är osäker på vilka parasiter du menar som bekämpats med GMO och som ska ha vuxit sig starkare? Kanske någon av forskarna kan svara bättre på den här frågan?

Maritha: Kan man bli sjuk av att äta genmodifierade djur och växter ?

Stefan Jansson: Varken mer eller mindre än med alla andra grödor

Helge Drebold: Hej, vet ni om det idag finns några globala mekanismer som begränsar transnationella företags frammarsch (så som Monsanto)? Att ett fåtal företag ska kontrollera hela marknader från producent till konsument känns väldigt olustigt

Carl-Johan Lagerkvist:

Hej Helge,

Detta är en viktig fråga för våra politiskt valda att hantera – och det finns alternativa lösningar som borde vara värda att diskuteras ( t ex patenträttigheter) i samband med att vi också diskuterar nyttan och sido-effekterna av bioteknik.

Petra Olsson, SVT Vetenskap: Nu hinner vi inte med fler frågor, vi stänger chatten för frågor. Stefan, Lotta, Marie och Carl-Johan svarar på några som återstår. Stort tack för er medverkan! Och för alla intressanta frågor!

Maritha: Kan man vara allergisk mot genmodifierat ?

Lotta Rydhmer: Man kan vara allergisk mot ett visst protein och om anlaget för att bilda detta protein flyttas från en art till en annan blir man allergisk mot mat från båda arterna. En del av prövningen av genetiskt modifierade växter handlar om risken för allergi.

Kajsa: Hur förhindra att patentinnehavaren på Gmo kan stämma angränsande odlare , som ej använder den Gmo modifierade grödan, när denna har spridit sig till deras odlingar . Det har ju hänt i USA där patentägaren vill tvinga andra att odla Sin Gmo gröda för att tjäna obegränsade summor pengar på sitt utsäde.

Stefan Jansson: Det har onekligen varit så att vissa företag har kunnat utnyttja att man varit de enda som fått godkännade att sälja en gröda med en viss egenskap, t ex motståndskraft mot en viss insekt. Monopol är alltid problematiskt. Men om det inte vore så svårt att få konkurrenade sorter godknda av myndigheterna (p g a mångas motstnd) skulle detta inte ha skett

Hans: Ni svarar många som är oroliga för riskerna med genmodifiering att det är samma sak som traditionell växtförädling. Men varför är ni så intresserade om inte möjligheterna är mycket större? Om möjligheterna är större är väl också riskerna större?

Stefan Jansson: Möjligheterna är definitivt större, men mkt omfattande forskning har visat att riskerna inte är större

Vilhelm: Hur ser ni på risken att Nordkorea eller terrorister använder framsteg inom genmodifiering till att utveckla kraftfullare virus och bakterier? Borde man inte reglera tekniken mer för att förhindra detta?

Marie Nyman: Hej Klas

​I princip alla tekniker kan användas till både gott och ont så visst skulle man kunna utveckla ett kraftfullt virus eller bakterie, genom genmodfiering eller på annat sätt. På den positiva sidan finns att

​många medicinska produkter som insulin, tillväxthormon  och koagulationsfaktorer för blödarsjuka produceras av genmodifierade mikroorganismer som bakterier. Tidigare isolerades insulin från svin, tillväxthormon från hypofysen hos avlidna människor och koagulationsfaktorer från blodplasma. Det medförde vissa problem, som till exempel att svinets insulin inte är exakt som människans och tillväxthormon från hypofysen kunde i vissa fall kopplas till Creutzfeldt-Jacobs syndrom (liknande galna kosjukan) och att det fanns fall där blodplasman man isolerade koagulationsfaktorer från var HIV-smittade.

Gen-Jess: SIRI; tog upp en viktig sak, vinkingen i programmet... jag håller med. Det va illa från början till slut, Borde hetat ”Varför vi tycker ni ska sluta gnälla så att vi kan få ut våra framtagna GMOs”

Malin Attefall, SVT Vetenskap: Haha, jo det hade varit en annan tänkbar vinkel. Men jag menar faktiskt att de bästa argumenten från båda sidor är med. Vetenskapens värld är ett program där vi framför allt lyfter frågor baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet och forskningsläget ser ut ungefär som redovisades i programmet. Men vi har förstås all anledning att komma tillbaka med fler program i ämnet i framtiden.

Olle: Varför påstår Stefan Jansson att, djur som äter GMO-foder ”har utforskats framlänges och baklänges, och inga skillnader finns.” Detta är ju ett helt befängt påstående och stämmer inte. Så vad baserar du detta påståend på??

Stefan Jansson: Det finns, trots att de som argumenterar emot GMO påstår motsatsen, massvis med studier om detta, av oberoende forskarem finansierat av skattemedel och publicerat i vetenskapliga tidskrifter. Hade jag hunnit med skulle jag kunna skicka dig massor med länkar

Ki: Hur går det med insekternas mångfald om man ”enkelriktar” grödorna som berättas om i programmet? Det är ju redan stora problem enligt nyheterna .

Stefan Jansson: Det finns risker med låg diversitet bland sorterna, det gäller lika mkt för GMO-sorter som för andra

Anreas K: Vad säger forskningen om riskerna med när genmodifierad gröda och djur fortsätter på sin bana av genetisk utveckling? Finns det risk att modifierade gener utvecklas på ett sätt som skulle vara en större fara än den snabbfångade nyttan som modifieringen ger?

Stefan Jansson: Alla gener i en organism fungerar lika i detta avseende, oavsett om det kommit dit

Mikael: Marie Nyman: Då är ju detta bara ett informations program, eftersom det finns tillräckligt med korrumperade politiker i Bryssel ( ja jag gillar inte hur EU fungerar i dagsläget). Garanterat att GMO kommer vara lagligt om enbart några år. Undrar om det finns några Monsanto lobbyister i Bryssel...........

Marie Nyman: Hej Mikael

​Man når aldrig så kallad kvalificerad majoritet vid omröstningarna bland medlemstaterna varken för ja eller nej. Det odlas en modifierad majs inom EU. Den motstår angrepp från skadegöaren majsmött och man har därför kunnat reducera användningen av bekämpningsmedel. Den godkändes 1998 och odlades ifjol i fyra länder, bland annat Spanien som står för 95 % av odlinagrna på totalt 136 000 hektar inom EU. Globalt odlades 185 miljoner hektar.

Joakim: Hej Lotta, Stefa, Carl och andra fosrskare som försvarar gmo jag undrar om ni har tagit del av forskningen som gjordes på gmo lax i Norge? Har ni sätt Dokumentär: Norsk odlad lax i blåsväder bland det giftigaste du kan äta. Youtuba denna titel är ni snälla och sen vill jag gärna se en inlägg från er alla som påstår att det inte finns någon som helst fara eller bevist att gmo är farligt när det TYDLIGT finns forskning och BEVIS på att det är LIVSFARLIGT.

Stefan Jansson: Hej Adam.

Man kan youtuba sig fram till massor, det vi talar om här är sådant som publicerats i vetenskapliga studier (gjorda av oberoende forskare). Och då finns det inget som tyder på att det finns någon fara

PiaLotta: Hej! Finns det inte en risk att man hela tiden hittar nya saker som behöver förbättras? Och hur påverkas naturen runtomkring av de genmodifierade odlingarna? Är det inte viis skillnad mellan genförändringar som går mycket snabbare än vanlig avel, angående kalvarna?

Lotta Rydhmer: Ja, jag håller med om att vårt (husdjursgenetikers) ansvar ökar med nya tekniker som leder till snabbare genetisk förändring. Vi måste alltid tänka långsiktigt och studera eventuella oönskade sidoeffekter.

Emsen: Marie är bäst

Marie Nyman: Tack! :-)

Anreas K: Vad säger forskningen om riskerna med när genmodifierad gröda och djur fortsätter på sin bana av genetisk utveckling? Finns det risk att modifierade gener utvecklas på ett sätt som skulle vara en större fara än den snabbfångade nyttan som modifieringen ger?

Lotta Rydhmer: Avelsarbetet är aldrig färdigt. Den genetiska utvecklingen i t ex en grisras måste utvärderas i varje generation.

anna: Har man forskat om hur genmanipulerade/förädlade växter och djur påverkar människors hälsa i ett längre perspektiv? Om inte, varför?

Lotta Rydhmer:

Det har gjorts många studier på genetiskt modifierade växter och inga har visat på hälsorisker. I lantbruket finns inga genetiskt modifierade djur.

Anne: Är någon av experterna kritisk mot Gmo? Jag är intresserad av att höra båda sidors argument. Hur är det med opartiskheten?

Marie Nyman: Hej Anne

​Genetisk modifiering är en teknik som kan användas till många olika saker. Av den anledningen är jag inte kritisk till tekniken som sådan. Insulin, tillväxtfaktorer och läkemedel till blödarsjuka produceras till exempel av genmodifierade mikroorganismer.

De traditionella alternativen medförde en rad problem.

LR: varför måste man inte märka maten vi köper med att den är GMO-gröda som är extra besprutad? Tror inte att någon vettig person skulle köpa sådant om de visste!

