Cytokiner är signalproteiner som produceras av immunsystemet. Foto: Wikimedia Commons

Därför kan unga och friska bli svårt sjuka av coronaviruset

Uppdaterad
Publicerad

Immunförsvaret kan överreagera mot det nya coronaviruset och skapa cytokinstormar i kroppen, som angriper inre organ. Det finns redan befintliga mediciner som hjälper mot detta.

Hur många av dem som bär på virussjukdomen covid-19 är ännu oklart då mörkertalet beräknas vara stort. Många som blir smittade har milda symptom. Men bland flera av dem som ligger på intensivvården så är det inte själva viruset, utan deras immunförsvars överdrivna reaktion på infektionen, som har lett till att även unga och i grunden friska personer har blivit svårt sjuka.  

Immunförsvaret fortsätter att attackera

När immunförsvaret känner av en inkräktare i kroppen, som ett virus eller bakterie, producerar den proteiner som kallar för cytokiner. Dessa små proteiner skickar signaler till cellerna att agera mot inkräktaren. I normala fall stannar dessa signaler upp när viruset eller bakterien inte längre utgör ett hot för kroppen. Men i vissa fall händer det motsatta.   

– Det som sker då är att immunförsvarets reaktion på viruset övergår i en överdriven respons. Utan någon broms så fortsätter immunförsvaret att skicka ut cytokiner, som i ett försök att skydda kroppen i stället skadar den, säger Petter Brodin, läkare vid Karolinska institutet och forskare med fokus på människors immunsystem. 

”Cytokinstormar” är problemet

Fenomet kallas för cytokinstorm. Symptomen kan bryta ut tio till tolv dagar efter det att man blivit sjuk i en virusinfektion. 

– Symptomen märks av när patienterna plötsligt blir mycket sjuka. Cytokinstormen påverkar blodcirkulationen och patienterna får hög feber och Acute Respiratory Distress Syndrome, ARDS, som också karaktäriserar covid-19, säger Petter Brodin.

Vårdpersonal riskerar att drabbas

Det finns flera teorier till varför immunsystemet får en sådan kraftig reaktion. Studier visar att personer som utsätts för höga antal viruspartiklar riskerar att drabbas hårdare. Därför har läkare och sjuksköterskor utan tillräcklig skyddsutrustning blivit svårt sjuka, trots att de tidigare var friska.  

– I regel far inte de flesta som är unga och friska lika illa av den här sjukdomen. Men just personer inom vården som exponerats för väldigt många viruspartiklar svarar i större utsträckning med en sådan här kraftig reaktion som till och med leder till att de kan dö, säger Petter Brodin.  

Behandling av cytokinstormar 

Behandlingar mot cytokinstormen fokuserar på att dämpa immunförsvarets aktivitet och det pågår just nu studier om hur behandlingen ska gå till vid just covid-19. I en studie publicerade i Blood advances har man behandlat en coronapatient i Kina med läkemedelet Tocilizumab, som har en bevisad lugnande effekt av immunsystemet. Det visade sig att läkemedlet även hade positiva effekter på den virussmittade patienten.

Det finns även andra sätt att behandla cytokinstormarna. I Sverige har man gett patienter med influensa bland annat cellgifter och kortison. Men immunförsvaret är ett komplext och kraftfullt system, menar Petter Brodin, och därför är det viktigt förstå vad som krävs för åtgärder vid just covid-19.

– Det pågår prövningar i Italien, Kina och andra länder där man försöker förstå vad den optimala måltavlan och tidpunkten är vid covid-19. Vi vill kunna styra immunförsvaret så att vi behåller skyddet mot virusinfektionen utan att vi får en överreaktion som kan bli livsfarlig.

Forskaren: ”Sverige ligger efter”

Visa

Petter Brodin vid Karolinska institutet tror att intensivvårdspatienter kommer att behandlas för cytokinstormar av covid-19 även i Sverige:

– Vi är ännu ganska tidigt i utvecklingen idag och det är otroligt komplext. Vad vi behöver är bättre mätmetoder, bättre behandlingar och bättre kartläggning av de här tillstånden. Då kommer vi att kunna rädda många fler.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer