Nyckeln till att inte drabbas av en andra hjärtinfarkt är att förändra sina levnadsvanor. Att äta bättre, sluta röka och motionera mer. Det vill säga att ändra de vanor som för de allra flesta resulterade i den första infarkten.

Arbetet ses som viktigt, men i mer än hälften av fallen misslyckas vården med att övertyga den drabbade. En stor grupp når inte sina målvärden, för vare sig blodtryck eller blodfetter.

Något måste göras.

– Vi vill ge den gamla hjärtrehabiliteringen vassare tänder, säger Joep Perk, professor i hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet.

Eget ansvar

Därför ska nu vården börja införa en modell där en större del av arbetet läggs i början, mer eller mindre direkt efter att den drabbade skrivs ut från sjukhuset. Redan inom 1—2 veckor ska patienten få ett samtal där vården på ett tydligare sätt än förut förklarar vikten av att förändra sina vanor.

– Patienterna måste förstå att det är deras eget ansvar, att det nu är upp till honom eller henne om han eller hon vill drabbas på nytt och kanske dö. Att vården kan hjälpa till, men bara på marginalen, säger Joep Perk.

Därefter följer en ”levnadsvanecoach” upp och poängsätter patientens eventuella framsteg sex månader efter hjärtinfarkten.

Fem delmål

– Vi har fem delmål och som mest kan varje patient få fem poäng för ingen tobak, daglig motion, bra kost samt blodtrycket respektive blodfetterna under kontroll. Poängen gör det möjligt för oss att jämföra olika sjukhus med varandra och studera om och i så fall på vilket sätt det skiljer sig åt, säger Joep Perk.

Förslaget har varit ute på en bred remissrunda hos yrkesföreningar och vårdpersonal och presenterades under det Kardiovaskulära vårmötet i Göteborg den 27 april.