Marie Nyman: Hej LR

​Inom EU har vi en märknings- och spårbarhetslagstiftning så livsmedel och foder som innehåller, består av eller producerats från en genmodifierad gröda märks att så är fallet. Genetiskt modifierade grödor besprutas inte mer än konventionella. I fallet med grödor med motståndskraft mot skadegörare har man tvärtom kunnat minska användningen av bekämpningsmedel.

Maria Nilsson: Vad finns det för nackdelar med genmodifierade grödor och djur?

Lotta Rydhmer: Genetisk modifiering av djur skulle kunna leda till djurvälfärdsproblem, det beror på vilken egenskap som modifieras. Därför måste varje modifiering prövas för sig, men det är viktigare att pröva konsekvensen av förändringen än att pröva tekniken. Vid genetisk modifiering av djur behövs även modern reproduktionsteknik och den behöver också prövas, så att den inte leder till försämrad djurvälfärd. En viktig etisk fråga är hur många djur som går åt för att få fram de genetisk modifierade djuren.

Petra Olsson, SVT Vetenskap: Nu är chatten stängd för frågor. Tack till alla medverkande!

MJ: Min familj i USA är Eko bonder och de säger som ADAM sa: Där har man tydliga bevis att samma parasiter som man har bekämpat med gmo har utvecklat resistens och blivit ännu starkare. Och det har nu lett till att man måste bespruta och andvända ännu mer gifter för att kämpa mot en parasit som i vanliga fall kunde bekämpas med helt naturliga medel. Detta har även lett till att farmer i närheten som inte andvänder sig av gmo har påverkats mycket negativt då dessa parasiter har förflyttat sig och gjort stora förödelser.

Marie Nyman: Hej MJ

​Visst kan insekter utveckla resistens. Det gäller oavsett bekämpningmetod. När det gäller de insektsresistenta GM-grödorna har man tillfört gener som producerar proteiner som  är skadligt för vissa insektsarter när de äter av grödan. Dessa proteiner används även i ekologisk odling, men då ”besprutar” man grödan med det. Första gången det rapporterades om utveckling av resistens i en insektspopulation (Plutella xylostella) var före introdktionen av GM-grödor. Det finns forskning som visar att där insektsresistenta grödor odlas ökar antalet insekter som inte är skadegörare. Detta på grund av att man inte behöver använda lika mycket bekämpningsmedel. Även grannarnas odlingar (som inte var GM-grödor) fick lägre tryck från skadegörare. Samma typ av protein används också för att bekämpa myggor här i Sverig.

Kattis: Ni har fyra experter. Hur självständiga är dessa i förhållande till växtförädlingsföretagen?

Marie Nyman: Hej Kattis

​Jag arbetar på den statliga myndigheten Gentekniknämnden och har i mitt arbete ingen annan koppling till växtförädlingsföretag än att Lantmännen en gång bjöds in till ett av nämndens möten.

Johan S: Jag har läst om att det skulle kunna finnas risker för att GMO påverkar vår omgivning på ett icke önskvärt sätt. Hur stor är risken för att GMO muteras (på ett naturligt sätt) och blandar sig / påverkar den naturliga ekologin i vår omgivning?

Marie Nyman: Hej Johan S

​Genom årtusendet har vi med olika metoder modifierat våra jordbruksgrödors genetiska material. Det har lett till att de allra flesta är starkt beroende av människans omsorg och inte klarar sig i naturen. Ett klassiskt exempel är arten Brassica oleracea. Den naturliga vildkålen har människan modifierat på olika sätt så vi från den fått fram så skilda grönsaker som blomkål, broccoli, vitkål och brysselkål (fast det är via traditionell förädling, inte genteknik.

​En av de tekniker som använts inom traditionell förädling sedan 1930-talet innebär att växtmaterial behandlas med mutationsframkallande ämnen eller strålning. Det görs för att skapa mutationer, vilket ger variation i förädlingsmaterialet. Ofta blir det till det sämre (för oss människor) så man måste gå igenom ett stort material för att hitta något av intresse. Det är som ett skott i mörkret, men har mig veterligt aldrig lett till att dessa grödor fått icke-önskvärda egenskaper som påverkat omgivningen.

Liksom alla nya sorter måste GM-sorter genomgå en sortprovning.

Mikael: Tycker bin om GMO grödor ?

Marie Nyman: Hej Mikael

​Bin ”tycker om” vissa grödor och då har det ingen betydelse om det är en GMO eller inte.

Kattis: Ni har fyra experter. Hur självständiga är dessa i förhållande till växtförädlingsföretagen?

Lotta Rydhmer: Jag arbetar som forskare-lärare i husdjursavel vid Sveriges lantbruksuniversitet och har ingen kppling till växtförädlingsföretag.